II. Ord om Guds domsverk i de sista dagarna

51. I hans sista verk som avslutar tidsåldern kommer Guds sinnelag att präglas av tuktan och dom. Där kommer han att avslöja allt som är orättfärdigt, för att offentligt döma alla folk och fullkomna dem som älskar honom med ett uppriktigt hjärta. Bara ett sådant sinnelag kan föra tidsåldern till dess slut. De sista dagarna är redan inne. Allt skapat kommer att klassas efter sin sort och delas in i olika kategorier beroende på sin natur. Det här är stunden då Gud uppenbarar vad utfallet och det slutliga målet för människan blir. Om hon inte genomgår tuktan och dom så finns det inget sätt att blotta hennes olydnad och orättfärdighet. Det är enbart genom tuktan och dom som utfallet för hela skapelsen kan uppenbaras. Människan visar sitt verkliga jag enbart när hon tuktas och döms. Ont ska föras till ont, gott till gott, och alla människor ska föras till sin sort. Genom tuktan och dom ska utfallet för hela skapelsen uppenbaras, så att de onda kan straffas och de goda belönas och alla människor underkastas Guds herravälde. Hela detta verk måste uppnås genom rättfärdig tuktan och dom. Eftersom människans fördärv har nått sin kulmen och hennes olydnad blivit oöverstigligt svår, är det bara Guds rättfärdiga sinnelag – som främst består av tuktan och dom och uppenbaras i de sista dagarna – som helt kan förvandla och fullända människan. Bara detta sinnelag kan avslöja det onda och så straffa alla de orättfärdiga strängt. Därför är ett sådant sinnelag fyllt av tidsålderns innebörd, och hur hans sinnelag uppenbarar sig och visar sig blir tydligt för hans verks skull i varje ny tidsålder. Gud uppenbarar inte sitt sinnelag godtyckligt och utan betydelse. Om Gud, då han i de sista dagarna uppenbarar människans slutmål, fortfarande skulle skänka människan gränslös medkänsla och kärlek och fortsätta att vara kärleksfull mot henne, om han inte skulle underkasta henne en rättfärdig dom utan snarare visa fördragsamhet, tålamod och överseende samt förlåta henne hur svåra hennes synder än är, utan ett uns av rättfärdig dom – hur skulle då all Guds förvaltning någonsin kunna slutföras? När skulle ett sådant sinnelag kunna leda människor till mänsklighetens tillbörliga slutmål? Ta till exempel en domare som alltid är kärleksfull, en domare med vänligt ansikte och milt hjärta. Han älskar människor oavsett vad de må ha begått för brott, och är kärleksfull och fördragsam mot dem oavsett vilka de är. När skulle han någonsin kunna fälla en rättvis dom? I de sista dagarna kan enbart en rättfärdig dom dela upp människorna alltefter deras sort och föra in människan i en ny värld. På det här sättet slutförs hela tidsåldern genom Guds rättfärdiga sinnelag av dom och tuktan.

Utdrag ur ”Visionen av Guds verk (3)” i ”Ordet framträder i köttet”

