Guds helighet (I)

Vi har delat ytterligare en del gemenskap kring Guds auktoritet idag, och vi kommer inte att tala om Guds rättfärdighet just nu. Idag kommer vi att tala om ett helt nytt ämne – Guds helighet. Guds helighet är ännu en aspekt av Guds unika väsen, så det finns ett stort behov av att dela gemenskap om detta ämne här. Denna aspekt av Guds väsen som jag kommer att dela gemenskap kring, tillsammans med de två aspekter vi delade gemenskap kring tidigare – om Guds rättfärdiga sinnelag och Guds auktoritet – är de alla unika? (Ja.) Guds helighet är också unik, så grundvalen för denna unikhet, roten till denna unikhet, är temat för vår gemenskap i dag. Förstår ni? Upprepa efter mig: Guds unika väsen – Guds helighet. (Guds unika väsen – Guds helighet.) Hur känner ni er i era hjärtan efter att ha upprepat denna fras? Kanske några av er har vissa betänkligheter, och frågar: ”Varför dela gemenskap kring Guds helighet?” Oroa er inte, jag kommer att ta er igenom det långsamt. Så snart ni hör det kommer ni att veta varför det är så nödvändigt för mig att dela gemenskap kring detta ämne.

Låt oss först definiera ordet ”helig”. När ni använder er förnimmelse och utifrån all den kunskap ni har lärt er, hur förstår ni definitionen av ”helig”? Definiera det för mig. (”Helig” innebär utan fläck, utan något av mänsklighetens fördärv eller brister. Allting det utstrålar – oavsett om det är i tanke, tal eller handling, allting det gör – är fullständigt positivt.) Mycket bra. (”Helig” är gudomlig, obefläckad, oantastlig av människan. Det är unikt, det är den karaktäristiska symbolen för Gud.) (”Helig” är fläckfri och är en aspekt av det gudomliga, oantastliga sinnelaget.) Detta är er definition. I varje människas hjärta har detta ord ”helig” ett omfång, en definition och en tolkning. När ni ser ordet ”helig” är era sinnen i varje fall inte tomma. Ni har ett visst omfång för detta ord, och vissa människors definition av det kommer nära att använda detta ord för att definiera Guds sinnelags väsen. Det är mycket bra. De flesta människor tror att ordet ”helig” är ett positivt ord, och detta kan bekräftas. Men den Guds helighet som jag vill dela gemenskap kring idag låter sig inte helt och hållet definieras, eller helt och hållet förklaras. Jag skall i stället använda några fakta som kontroll för att låta dig se varför jag säger att Gud är helig, och varför jag använder ordet ”helig” för att beskriva Guds väsen. När vår gemenskap väl är över, kommer du att känna att användningen av ordet ”helig” för att definiera Guds väsen och användningen av detta ord för att hänvisa till Gud är både välförtjänt och högst lämplig. I fråga om mänsklighetens nuvarande språk är det i varje fall särskilt passande att använda detta ord för att hänvisa till Gud – det är det ord bland mänskliga språk som är mest passande för att hänvisa till Gud. Det är inte ett tomt ord när det används för att hänvisa till Gud, och det är inte heller beröm utan orsak eller en tom komplimang. Syftet med vår gemenskap är att låta varje person känna igen sanningen med denna aspekt av Guds väsen. Gud fruktar inte att människor förstår, bara att de missförstår. Gud önskar att varje person skall känna till hans väsen och vad han har och är. Varje gång vi nämner en aspekt av Guds väsen, kan vi därmed inkludera många fakta som låter människor se att denna aspekt av Guds väsen verkligen existerar.

