I sju år arbetade Johannes för Jesus och hade redan banat väg när Jesus anlände. Då hade Johannes förkunnat evangeliet om himmelriket i hela landet, så att det hade spridits över Judéen, och alla kallade honom en profet. Vid den här tiden ville kung Herodes döda Johannes, men han vågade inte, för folket hyste stor aktning för Johannes och Herodes fruktade att de skulle göra uppror mot honom om han dödade Johannes. Johannes verk fick fotfäste bland vanliga människor och han fick judarna att tro. I sju år banade han väg för Jesus, ända fram till den tidpunkt då Jesus började sin verksamhet. Och därmed var Johannes den störste bland alla profeter. Jesus började inte sitt offentliga arbete förrän efter det att Johannes hade fängslats. Före Johannes hade det aldrig funnits någon profet som banat väg för Gud, för innan Jesus kom hade Gud aldrig blivit kött. Av alla profeter var Johannes därför den ende som banade väg för den inkarnerade Guden och på så vis blev han den störste profeten i Gamla och Nya testamentet. Johannes började sprida evangeliet om himmelriket sju år före Jesu dop. I folkets ögon tycktes hans verk vara förmer än Jesu efterföljande verk, men han var likväl bara en profet. Han verkade och talade inte inne i templet, utan i städerna och byarna utanför. Naturligtvis gjorde han detta bland det judiska folket, speciellt bland dem som var utfattiga. Johannes kom sällan i kontakt med människor från samhällets övre skikt, utan han predikade evangeliet enbart bland vanligt folk i Judéen för att förbereda de rätta människorna för Herren Jesus och förbereda lämpliga platser för honom att verka på. Tack vare att en profet som Johannes banat väg för honom, kunde Herren Jesus omedelbart anträda korsets väg så snart han kom. När Gud blev kött för att utföra sitt verk, behövde han inte lägga ned någon möda på att välja människor och behövde inte själv leta upp människor eller en plats att bedriva sin verksamhet. När han kom gjorde han inget sådant; rätt person hade redan förberett det åt honom innan han anlände. Johannes hade redan avslutat detta arbete innan Jesus inledde sin verksamhet, för när den inkarnerade Guden anlände för att utföra sitt verk började han omedelbart arbeta med dessa som väntat länge på honom. Jesus hade inte kommit för att utföra människors uppgifter eller det rättfärdiggörelsearbete som ålåg människorna. Han hade kommit enbart för att bedriva den verksamhet som var hans uppgift och inget annat hade med honom att göra. Det enda Johannes gjorde när han kom var att skapa en grupp av människor från templet och bland judarna som accepterade evangeliet om himmelriket, så att de skulle kunna ta emot Herren Jesu verk. Johannes var verksam i sju år, vilket innebär att han spred evangeliet i sju år. Johannes utförde inte många underverk under denna tid, för hans uppgift bestod i att bana väg — det var ett förberedelsearbete. Allt annat arbete, det arbete som Jesus skulle uträtta, saknade samband med honom; han uppmanade bara människor att bekänna sina synder och ångra sig, samt döpte folk, så att de skulle kunna bli frälsta. Även om hans verk var nytt och öppnade en väg som människan aldrig tidigare gått, banade han ändå bara väg för Jesus. Han var endast en profet som gjorde ett förberedelsearbete och var inte kapabel att utföra Jesu verk. Även fast Jesus inte var först med att predika evangeliet om himmelriket och trots att han fortsatte på samma väg som Johannes börjat gå, fanns det ingen annan som kunde utföra hans verk och det var större än Johannes verk. Jesus kunde inte bereda väg åt sig själv; hans verk utfördes direkt å Guds vägnar. Därför var Johannes, oavsett hur många år han verkade, fortfarande en profet och fortfarande en som banade väg. Jesu tre år långa verk var förmer än Johannes sjuåriga verksamhet, eftersom innehållet inte var detsamma. När Jesus inledde sin predikoverksamhet, vilket skedde samtidigt som Johannes verk avslutades, hade Johannes förberett tillräckligt många människor och platser som Herren Jesus skulle kunna använda och det räckte för att Herren Jesus skulle kunna påbörja sin treåriga verksamhet. Så snart Johannes verk var avslutat inledde Herren Jesus följaktligen sin offentliga verksamhet och Johannes ord var överspelade. Johannes verk var endast ett övergångsarbete och hans ord var inte de livets ord som skulle leda människan till ny tillväxt; när allt kom omkring var hans ord bara för tillfälligt bruk.