52. Innan människan blev återlöst hade många av Satans gifter redan lagts i hennes inre, och efter att under tusentals år ha fördärvats av Satan har hon inom sig en djupt rotad natur som gör motstånd mot Gud. Att människan blivit återlöst innebär alltså bara att hon räddats genom att friköpas till ett högt pris, men den giftiga naturen i hennes inre har inte avlägsnats. Människan som är så besudlad måste genomgå en förändring innan hon är värdig att tjäna Gud. Genom detta verk av dom och tuktan kommer hon att lära känna sitt eget smutsiga och fördärvade väsen till fullo, och hon kommer att kunna ändra sig fullständigt och bli ren. Endast på detta sätt kan människan bli värdig att återvända inför Guds tron. Allt det arbete som utförs i dag sker för att människan ska kunna renas och förvandlas; genom ordets dom och tuktan såväl som genom förädling kan människan göra sig av med allt fördärvligt och bli renad. Det vore mer träffande att säga att detta stadium i verket är reningens verk än att det är frälsningens stadium. Faktum är att det här stadiet både är erövrandets stadium och frälsningsverkets andra stadium. Det är genom ordets dom och tuktan som människan slutligen blir vunnen av Gud, och det är genom att ordet används till att förädla, döma och avslöja som alla orenheter, uppfattningar, motiv och individuella begär i människans hjärta blir fullständigt uppenbarade. Även om människan må ha blivit återlöst och förlåten sina synder, så innebär det bara att Gud inte längre minns hennes överträdelser och inte behandlar henne i enlighet med hennes överträdelser. Men eftersom människan, som lever i en köttslig kropp, inte har blivit befriad från synd, kan hon bara fortsätta att synda och blotta sitt fördärvade sataniska sinnelag i all oändlighet. Det här är det liv människan lever – en oändlig kretsgång av att synda och bli förlåten. De flesta människor syndar på dagen bara för att sedan bekänna sina synder på kvällen. Så även om syndoffret är evigt verksamt för människan kan det inte rädda henne från synden. Endast halva frälsningsverket har genomförts, för människan har fortfarande ett fördärvat sinnelag. När folk till exempel insåg att de härstammade från Moab började de klaga, slutade att söka efter livet och blev ytterst negativa. Visar inte detta att mänskligheten fortfarande är oförmögen att underkasta sig Guds herravälde helt och hållet? Är inte det här just deras fördärvade sataniska sinnelag? När du inte blev utsatt för tuktan sträckte du upp händerna högre än alla andra, till och med högre än Jesu händer. Och du ropade ut med hög röst: ”Var en Guds älskade son! Var en Guds förtrogne! Hellre dör vi än böjer oss för Satan! Gör uppror mot den gamle Satan! Gör uppror mot den stora röda draken! Må den stora röda draken falla från makten i förnedring! Må Gud göra oss fullkomliga!” Dina rop ljöd högre än alla andras. Men så kom tuktans tid och mänsklighetens fördärvade sinnelag uppenbarades än en gång. Deras rop upphörde och deras beslutsamhet svek. Det här är människans fördärv; det är något som Satan planterat och som är djupt rotat i människan, något som löper djupare än synd. Det är inte lätt för människan att bli medveten om sina synder; hon har ingen möjlighet att upptäcka sin egen djupt rotade natur, utan för att uppnå det resultatet måste hon förlita sig på ordets dom. Endast på så sätt kan människan förändras successivt från denna punkt och framåt.

Utdrag ur ”Inkarnationens hemlighet (4)” i ”Ordet framträder i köttet”

53. Gud dömer er idag, han tuktar er och fördömer er, men du måste vara medveten om att syftet med fördömandet är att du ska lära känna dig själv. Han fördömer, förbannar, dömer och tuktar dig så att du ska lära känna dig själv, så att ditt sinnelag ska kunna förändras. Han gör det för att du ska inse ditt värde och förstå att alla hans handlingar är rättfärdiga och i överensstämmelse med hans sinnelag och de krav hans verk ställer, att han verkar i överensstämmelse med sin plan för människans frälsning och att han är den rättfärdige Guden som älskar, frälser, dömer och tuktar människan. Om du bara vet att din status är oansenlig, att du är fördärvad och olydig, men inte vet att Gud önskar klargöra sin frälsning genom den dom och tuktan han utför i dig i dag, då finns det ingen möjlighet för dig att få erfarenhet, och än mindre är du kapabel att fortsätta framåt. Gud har inte kommit för att döda eller förstöra utan för att döma, förbanna, tukta och frälsa. Fram till dess att hans sextusenåriga förvaltningsplan når sitt slut – och han uppenbarar utfallet för varje kategori av människor – kommer målet med Guds verk på jorden att vara frälsning; dess enda syfte är att i grunden fullända dem som älskar honom och föra in dem i underkastelse under hans herravälde. Oavsett hur Gud frälser människor sker alltsamman genom att han får dem att göra sig fria från sin gamla sataniska natur; det vill säga, han räddar dem genom att få dem att söka livet. Om de inte gör det, kommer det inte att finnas något sätt för dem att ta emot Guds frälsning. Frälsningen är Guds eget verk, och att söka efter liv är något som människan måste åta sig för att kunna ta emot frälsningen. I människans ögon är frälsning lika med Guds kärlek, och Guds kärlek kan inte vara tuktan, dom och förbannelser; frälsning måste rymma kärlek, medkänsla och dessutom trösterika ord och gränslösa välsignelser. Folk tror att när Gud frälser människor så gör han det genom att beröra dem med sina välsignelser och sin nåd så att de kan ge sitt hjärta till Gud. Han frälser alltså människor genom att röra vid dem. Den sortens frälsning innebär att man ingår ett avtal. Inte förrän Gud lovar människorna hundrafalt tillbaka underkastar de sig hans namn och strävar efter att för hans skull göra det som är gott och förhärliga honom. Det är inte vad Gud har tänkt sig för människan. Gud har kommit för att verka på jorden för att rädda den fördärvade mänskligheten; det är absolut sant. Om det inte vore så, skulle han definitivt inte ha kommit för att utföra sitt verk personligen. Förr innefattade hans frälsningsmetod att han visade den största kärlek och medkänsla, i så hög grad att han gav sitt allt till Satan i utbyte mot hela mänskligheten. Vår tid är inte alls som gångna tider: Den frälsning som skänks er i dag äger rum i de sista dagarna, samtidigt som alla klassificeras efter sin sort; de medel som används för er frälsning är inte kärlek eller medkänsla utan tuktan och dom så att människan ska bli mer grundligt frälst. Det enda ni får ta emot är följaktligen tuktan, dom och obarmhärtiga slag, men ni ska veta att det inte finns ett uns av bestraffning i dessa hjärtlösa slag. Oavsett hur stränga mina ord må vara, så är det enda som drabbar er några få ord som ni kanske uppfattar som extremt hjärtlösa, och oavsett hur arg jag må vara är det fortfarande ord av undervisning som regnar över er och jag har inte för avsikt att skada eller döda er. Är inte allt detta fakta? Ni ska veta att idag syftar allt till er frälsning, oavsett om det handlar om rättfärdigt dömande eller hjärtlös förädling och tuktan. Oavsett om var och en idag klassificeras efter sitt slag eller människans kategorier blottläggs, så är syftet med alla Guds ord och allt han gör att rädda dem som verkligen älskar honom. Den rättfärdiga domen syftar till att luttra människan, och den hjärtlösa förädlingen syftar till att rena henne; de stränga orden och tuktan syftar båda till att luttra henne och sker för frälsningens skull.

