I allmänhet kan man inte se eller röra vid andliga kroppar, och efter uppståndelsen hade det verk som Herren Jesus åtagit sig redan fullbordats. Så teoretiskt sett hade han absolut inte behövt återvända bland människorna i sin ursprungliga skepnad för att träffa dem, men att Herren Jesu andliga kropps framträdde för människor som Tomas gjorde betydelsen av hans framträdande mer konkret, så att den trängde djupare in i folks hjärtan. När han kom till Tomas lät han Tomas tvivlaren röra vid hans hand och sa till honom: ”Sätt ditt finger här och se på mina händer, och ta din hand och sätt den i min sida, och tvivla inte utan tro.” De här orden och handlingarna var inget som Herren Jesus vill säga och göra först när han uppstått; faktum är att det var sådant som han ville göra innan han hade spikats upp på korset. Det är uppenbart att redan innan Herren Jesus spikats upp på korset förstod han hur sådana människor som Tomas var. Vad kan vi då se av detta? Han var fortfarande samme Herren Jesus efter sin uppståndelse. Han hade inte förändrats till sitt väsen. Tomas tvivel hade inte uppstått först då, utan det hade funnits hos honom hela tiden som han följt Herren Jesus. Men här var den Herren Jesus som hade uppstått från de döda och återvänt från den andliga världen i sin ursprungliga skepnad, med sitt ursprungliga sinnelag och med sin förståelse av mänskligheten från sin tid i köttet, så han gick till Tomas först och lät Tomas röra vid hans revben, för att inte bara låta Tomas se hans andliga kropp efter uppståndelsen, utan låta Tomas röra vid och känna hans andliga kropps existens och bli av med sina tvivel helt och hållet. Innan Herren Jesus spikades upp på korset tvivlade Tomas alltid på att han var Kristus och var oförmögen att tro. Hans tro på Gud baserade sig enbart på vad han kunde se med sina egna ögon och vad han kunde röra vid med sina egna händer. Herren Jesus förstod mycket väl vad den här typen av människor hade för tro. De trodde enbart på Gud i himlen och trodde inte alls på den som Gud sänt, Kristus i köttet, och skulle inte heller acceptera honom. För att Tomas skulle erkänna och tro på Herren Jesu existens och att han verkligen var Gud inkarnerad lät han Tomas sträcka fram handen och röra vid hans revben. Var det någon skillnad på Tomas tvivel före och efter Herren Jesu uppståndelse? Han tvivlade alltid och om inte Herren Jesu andliga kropp framträtt personligen för honom och låtit honom röra vid spikmärkena på hans kropp, hade ingen kunnat skingra hans tvivel och få honom att bli av med dem. Men från den stund då Herren Jesus lät Tomas röra vid hans revben och lät honom känna att spikmärkena verkligen fanns där var Tomas tvivel borta, och han var övertygad om att Herren Jesus hade uppstått och han erkände och trodde att Herren Jesus var den sanne Kristus och Gud inkarnerad. Men även om Tomas inte längre tvivlade hade han för evigt gått miste om möjligheten att möta Kristus. Han hade för evigt gått miste om chansen att vara tillsammans med honom, följa honom och lära känna honom. Han hade gått miste om möjligheten för Kristus att fullkomliggöra honom. Herren Jesu framträdande och ord innebar ett avgörande och en dom över tron hos dem som var fyllda av tvivel. Han använde sina faktiska ord och handlingar för att säga till tvivlarna, dessa som enbart trodde på Gud i himlen och inte trodde på Kristus, att Gud inte berömde deras tro och inte heller berömde dem för att de följt honom och samtidigt tvivlat på honom. Den dag de trodde helt och fullt på Gud och Kristus kunde inte bli förrän den dag då Gud fullbordade sitt stora verk. Den dagen skulle naturligtvis också vara den dag då en dom fälldes över deras tvivel. Deras inställning till Kristus avgjorde deras öde, och deras envisa tvivel innebar att deras tro inte bar dem någon frukt, och deras hårdhet innebar att deras förhoppningar var förgäves. Eftersom deras tro på Gud i himlen livnärde sig på illusioner och deras tvivel på Kristus i själva verket var deras sanna inställning till Gud, var deras tro fortfarande meningslös och deras resultat kunde bara liknas vid att hämta upp vatten med en bambukorg – fullständigt meningslöst – även om de rörde vid spikmärkena på Herren Jesu kropp.