Det verk som Jesus utförde var inte övernaturligt; det följde ett bestämt förlopp och alltsamman fortskred i enlighet med naturens normala lagar. Sina sista sex månader i livet visste Jesus med säkerhet att han hade kommit för att utföra det här verket och han visste att han kommit för att spikas fast på korset. Innan han korsfästes bad han oavbrutet till Gud Fadern, precis som han bad tre gånger i Getsemane trädgård. Efter att ha döpts utförde Jesus sitt verk i tre och ett halvt år, och hans offentliga verksamhet varade i två och ett halvt år. Under det första året anklagades han av Satan, stördes av människor och utsattes för mänskliga frestelser. Han övervann många frestelser samtidigt som han bedrev sin verksamhet. Under Jesu sista sex månader, när han snart skulle korsfästas, uttalade Petrus orden att han var den levande Gudens son, att han var Kristus. Först då blev hans verk känt för alla och först då uppenbarades hans identitet för allmänheten. Därefter berättade Jesus för sina lärjungar att han skulle korsfästas för människans skull och att han tre dagar senare skulle uppstå; att han hade kommit för att utföra återlösningsverket och att han var Frälsaren. Först under de sista sex månaderna avslöjade han sin identitet och vad han avsåg att göra. Detta var också Guds tid och därför skulle verket utföras. Vid den här tiden var en del av Jesu verk i samklang med Gamla testamentet, med Mose lag och Jehovas ord under lagens tidsålder. Jesus använde allt detta för att uträtta en del av sitt verk. Han predikade för folket och undervisade dem i synagogorna, och han använde de gammaltestamentliga profeternas profetior för att tillrättavisa fariséerna som var fientligt inställda till honom. Han använde orden i skrifterna för att avslöja deras olydnad och på så vis fördöma dem. De avskydde vad Jesus hade gjort, i synnerhet att mycket av Jesus verk inte följde lagarna i Skriften och att det han lärde ut var förmer än deras egna ord och till och med förmer än det som förutsagts av profeterna i Skriften. Jesu verk syftade enbart till människans återlösning och korsfästelsen. Därför behövde han inte säga fler ord för att erövra någon människa. Mycket av det han lärde människorna var taget ur Skriften, och även om hans verk inte var förmer än Skriften var han ändå förmögen att genomföra korsfästelseverket. Hans verk var inte ett ordets verk och hans syfte var inte heller att erövra mänskligheten utan att återlösa mänskligheten. Han fungerade bara som ett syndoffer för mänskligheten och inte som ordets ursprung för mänskligheten. Han uträttade inte hedningarnas verk, vilket var arbetet med att erövra människan, utan korsfästelseverket, ett arbete som uträttades bland dem som trodde att det fanns en Gud. Även om hans verk hade skrifterna som grundval och han använde de gamla profeternas förutsägelser för att fördöma fariséerna, räckte det för att fullborda korsfästelseverket. Om dagens verk fortfarande hade haft de gamla profeternas förutsägelser i Skriften som grundval skulle det ha varit omöjligt att erövra er, för Gamla testamentet innehåller inga berättelser om det kinesiska folkets olydnad och synd, där finns ingen historik över era synder. Så om detta verk fortfarande dröjde kvar vid Bibeln skulle ni aldrig ge efter. Bibeln innehåller bara en begränsad historik över israeliterna, och med utgångspunkt från den går det inte att fastställa om ni är onda eller goda, inte heller att döma er. Tänk om jag skulle döma er enligt israeliternas historia — skulle ni då fortfarande följa mig som ni gör idag? Vet ni hur besvärliga ni är? Om inga ord uttalades under detta stadium skulle det vara omöjligt att avsluta erövringsverket. Eftersom jag inte har kommit för att spikas fast på korset, måste jag yttra ord som skiljer sig från Bibeln för att ni ska kunna erövras. Jesu verk var bara ett steg över Gamla testamentet; det användes för att inleda en tidsålder och för att leda den tidsåldern. Varför sade han: ''Jag har inte kommit för att upphäva lagen utan för att uppfylla den?'' Trots det var det mycket i hans verk som skilde sig från de lagarna som utövades och de budord som följdes av Gamla testamentets israeliter, för han kom inte för att följa lagen utan för att uppfylla den. Att uppfylla den innehöll många faktiska saker: Hans verk var mer praktiskt och verkligt, och dessutom var det mer levande och ingen blind efterlevnad av regler. Helgade inte israeliterna sabbaten? När Jesus kom firade han inte sabbat utan förklarade att Människosonen var herre över sabbaten och när sabbatens herre kom gjorde han som han önskade. Han hade kommit för att