Utdrag ur ”Du bör lägga bort statusens välsignelser och förstå Guds vilja att skänka människan frälsning” i ”Ordet framträder i köttet”

54. Gud gör sitt verk med tuktan och dom för att människan ska få kunskap om honom och för hans vittnesbörds skull. Utan hans fördömande av människans fördärvade sinnelag skulle människan omöjligt känna till hans rättfärdiga sinnelag som inte tål några överträdelser, inte heller skulle hon kunna omvandla sin gamla kunskap om Gud till ny. För sitt vittnesbörds skull och för sin förvaltnings skull visar han sin helhet offentligt, så att människans genom hans offentliga framträdande får möjlighet att nå kunskap om Gud, bli förvandlad till sitt sinnelag och bära ett genljudande vittnesbörd om Gud. Förvandlingen av människans sinnelag uppnås genom Guds verk av allehanda slag; utan sådana förändringar av sitt sinnelag skulle människan inte kunna vittna om Gud och vara i enlighet med Guds hjärta. Förvandlingen av människans sinnelag innebär att hon befriar sig själv från Satans tvång och mörkrets inflytande och i sanning blir en förebild och ett exempel på Guds verk, ett vittne om Gud, och en som är i enlighet med Guds hjärta. Idag har den inkarnerade Guden kommit för att uträtta sitt verk på jorden, och av människan begär han kunskap om honom, lydnad mot honom, vittnesbörd om honom – att hon känner till hans praktiska och ordinära arbete, lyder alla hans ord och verk som inte stämmer överens med människans föreställningar och vittnar om allt det arbete han uträttar för att frälsa människan så väl som alla de gärningar han åstadkommer för att erövra människan. De som vittnar om Gud måste ha kunskap om Gud; endast ett sådant vittnesbörd är korrekt och verkligt, och endast ett sådant vittnesbörd kan få Satan att skämmas. Gud använder de som har lärt känna honom genom att utstå hans tuktan och dom, hantering och beskärning, till att vittna om honom. Han använder de som har blivit fördärvade av Satan till att vittna om honom, och han använder också dem som har ett förändrat sinnelag och därmed har fått hans välsignelser, till att vittna om honom. Han har inget behov av att människan prisar honom med sina läppar, inte heller lovprisning och vittnesbörd från folk av Satans slag som inte har blivit frälsta av honom. Endast de som känner Gud är meriterade att vittna om honom, och endast de som har blivit förvandlade till sitt sinnelag är meriterade att vittna om honom. Gud kommer inte att tillåta människan att avsiktligen bringa skam över hans namn.