När vi nu har en definition av ordet ”helig”, låt oss ta några exempel. I de idéer människor har, föreställer de sig många ”heliga” ting och människor. Definieras till exempel jungfruliga pojkar och flickor som heliga i mänsklighetens ordböcker? (Ja.) Är de verkligen heliga? (Nej.) Är detta så kallade ”helig” och det ”helig” som vi delar gemenskap om idag desamma? (Nej.) Om vi ser på de människor som har hög moral, förfinat och bildat tal, som aldrig skadar någon och som gör andra bekväma och behagliga när de talar – är de heliga? Konfucianismens lärde eller herrar eller herrar med hög moral, förfinade i både ord och handling – är de heliga? De som ofta gör gott, är välvilliga och förser andra med utmärkt stöd, de som orsakar en hel del nöje i människors liv – är de heliga? (Nej.) De som inte hyser några egennyttiga tankar, som inte ställer några hårda krav på någon, som tolererar vem som helst – är de heliga? De som aldrig har haft en tvist med någon och inte heller någonsin har utnyttjat någon – är de heliga? Och så de som arbetar för andras goda, som gagnar andra och på alla tänkbara sätt kommer med uppbyggelse till andra – är de heliga? De som ger alla sina besparingar till andra och lever ett enkelt liv, som är strikta mot sig själva men behandlar andra generöst – är de heliga? (Nej.) Ni kommer ihåg att era mödrar tog hand om er och såg efter er på varje tänkbara sätt – är de heliga? De avgudar ni håller kära, oavsett om de är kända personer, stjärnor eller fantastiska människor – är de heliga? (Nej.) Låt oss nu se närmare på de profeter i Bibeln som kunde förutsäga den framtid som var okänd för många andra – var sådana personer heliga? De människor som kunde nedteckna Guds ord och fakta om hans verk i Bibeln – var de heliga? Var Mose helig? Var Abraham helig? (Nej.) Och Job? Var han helig? (Nej.) Varför säger du det? Gud kallade Job för en rättfärdig människa, så varför säger man att inte ens han är helig? Du känner en viss oro nu, eller hur? Är verkligen människor som fruktar Gud och skyr det onda inte heliga? Är de det eller inte? (Nej.) Ert svar är negativt. Så vad grundar sig ert negativa svar på? (Gud är unik.) Detta är en stadig grund. Jag upptäcker att ni har en stor förmåga att snabbt uppfatta saker och ting och använda vad ni har lärt er, och att ni alla har denna särskilda färdighet. Ni är lite oroliga, inte alltför säkra, och ni vågar inte säga ”nej”, men ni vågar inte heller säga ”ja”, så ni säger ”nej” med viss svårighet. Låt mig ställa en annan fråga. Guds sändebud, de sändebud Gud sänder ner till jorden – är de heliga? (Nej.) Tänk över det noga. Ge mig ditt svar när du har tänkt på det. Är änglar heliga? (Nej.) Mänskligheten som inte har fördärvats av Satan – är den helig? (Nej.) Ni säger ”nej” till varje fråga. På vilken grund? Är inte just den fras jag nyss använde orsaken till att ni säger ”nej”? Du är förvirrad, eller hur? Så varför säger man att inte ens änglarna är heliga? Du känner dig orolig nu, eller hur? Kan ni då upptäcka utifrån vilken grund som människor, ting eller icke skapade varelser som vi nämnde tidigare inte är heliga? Jag är säker på att ni inte kan det, inte sant? (Ja.) Är det då inte lite oansvarigt att säga ”nej”? Svarar du inte på ett nonchalant sätt? Vissa människor grubblar: ”Du frågar på ett sådant sätt att det absolut inte kan vara så.” Svara inte bara på ett nonchalant sätt. Tänk efter noga om svaret är ja eller nej. Ni kommer att veta när vi delar gemenskap kring följande ämne varför det är ”nej”. Jag kommer snart att ge er svaret. Låt oss först läsa lite ur skriften.

Jehova Guds befallning till människan

1 Mos 2:15–17 Och Jehova Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård, för att bruka och bevara den. Och Jehova Gud beordrade mannen och sade: ”Du får äta fritt från alla träd i trädgården, men du skall inte äta något från trädet med kunskap om gott och ont, för den dag du äter från det skall du helt säkert dö.”

Ormens förledande av kvinnan

1 Mos 3:1–5 Men ormen var mer förslagen än något av markens djur som Jehova Gud hade gjort. Och den sade till kvinnan: ”Nå, har Gud sagt att ni inte skall äta av något träd i trädgården?” Och kvinnan sade till ormen: ”Vi får äta av frukten från trädgårdens träd,” men om frukten på det träd som finns mitt i trädgården har Gud sagt: ’Ni skall icke äta av den och inte heller skall ni vidröra den, för då kommer ni att dö.’” Då sade ormen till kvinnan: ”Det är inte säkert att ni skall dö, för Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, och ni skall vara som Gud och ha kunskap om gott och ont.”