uppfylla Gamla testamentets lagar och för att ändra på lagarna. Allt som görs idag är baserat på det nuvarande, men det vilar ändå på grundvalarna av Jehovas verk under lagens tidsålder och överskrider inte omfattningen av detta. Att exempelvis tänka på vad man säger och att inte begå äktenskapsbrott - är inte detta Gamla testamentets lagar? Det som krävs av er idag begränsar sig inte till de tio budorden utan består av bud och lagar av en högre ordning än de som kom förut, men det betyder inte att det som kom förut har upphävts, för varje etapp i Guds verk bygger vidare på den föregående. När det gäller det som Jehova införde för Israel, som att människor skulle offra, hedra sina föräldrar, inte tillbe avgudar, inte röka eller dricka och inte äta döda ting eller dricka blod: utgör det inte grunden för ert utövande av sanningen än idag? Hela verket fram till idag bygger på det förflutnas grundval. Även om gångna tiders lagar inte längre nämns och det har ställts nya krav på er är dessa lagar allt annat än upphävda och har istället fått en högre status. Att säga att de har upphävts skulle innebära att den tidigare tidsåldern vore föråldrad, medan det i själva verket finns budord som ni måste lyda i all evighet. Gångna tiders budord har redan omsatts i praktiken och blivit del av människan, och det finns inget behov av att upprepa bud om att inte röka, inte dricka och så vidare. På denna grundval läggs nya budord alltefter era behov idag, alltefter er mognad och alltefter det verk som utförs idag. Att utfärda budord för den nya tidsåldern innebär inte att man upphäver budord från den gamla tidsåldern, utan att man lyfter dem högre på denna grundval så att människans handlingar blir mer fullständiga och mer i linje med verkligheten. Om det idag krävdes av er att ni skulle följa Gamla testamentets budord och lagar på samma sätt som israeliterna, ja även om det krävdes av er att ni lärde er Jehovas lagar utantill, skulle det vara omöjligt för er att förändras. Om ni bara skulle följa dessa få begränsade budord eller memorera otaliga lagar, så skulle er gamla natur förbli djupt innesluten och det skulle inte gå att rycka ut den. På så sätt skulle ni bli alltmer depraverade och inte en enda en av er skulle bli lydig. Varken ett par enkla budord eller otaliga lagar kan alltså hjälpa er att lära känna Jehovas gärningar. Ni är inte likadana som israeliterna: genom att följa lagarna och memorera budorden kunde de bevittna Jehovas gärningar och hänge sig enbart åt honom, men det kan inte ni och några budord från Gamla testamentets tidsålder är inte bara oförmögna att få er att överlämna ert hjärta eller skydda er, utan kommer istället att förslappa er och sänka er ner till Hades. För mitt verk är erövringsverket och det riktar in sig på er olydnad och gamla natur. Jehovas och Jesu milda ord kan inte jämföras med dagens stränga domsord. Utan dessa stränga ord skulle det vara omöjligt att erövra er ''experter'' som har varit olydiga i tusentals år. Gamla testamentets lagar förlorade sin makt över er för länge sedan och dagens dom är långt mer fruktansvärt än de gamla lagarna. Det som lämpar sig bäst för er är dom och inte lagens futtiga restriktioner, för ni är inte den mänsklighet som fanns var i begynnelsen utan en mänsklighet som har varit fördärvad i tusentals år. Det som människan nu måste uppnå utgår från människans verkliga tillstånd idag, hennes kaliber och mognad idag, och det kräver inte att du följer lärosatser. Avsikten är att din gamla natur ska förändras och att du ska göra dig av med dina föreställningar. Tycker du att budorden är lärosatser? Man skulle kunna säga att de är normala krav på människan. De är inte några lärosatser som du måste följa. Ta rökförbud till exempel - är det en lärosats? Det är inte någon lärosats! Det är något som vanlig mänsklighet kräver; det är inte en lärosats utan en regel för hela mänskligheten. Det dussin budord som lagts fram idag är inte heller lärosatser utan vad som krävs för att uppnå normal mänsklighet. Tidigare besatt eller visste inte folk de här sakerna och därför måste de uppnå dem idag, vilket inte räknas som en lärosats. Lagar är inte detsamma som lärosatser. De lärosatser jag talar om är ceremonier, formaliteter eller avvikande och avvikande och felaktiga trosutövningar; det är regler och förordningar som inte hjälper människan och inte är till någon nytta för henne, handlingar som saknar betydelse. Det är typexempel på lärosatser och sådana lärosatser måste förkastas, för de gagnar inte människan på något sätt. Det är det som är av nytta för människan som måste omsättas i praktiken.