Utdrag ur ”Endast de som känner Gud kan vittna om Gud” i ”Ordet framträder i köttet”

55. Under de sista dagarna använder Kristus många olika sanningar för att undervisa människan, blotta människans väsen och dissekera hennes ord och gärningar. De orden inkluderar olika sanningar såsom människans plikt, hur människan ska lyda Gud, hur människan ska vara lojal mot Gud, hur människan bör leva ut den vanliga mänskligheten, liksom Guds visdom och sinnelag och så vidare. Alla de orden är riktade mot människans väsen och hennes fördärvade sinnelag. I synnerhet talas de ord som blottar hur människan avvisar Gud om hur människan är ett förkroppsligande av Satan och en fientlig kraft mot Gud. När Gud tar sig an domens verk klarlägger han inte bara människans natur med ett fåtal ord, utan han blottar, åtgärdar och beskär den under en längre tid. Sådana metoder för blottläggande, åtgärd och beskärning kan inte ersättas med vanliga ord, utan med den sanning som människan inte alls besitter. Endast den sortens metoder kan kallas dom, endast genom dom av det slaget kan människan kuvas och grundligt övertygas att underkasta sig under Gud och dessutom vinna sann kunskap om Gud. Vad domens verk ger upphov till är människans förståelse av Guds sanna ansikte och sanningen om sin egen upproriskhet. Domens verk låter människan vinna stor förståelse av Guds vilja, syftet med Guds verk och de hemligheter som är obegripliga för henne. Det låter också människan känna igen och bli medveten om sitt eget fördärvade inre väsen och rötterna till detta fördärv och även upptäcka människans uselhet. Domens verk ger upphov till alla dessa effekter, för substansen i detta verk är i själva verket arbetet med att öppna upp Guds sanning, väg och liv för alla dem som tror på honom. Detta arbete är domens verk som utförs av Gud. Om du inte betraktar dessa sanningar som viktiga utan ständigt tänker på att undvika dem eller hitta en ny väg ut, vid sidan av dem, då säger jag att du är en bedrövlig syndare. Om du tror på Gud men varken söker sanningen eller Guds vilja och inte heller älskar den väg som för dig närmare Gud, då säger jag att du är en som vill försöka undvika domen och att du är en marionett och förrädare som flyr från den stora vita tronen. Gud kommer inte att skona några av de upproriska som undviker hans blick. Sådana människor ska få ett ännu strängare straff. De som kommer inför Gud för att bli dömda och dessutom har blivit renade ska leva för alltid i Guds rike. Detta är givetvis något som hör framtiden till.

Utdrag ur ”Kristus utför domens verk med sanningen” i ”Ordet framträder i köttet”

56. Domens verk är Guds eget verk, så det bör naturligtvis utföras av Gud själv; det kan inte utföras av människan i hans ställe. Eftersom domen är erövrandet av människosläktet med hjälp av sanningen, är det utan tvekan så att Gud fortfarande framträder som den inkarnerade avbilden för att utföra sitt verk bland människor. Det innebär att Kristus i de sista dagarna ska använda sanningen till att undervisa människor runt om på jorden och göra alla sanningar kända för dem. Det är domens verk av Gud. Många känner en oro inför den andra inkarnationen av Gud, för människan har svårt att tro att Gud skulle bli kött för att utföra domens verk. Jag måste ändå berätta för er att Guds verk ofta vida överskrider människans förväntningar och är svårt att acceptera för människans sinnen. För människor är endast maskar på jorden, medan Gud är den Allrahögste som uppfyller universum. Människans sinne är likt ett hål med stinkande vatten som bara ger upphov till maskar, medan varje stadium av verket som styrs av Guds tankar är ett destillat av Guds visdom. Människan vill ständigt strida med Gud, om vilket jag säger att det är självklart vem som kommer att lida en förlust i slutändan. Jag uppmanar er alla att inte betrakta er själva som värda mer än guld. Om andra kan acceptera Guds dom, varför kan då inte du göra det? Hur mycket högre står du än andra? Om andra kan böja sina huvuden inför sanningen, varför kan inte du också göra det? Guds verk har en inneboende drivkraft som inte går att hejda. Han kommer inte att upprepa domens verk än en gång enbart på grund av den ”insats” du har gjort, och du kommer att bli överväldigad av ånger över att du låtit en sådan bra möjlighet gå dig förbi. Om du inte tror på mina ord, vänta då bara tills den stora vita tronen i skyn fäller dom över dig! Du måste känna till att alla israeliter försmådde och förnekade Jesus, och ändå fortsätter faktumet med Jesu försoning av mänskligheten att spridas till universums gräns. Är inte detta en verklighet som Gud skapade för länge sedan? Om du fortfarande väntar på att Jesus ska ta dig upp till himlen, då säger jag att du är en trotsig bit dött trä.[a] Jesus kommer inte att erkänna en falsk troende som du, som är illojal mot sanningen och endast söker välsignelser. Tvärtom kommer han, utan barmhärtighet, att kastar dig i eldsjön för att du ska brinna i tiotusentals år.