Dessa två stycken är utdrag ur vilken Bibelbok? (Första Mosebok.) Är ni alla bekanta med dessa två stycken? Detta är något som hände i begynnelsen, när mänskligheten först skapades; det var en verklig händelse. Låt oss först titta på vilken slags befallning Jehova Gud gav åt Adam och Eva, eftersom innehållet i den här befallningen är mycket viktigt för vårt ämne i dag. ”Och Jehova Gud beordrade mannen och sade: ’Du får äta fritt från alla träd i trädgården, men du skall inte äta något från trädet med kunskap om gott och ont, för den dag du äter från det skall du helt säkert dö.’” Vad innehåller Guds befallning till människan i detta stycke? För det första säger Gud till människan vad hon får äta, nämligen frukten av en rad olika träd. Det finns ingen risk och inget gift; alla kan ätas och ätas som man önskar, utan betänkligheter. Det är ena delen. Den andra delen är en varning. Den här varningen förklarar för människan vilket träd hon inte kan äta frukten av – hon får inte äta frukten från kunskapens träd på gott och ont. Vad händer om hon gör det? Gud förklarade för människan: Om du äter det skall du helt säkert dö. Är dessa ord rättframma? (Ja.) Om Gud sade dig detta men du inte förstod varför, skulle du behandla det som en regel eller en order som ska följas? Det bör följas, eller hur? Men oavsett om människan kan följa det eller inte, är Guds ord entydiga. Gud förklarade mycket tydligt för människan vad hon får och inte får äta, och vad som kommer att hända om hon äter vad hon inte skall äta. Har du sett något av Guds sinnelag i dessa kortfattade ord som han talade? Är dessa Guds ord sanna? Finns det något bedrägeri? Finns det någon falskhet? (Nej.) Finns det något hotfullt? (Nej.) Gud förklarade ärligt, sanningsenligt och uppriktigt för människan vad hon får äta och vad hon inte får äta, klart och tydligt. Finns det någon dold betydelse i dessa ord? Är dessa ord rättframma? Finns det något behov av antaganden? (Nej.) Det finns inget behov av att gissa, inte sant? Deras betydelse är uppenbar vid första anblick, och du förstår så snart du ser den. Det är kristallklart. Det vill säga, vad Gud vill säga och vad han vill uttrycka kommer från hans hjärta. De saker och ting Gud uttrycker är rena, rättframma och tydliga. Det finns inga förtäckta motiv eller några dolda meningar. Han talade direkt till människan, och förklarade för henne vad hon får äta och vad hon inte får äta. Genom dessa Guds ord kan människan alltså se att Guds hjärta är öppet, att Guds hjärta är sant. Det finns absolut ingen falskhet här, som säger åt dig att du inte kan äta det som är ätligt eller säger åt dig ”gör det och se vad som händer” med ting som du inte kan äta. Menar han det? (Nej.) Nej. Vad Gud än tänker i sitt hjärta är vad han säger. Om jag säger att Gud är helig, eftersom han visar och uppenbarar sig själv inom dessa ord på det här sättet, kanske du känner dig lite som att jag har gjort en stor sak av ingenting eller att jag har tänjt på min tolkning lite för mycket. I så fall behöver du inte oroa dig, vi är inte färdiga än.