Utdrag ur ”Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv III”
De här orden som det står i Bibeln att Herren Jesus sa när han visade sig för Tomas är till stor hjälp för alla människor i nådens tidsålder. Hans framträdande för Tomas och de ord han sa till honom har haft en djupgående effekt på de efterföljande generationerna; de har evig betydelse. Tomas representerar en typ av individ som tror på Gud men ändå tvivlar på honom. De är misstänksamma till sin natur, har illvilliga hjärtan, är falska och tror inte på de saker som Gud kan utföra. De tror inte på Guds allmakt och hans överhöghet, och de tror inte heller på den inkarnerade Guden. Herren Jesu uppståndelse gick emellertid helt på tvärs mot deras personlighetsdrag och gav dem också tillfälle att upptäcka sina egna tvivel, känna igen sina egna tvivel, att erkänna sitt eget svek och på så sätt komma att verkligen tro på Herren Jesu existens och uppståndelse. Det som hände Tomas var en varning och en förmaning till kommande generationer, så att fler människor kunde uppmana sig själva att inte vara tvivlare som Tomas, för om de fyllde sig själva med tvivel skulle de sjunka ner i mörkret. Om du följer Gud men likt Tomas alltid vill röra vid Herrens revben och känna hans spikmärken för att bekräfta, verifiera och spekulera över huruvida Gud existerar eller inte, då kommer Gud att överge dig. Herren Jesus kräver alltså att folk inte ska vara som Tomas och bara tro på vad de kan se med sina egna ögon, utan vara rena, ärliga människor som inte hyser något tvivel rörande Gud utan helt enkelt tror på honom och följer honom. Sådana människor är välsignade. Det här är ett mycket litet krav som Herren Jesus ställer på folk och det är en varning till hans efterföljare.
Utdrag ur ”Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv III”
Herren Jesus sade: ”Tomas, du tror för att du har sett mig. Saliga är de som tror fastän de inte har sett.” De här orden tyder på att han redan hade fördömts av Herren Jesus. Det här handlar inte om att bli välsignad eller inte. Det handlar om det faktum att man inte kommer att få någonting om man inte tror; endast genom att tro kommer man att få. Kan du inte tro på något om inte Gud visar sig personligen för dig, låter dig se honom och övertygar dig? Vad har du som människa för rätt att begära att Gud ska framträda personligen för dig? Vad har du för rätt att förmå Gud att tala personligen till en fördärvad människa som du? Och dessutom, vad ger dig rätt att behöva få allting tydligt förklarat av Gud innan du tror? Om du är förståndig behöver du bara läsa dessa ord som Gud yttrat för att tro. Om du verkligen har tro spelar det ingen roll vad Gud säger eller gör. När du ser att dessa ord är sanningen, kommer du att vara övertygad till hundra procent om att det var Gud som sa eller gjorde det, och du kommer redan att vara beredd att följa honom till slutet. Det behöver du inte tvivla på.