Utdrag ur ”Kristus utför domens verk med sanningen” i ”Ordet framträder i köttet”

57. Gud dömer inte människorna en och en, och prövar inte människorna en och en; det vore inte domens verk att göra så. Är inte hela mänsklighetens fördärv av samma slag? Är inte alla människors väsen likadana? Vad som döms är mänsklighetens fördärvade väsen ‒ människans väsen som fördärvats av Satan ‒ och alla människans synder. Gud dömer inte människans futtiga och obetydliga fel. Domens verk är representativt och utförs inte särskilt för en viss person. Snarare är det ett verk som innebär att en grupp människor döms i syfte att representera domen över hela mänskligheten. Genom att personligen utföra sitt verk på en grupp människor använder den inkarnerade Guden sitt verk för att representera verket med hela mänskligheten, varefter det gradvis sprider sig. Det är likadant med domens verk. Gud dömer inte en viss sorts individ eller en viss grupp människor, utan han dömer hela mänsklighetens orättfärdighet, exempelvis människans motstånd mot Gud, hennes vanvördnad mot honom eller störande av hans verk och så vidare. Vad som döms är mänsklighetens väsen av motstånd mot Gud och det här verket är de sista dagarnas erövrande verk. Det verk och det ord av den inkarnerade Guden som människan bevittnar är domens verk inför den stora vita tronen under de sista dagarna, något som människan förr i tiden begrep. Det verk som i dag utförs av den inkarnerade Guden är just domen inför den stora vita tronen. Den inkarnerade Guden av idag är den Gud som dömer hela mänskligheten under de sista dagarna. Detta kött och hans verk, ord och hela sinnelag utgör Gud i hans helhet. Trots att hans verks har begränsad omfattning och inte direkt berör hela universum, är kärnan i domsverket den direkta domen av hela mänskligheten – inte bara för Kinas utvalda folks skull eller för ett litet antal människors skull.

Utdrag ur ”Den fördärvade mänskligheten är i större behov av den inkarnerade Gudens frälsning” i ”Ordet framträder i köttet”

58. De ord jag talar i dag är ämnade att döma människans synder, döma hennes orättfärdighet och förbanna hennes olydnad. Människans oärlighet och svekfullhet, hennes ord och gärningar – allt som strider mot Guds vilja måste dömas och människans olydnad måste fördömas som synd. Hans ord kretsar kring domens principer; han använder domen över människans orättfärdighet, förbannandet av människans upproriskhet och avslöjandet av människans fula ansikten till att visa sitt eget rättfärdiga sinnelag. Helighet är en symbol för Guds rättfärdiga sinnelag, och hans helighet är faktiskt hans rättfärdiga sinnelag. Era fördärvade sinnelag är vad dagens ord handlar om – jag använder dem för att tala och döma och utföra erövrandets verk. Endast detta är det verkliga arbetet, och endast detta får Guds helighet att stråla helt och fullt. Om det inte finns ett spår av fördärvat sinnelag hos dig kommer Gud inte att döma dig och han kommer inte heller att visa dig sitt rättfärdiga sinnelag. Eftersom du har ett fördärvat sinnelag kommer Gud inte att låta dig slippa undan, och det är därigenom som hans helighet visas. Om Gud skulle se att människans orenhet och upproriskhet var för stora men att han varken talade eller dömde dig, eller tuktade dig för din orättfärdighet, skulle det bevisa att han inte är Gud, för han skulle inte hata synden; han skulle vara lika smutsig som människan. I dag är det på grund av din smuts som jag dömer dig och på grund av ditt fördärv och din upproriskhet som jag tuktar dig. Jag visar inte upp min makt för er eller förtrycker er avsiktligt; jag gör de här sakerna därför att ni, som har blivit födda i detta smutsens land, har blivit så kraftigt förorenade av smuts. Ni har helt enkelt förlorat er integritet och mänsklighet och har blivit som grisar, födda i världens smutsigaste avkrok, och det är därför som ni blir dömda och som jag släpper lös min vrede över er. Det är just på grund av den här domen som ni har kunnat se att Gud är den rättfärdige Guden, och att Gud är den helige Guden; det är just på grund av sin helighet och rättfärdighet som han dömer er och släpper lös sin vrede över er. Eftersom han kan uppenbara sitt rättfärdiga sinnelag när han ser människans upproriskhet och eftersom han kan uppenbara sin helighet när han ser människans smuts, är detta tillräckligt för att visa att han är Gud själv som är helig och ofördärvad fastän han bor i smutsens land. Om en person vältrar sig i gyttjan tillsammans med andra och det inte finns något heligt över honom och han inte har något rättfärdigt sinnelag, då är han inte kvalificerad att döma människans orättfärdighet och kan inte heller utföra domen över människan. Om en person skulle döma en annan, vore inte det som att ge sig själv en örfil? Hur skulle människor som är lika smutsiga kunna vara kvalificerade att döma dem som är dem själva lika? Endast den helige Gud själv kan döma hela den smutsiga mänskligheten. Hur skulle människan kunna döma människans synder? Hur skulle människan kunna se människans synder och hur skulle hon kunna vara kvalificerad nog att fördöma dessa synder? Om inte Gud var kvalificerad att döma människans synder, hur skulle han då kunna vara den rättfärdige Guden själv? När folks fördärvade sinnelag avslöjas talar Gud i syfte att döma dem, och först då inser de att han är helig.

Utdrag ur ”Hur effekterna av det andra steget i erövringsverket uppnås” i ”Ordet framträder i köttet”

59. På vilket sätt gör Gud människan fullkomlig? Genom sitt rättfärdiga sinnelag. Guds sinnelag består främst av rättfärdighet, vrede, majestät, dom och förbannelse, och hans fullkomnande av människan sker främst genom dom. En del människor förstår inte och frågar varför det endast är genom dom och förbannelse som Gud kan göra människan fullkomlig. De säger: ”Om Gud förbannade människan, skulle hon inte dö då? Om Gud dömde människan, skulle hon inte bli fördömd då? Hur skulle hon då kunna bli fullkomlig?” Så talar människor som inte känner till Guds verk. Vad Gud förbannar är människans olydnad, och vad han dömer är människans synder. Fastän han talar skarpt, och utan minsta finkänslighet, uppenbarar han allt det som finns i människan, och genom dessa stränga ord uppenbarar han det som är grundläggande i människan. Men genom en sådan dom ger han också människan en djup kunskap om köttets innersta väsen, och på så sätt underkastar sig människan i lydnad inför Gud. Människans kött är av synd och av Satan, det är ohörsamt och föremålet för Guds tuktan. Så för att låta människan lära känna sig själv måste Guds fördömande ord drabba henne och varje form av förädling användas. Endast då kan Guds verk ge resultat.

Utdrag ur ”Endast genom att uppleva smärtsamma prövningar kan ni lära känna Guds skönhet” i ”Ordet framträder i köttet”

60. Gud använder sin dom för att fullända människan. Han har älskat människan och räddat människan – men hur mycket ryms i hans kärlek? Där finns dom, majestät, vrede och förbannelse. Även om Gud tidigare har förbannat människan så kastade han inte ner henne helt och hållet i den bottenlösa avgrunden utan använde den metoden för att förfina människans tro. Han dödade inte människan utan agerade för att fullkomna henne. Köttets sanna natur är det som kommer från Satan – Gud sa det helt korrekt – men de fakta som utförs av Gud fullbordas inte i enlighet med hans ord. Han förbannar dig så att du kan älska honom och så att du kan förstå köttets sanna natur. Han tuktar dig så att du kan bli väckt och så att du kan inse dina egna inre brister och människans totala ovärdighet. Således är Guds förbannelser, hans dom och hans majestät och vrede, alla till för att göra människan fullkomlig. Allt som Gud gör idag, och det rättfärdiga sinnelag som han gör tydligt i ert inre – allt är till för att fullkomna människan. Sådan är Guds kärlek.

Utdrag ur ”Endast genom att uppleva smärtsamma prövningar kan ni lära känna Guds skönhet” i ”Ordet framträder i köttet”

61. Oavsett om Gud dömer eller förbannar människan, gör det henne fullkomlig. Båda delarna syftar till att fullkomna det som är orent i människan. På detta sätt förädlas människan, och det som saknas i henne fullkomnas genom Guds ord och verk. Vartenda steg i Guds verk – oavsett om det är hårda ord, domar eller tuktan – fullkomnar människan och är absolut ändamålsenligt. Aldrig i någon tidigare tidsålder har Gud utfört ett verk som detta; idag är han verksam i ert inre och därför har ni insett hans visdom. Även om ni har lidit en del smärta inombords, känns ert hjärta orubbligt och fridfullt; det är en välsignelse för er att kunna njuta av det här stadiet av Guds verk. Oavsett vad ni kan vinna i framtiden är allt som ni ser av Guds verk i er idag kärlek. Om inte människan genomgår Guds dom och förädling kommer hennes handlande och engagemang att förbli obetydligt, och hennes sinnelag kommer att förbli oförändrat för alltid. Räknas det som att ha vunnits av Gud? Även om det fortfarande finns mycket arrogans och högmod i människan, är hennes sinnelag mycket stabilare i dag än tidigare. Guds åtgärder med dig syftar till att frälsa dig, och även om du må känna lite smärta just när det sker kommer det en dag då ditt sinnelag förändras. Då kommer du att blicka tillbaka och inse hur vist Guds verk är, och då kommer du att förstå Guds vilja tillfullo.