Utdrag ur ”Endast genom att känna till dina vilseförda åsikter kan du känna dig själv”
Vill ni veta roten till att fariséerna motsatte sig Jesus? Vill ni veta fariséernas väsen? De var fulla av fantasier om Messias. Dessutom trodde de bara att Messias skulle komma men de sökte ändå inte livets sanning. Och därför väntar de än idag på Messias, för de har ingen kunskap om livets väg och vet inte vad sanningens väg är. Hur skulle ni säga att sådana dåraktiga, envisa och okunniga människor kan vinna Guds välsignelse? Hur skulle de kunna se Messias? De motsatte sig Jesus för att de inte kände riktningen för den Helige Andes verk, för att de inte kände sanningens väg som Jesus talade om och dessutom för att de inte förstod Messias. Och eftersom de aldrig hade sett Messias och aldrig hade varit i Messias sällskap gjorde de misstaget att fåfängt klamra sig fast vid namnet Messias samtidigt som de motsatte sig Messias väsen med alla tillgängliga medel. Dessa fariséer var till sitt väsen envisa och arroganta och hörsammade inte sanningen. Principen för deras tro på Gud är: Oavsett hur djup din förkunnelse är, oavsett hur hög din auktoritet är så är du inte Kristus om du inte kallas för Messias. Är det inte absurda och löjliga synpunkter? Jag frågar er igen: Är det inte extremt lätt för er att begå de första fariséernas misstag, med tanke på att ni inte har den ringaste förståelse av Jesus? Kan du urskilja sanningens väg? Kan du uppriktigt garantera att du inte kommer att motsätta dig Kristus? Har du förmåga att följa den Helige Andes verk? Om du inte vet om du kommer att motsätta dig Kristus så säger jag att du redan lever på dödens rand. De som inte kände Messias kunde alla motsätta sig Jesus, avvisa Jesus och baktala honom. Människor som inte förstår Jesus kan alla förneka honom och skymfa honom. Dessutom kan de se Jesu återkomst som Satans bedrägeri och fler människor ska fördöma Jesus som har återvänt till köttet. Blir ni inte rädda av allt det här? Det ni möter ska vara en hädelse av den Helige Ande, ödeläggelse av den Helige Andes ord till kyrkorna och avvisandet av allt som uttrycks av Jesus. Vad kan ni vinna från Jesus om ni är så förvirrade? Hur kan ni förstå Jesu verk när han återvänder till köttet på ett vitt moln, om ni envist vägrar inse era fel? Jag säger följande: Människor som inte accepterar sanningen utan blint väntar på Jesu ankomst på vita moln kommer säkert att häda den Helige Ande och de är den kategori som ska förgöras. Ni vill bara ha Jesu nåd och bara njuta av den lycksaliga himmelska världen men har aldrig hörsammat de ord som Jesus har talat och aldrig tagit emot den sanning som uttrycks av Jesus när han återvänder till köttet. Vad kommer ni att lyfta fram i utbyte mot Jesu återkomst på ett vitt moln? Är det er uppriktighet med vilken ni gång på gång begår synder och sedan bekänner dem, om och om igen? Vad kommer ni att erbjuda som offer till Jesus som återvänder på ett vitt moln? Är det åren av arbete som ni berömmer er av? Vad kommer ni att lyfta fram för att få den Jesus som återvänt att lita på er? Är det er arroganta natur som inte hörsammar någon sanning?
Utdrag ur ”När du skådar Jesu andliga kropp har Gud förnyat himmel och jord”
Jag säger er att de som tror på Gud på grund av tecknen säkert är den kategori som ska drabbas av förstörelse. De som är oförmögna att acceptera orden från Jesus som har återvänt till köttet är säkert helvetets avkommor, ärkeängelns ättlingar, den kategori som ska bli föremål för evig förstörelse. Många kanske inte bryr sig om vad jag säger, men jag vill ändå säga till alla så kallade helgon som följer Jesus att när ni med egna ögon ser Jesus stiga ner från himlen på ett vitt moln kommer det att vara det offentliga framträdandet av rättfärdighetens sol. Det kanske ska komma en tid av stark upprymdhet för dig, men då ska du veta att den tid då du bevittnar hur Jesus stiger ner från himlen också är den tid när du går ner till helvetet för att bli straffad. Det kommer att vara slutet på Guds förvaltningsplan och det är då Gud kommer att belöna de goda och straffa de onda. För Guds dom kommer att ha upphört innan människan ser tecken, då sanningens uttryck är allt som finns. De som accepterar sanningen och inte söker tecken och följaktligen har blivit renade ska ha kommit tillbaka inför Guds tron och låtit sig omfamnas av Skaparen. Endast de som framhärdar i tron att ”den Jesus som inte rider på ett vitt moln är en falsk Kristus” ska bli föremål för evig bestraffning, för de tror bara på den Jesus som visar tecken men erkänner inte den Jesus som förkunnar allvarlig dom och kungör livets sanna väg. Och därmed kan det bara vara så att Jesus tar itu med dem när han öppet återvänder på ett vitt moln. De är för envisa, för självsäkra, för arroganta. Hur kan sådana vanartade personer belönas av Jesus?
Utdrag ur ”När du skådar Jesu andliga kropp har Gud förnyat himmel och jord”