Utdrag ur ”Endast genom att uppleva smärtsamma prövningar kan ni lära känna Guds skönhet” i ”Ordet framträder i köttet”

62. Syftet med det verk som utförs nu är att få människor att överge Satan, överge sin gamla förfader. Alla domar efter ordet syftar till att avslöja mänsklighetens fördärvade sinnelag och göra det möjligt för folk att förstå livets väsen. Dessa upprepade domar genomtränger folks hjärtan. Varje dom påverkar deras öde direkt och är menad att såra deras hjärtan så att de kan släppa taget om alla dessa saker och på så vis lära känna livet, lära känna denna smutsiga värld och även lära känna Guds visdom och allmakt samt lära känna denna av Satan fördärvade mänsklighet. Ju mer av den här sortens tuktan och dom, desto mer kan människans hjärta såras och desto mer kan hennes ande väckas till liv. Att väcka andarna hos dessa extremt fördärvade och allra djupast bedragna människor till liv är målet med den här sortens dom. Människan har ingen ande, hennes ande dog för länge sedan och hon vet inte att det finns en himmel, vet inte att det finns en Gud och vet absolut inte att hon kämpar i dödens avgrund. Hur skulle det då vara möjligt för henne att veta att hon lever i det här onda helvetet på jorden? Hur skulle hon möjligtvis kunna veta att hennes ruttna lik, genom Satans fördärv, har fallit ner till dödens Hades? Hur skulle hon möjligtvis kunna veta att allt på jorden sedan länge förstörs av mänskligheten bortom all räddning? Och hur skulle hon möjligtvis kunna veta att Skaparen har kommit till jorden i dag och letar efter en grupp fördärvade människor som han kan rädda? Till och med när människan har upplevt varje möjlig förfining och dom är hennes slöa medvetande fortfarande knappt vaket och praktiskt taget likgiltigt. Mänskligheten är så förfallen! Även om den här sortens dom är som det grymma haglet som faller ner från himlen, är den av största nytta för människan. Om människor inte dömdes på det här sättet skulle inga resultat uppnås och det skulle vara fullständigt omöjligt att rädda människor från misärens avgrund. Om det inte vore för det här verket skulle det vara väldigt svårt för folk att stiga upp ur Hades eftersom deras hjärtan har varit döda länge och deras andar har trampats ner av Satan för länge sedan. Det som krävs för att rädda er som har sjunkit ner till förfallets bottenlösa djup är att ihärdigt ropa till er och ihärdigt döma er, och först då kommer era iskalla hjärtan att väckas till liv.

Utdrag ur ”Endast de som fullkomnats kan leva ett meningsfullt liv” i ”Ordet framträder i köttet”

63. Du bör veta att när Gud gjort människorna fullkomliga och fullständiga och vunnit dem, har detta inte medfört något annat än svärd och hugg för deras kött och bringat oändligt lidande, brännande eld, skoningslös dom, tuktan och förbannelse samt gränslösa prövningar. Sådan är historien från insidan och sanningen om arbetet med att förvalta människan. Men allt detta är riktat mot människans kött, och alla fientliga spjutspetsar riktas skoningslöst mot människans kött (för ursprungligen var människan oskyldig). Allt detta är för Guds äras och vittnesbörds skull, och för hans förvaltning. Skälet är att hans verk inte enbart är till för mänsklighetens skull utan för hela planen och för att fullborda det som var hans ursprungliga vilja när han skapade mänskligheten. Därför utgörs kanske nittio procent av människans upplevelser av lidanden och eldprov, och de ljuva och lyckliga dagar som hennes kött har längtat efter är väldigt få eller inga alls. Än mindre kan hon njuta av lyckliga stunder i köttet eller av att tillbringa underbara stunder med Gud. Köttet är smutsigt, så vad människans kött ser eller njuter av är inget annat än Guds tuktan som människan inte uppskattar och som tycks sakna normalt förnuft. Det beror på att han kommer att visa sitt rättfärdiga sinnelag som inte gillas av människan, inte tolererar människans överträdelser och avskyr fiender. Gud uppenbarar öppet hela sitt sinnelag med alla nödvändiga medel och avslutar därmed verket som är hans sextusenåriga kamp mot Satan – det verk som syftar till hela mänsklighetens frälsning och den gamle Satans förintelse.

Utdrag ur ”Syftet med att förvalta mänskligheten” i ”Ordet framträder i köttet”

64. Förstår du nu vad som är dom och vad som är sanning? Om du har förstått uppmanar jag dig att lydigt underkasta dig att bli dömd, annars ska du aldrig få möjlighet att bli prisad av Gud eller förd av honom in i hans rike. De som bara accepterar domen men aldrig kan bli renade, det vill säga de som flyr mitt under domens verk, ska för alltid bli avskydda och förkastade av Gud. Deras synder är fler och svårare än fariseernas, för de har förrått Gud och är upproriska mot Gud. Sådana människor som inte ens är värdiga att tjänstgöra ska få strängare straff, ett straff som dessutom är evigt. Gud ska inte skona någon förrädare som en gång visade lojalitet med orden men sedan förrådde honom. Sådana människor ska få vedergällning genom bestraffning av anden, själen och kroppen. Är det inte just en uppenbarelse av Guds rättfärdiga sinnelag? Är inte det Guds syfte med att döma människan och blotta henne? Gud sänder alla dem som utför alla slags onda gärningar under domens tid till en plats som hemsöks av onda andar och låter dessa onda andar förgöra deras köttsliga kroppar efter behag. Deras kroppar stinker som lik och sådan är deras lämpliga vedergällning. I dessa illojala falska troende, falska apostlar och falska arbetares loggböcker skriver Gud ner varenda en av deras synder. Sedan, när tiden är inne, kastar han in dem bland de orena andarna och låter dessa orena andar besmitta deras kroppar efter behag, så att de aldrig kan bli återfödda och aldrig får se ljuset igen. Dessa hycklare som en gång tjänstgjorde men inte kan förbli lojala till slutet räknas av Gud till de onda, så de följer de ondas råd och får ingå i deras oregerliga patrask. I slutändan ska Gud förinta dem. Gud kastar dem åt sidan och tar ingen notis om dem som aldrig har varit lojala mot Kristus eller har gjort någon ansträngning och skall förinta dem alla vid övergången mellan tidsåldrar. De kommer inte längre att finnas på jorden, än mindre vinna inträde i Guds rike. De som aldrig har varit uppriktiga mot Gud men av omständigheterna tvingas att ha med honom att göra på ett oengagerat sätt räknas till dem som tjänstgör för hans folk. Endast ett mindre antal sådana människor kan överleva, medan majoriteten ska förgås tillsammans med dem som inte ens är kvalificerade nog att tjänstgöra. Slutligen ska Gud föra in alla dem är av samma sinne som Gud i sitt rike, Guds folk och Guds söner liksom de som är förutbestämda av Gud att bli präster. Sådant är det destillat som Gud har fått genom sitt verk. Vad gäller de som inte kan hamna i någon av de kategorier som Gud har ställt upp, ska de räknas till de icke-troende. Och ni kan säkert föreställa er vad resultatet blir för dem. Jag har redan sagt allt jag skulle säga till er. Det är ni som beslutar vilken väg ni ska ta. Det ni bör förstå är följande: Guds verk väntar aldrig på någon som inte håller jämna steg med honom, och Guds rättfärdiga sinnelag visar inget förbarmande med någon människa.

Utdrag ur ”Kristus utför domens verk med sanningen” i ”Ordet framträder i köttet”

Fotnoter:

a. En bit dött trä: ett kinesiskt talesätt som betyder ”bortom all hjälp”.

Föregående: C. Om rikets tidsålder — den sista tidsåldern

Nästa: A. Ord om att avslöja hur Satan fördärvar mänskligheten

Om du har några svårigheter eller frågor som rör din tro, kontakta oss när du vill.

Relaterat innehåll

Gud själv, den unike I

Guds auktoritet (I)De senaste gemenskaperna jag hållit handlade om Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv. Tycker ni att ni har fått...

Vägen … (1)

Det finns ingen som under sitt liv vet vilka bakslag hon kommer att möta, eller som vet vilken sorts förfining hon kommer att bli föremål...

Inställningar

  • Text
  • Teman

Rena bakgrundsfärger

Teman

Stil

Stilstorlek

Radavstånd

Radavstånd

Sidbredd

Innehåll

Sök

  • Sök i denna text
  • Sök i denna bok

Kontakta oss via Messenger