Låt oss tala om ”ormens förledande av kvinnan”. Vem är ormen? (Satan.) Satan spelar rollen av kontrasten i Guds sextusenåriga förvaltningsplan, och det är en roll som vi inte kan undgå att nämna när vi delar gemenskap kring Guds helighet. Varför säger jag detta? Om du inte känner till ondskan och fördärvet hos Satan eller Satans natur, då har du inget sätt att känna igen det, och du kan inte heller veta vad helighet verkligen är. I sin förvirring tror människor att vad Satan gör är rätt, eftersom de lever inom detta slags fördärvade sinnelag. Utan kontrast, utan något att jämföra med, kan du inte veta vad helighet är, så detta ämne måste nämnas här. Vi har inte plockat detta ämne ur tomma luften, utan vi kommer istället, genom hans ord och handlingar, att se hur Satan agerar, hur han fördärvar mänskligheten, vilken slags natur han har och vad hans anlete liknar. Vad sade alltså denna kvinna till ormen? Kvinnan återberättade för ormen vad Jehova Gud hade sagt till henne. Utifrån vad hon sade, hade hon bekräftat giltigheten i allt vad Gud hade sagt till henne? Hon kunde inte bekräfta detta, eller hur? Som någon som var nyligen skapad, hade hon ingen förmåga att urskilja gott från ont, och hon hade inte heller förmågan att känna till något runt henne. Att döma av de ord hon talade till ormen, hade hon inte bekräftat Guds ord som rätta i hennes hjärta; detta var hennes attityd. Så när ormen såg att kvinnan ingen hade någon bestämd attityd mot Guds ord, sade den: ”Det är inte säkert att ni skall dö, för Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, och ni skall vara som Gud och ha kunskap om gott och ont.” Är det något fel med dessa ord? (Ja.) Vad är fel? När ni avslutade er läsning av denna mening, fick ni en känsla för ormens avsikter? (Ja.) Vilka avsikter har ormen? (Att fresta människan till att begå synd.) Den vill fresta denna kvinna för att få henne att sluta hörsamma Guds ord, men talade den direkt? (Nej.) Den talade inte direkt, så vi kan säga att den är mycket listig. Den uttrycker sin mening på ett slugt och undvikande sätt i syfte att nå dess avsedda mål, som den döljer för människan inuti sig själv – detta är ormens list. Satan har alltid talat och agerat på detta sätt. Han säger ”inte säkert”, utan att bekräfta det på det ena eller andra sättet. Men efter att ha hört detta, rördes denna ovetande kvinnas hjärta? (Ja.) Ormen var nöjd eftersom dess ord hade den avsedda effekten – detta var ormens listiga avsikt. Dessutom, genom att utlova ett resultat som människan trodde vara gott, förledde den henne och sade: ”den dag ni äter av den skall era ögon öppnas.” Hon grubblar därför: ”Att få mina ögon öppnade är en god sak!” Men ormen säger då ord som människan anser vara ännu bättre, ord som är okända för människan, ord som utövar ett stort frestande inflytande över dem som hör dem: ”ni skall vara som Gud och ha kunskap om gott och ont.” Är dessa ord inte kraftigt förledande för människan? Det är som att någon säger till dig: ”Ditt ansikte är underbart format. Bara en aning kort längs näsbryggan, men om du rättar till det, kommer du att vara en skönhet i världsklass!” För någon som aldrig har velat ha kosmetisk kirurgi, skulle deras hjärtan röras om de hörde dessa ord? (Ja.) Så är dessa ord förledande? Är detta förledande frestande för dig? Är det en prövning? (Ja.) Säger Gud sådana här saker? Fanns det någon antydan om detta i de Guds ord som vi tittade på just nu? (Nej.) Varför? Säger Gud vad han tänker i sitt hjärta? Kan människan se Guds hjärta genom hans ord? (Ja.) Men när ormen hade talat dessa ord till kvinnan, kunde du se dess hjärta? (Nej.) Och på grund av människans okunnighet, förleddes de lätt av ormens ord, de fastnade lätt, var lätta att leda. Så kunde du inse Satans avsikter? Kunde du se syftet bakom vad han sade? Kunde du se hans intrig och hans listiga komplott? (Nej.) Vilket slags sinnelag representeras av Satans sätt att tala? Vilket slags väsen har du sett i Satan genom dessa ord? Är det lömskt? På ytan kanske han ler åt dig eller avslöjar inte något uttryck alls. Men i hans hjärta beräknar hur han skall uppnå sitt syfte, och det är detta syfte som du är oförmögen att se. Du förleds sedan av alla löften han ger dig, alla fördelar han talar om. Du ser dem som goda, och du anser att det han säger är mer användbart, mer betydande, än vad Gud säger. När detta händer, blir då inte människan en undergiven fånge? (Ja.) Så är inte denna metod som Satan använder djävulsk? Du låter dig själv sjunka så lågt. Utan att Satan behöver röra ett finger, följer du med dessa två meningar glatt med honom, hörsammar honom. Hans syfte har uppnåtts. Är inte denna avsikt ondskefull? Är inte detta Satans mest grundläggande anlete? Utifrån Satans ord kan människan se hans lömska motiv, se hans hemska anlete och se hans väsen. Stämmer inte det? (Ja.) När du jämför dessa meningar, kanske du utan analys upplever att Jehova Guds ord är tråkiga, vanliga och simpla, att de inte är värda att göra något väsen om för att prisa Guds uppriktighet. När vi däremot tar Satans ord och hans hemska anlete och använder dem som en kontrast, väger dessa Guds ord tungt för dagens människor? (Ja.) Genom denna kontrast kan människan uppfatta Guds rena felfrihet. Har jag rätt i att säga detta? (Ja.) Varje ord Satan säger, liksom hans motiv, hans avsikter och det sätt han talar på – de är alla förvanskade. Vad är det viktigaste i hans sätt att tala? Han använder tvetydighet för att förleda dig, utan att låta dig se det, och han låter inte heller dig urskilja vad hans syfte är; han låter dig svälja betet, får dig att prisa honom och besjunga hans förtjänster. Är inte detta Satans ständiga knep? (Ja.) Låt oss nu se på hur andra ord och uttryck från Satan kan låta människan se hans hemska anlete. Låt oss fortsätta att läsa lite ur skriften.

Dialog mellan Satan och Jehova Gud

Job 1:6–11 Det var en dag då Guds söner kom för att träda fram inför Jehova, och Satan kom också bland dem. Och Jehova sade till Satan: ”Varifrån kommer du?” Satan svarade Jehova och sade: ”Från att ha gått fram och tillbaka på jorden, och från att ha vandrat upp och ned för den.” Och Jehova sade till Satan: ”Har du funderat över min tjänare Job, att det inte finns någon som han på jorden, en fullkomlig och rättskaffens man, en som fruktar Gud och undviker det onda?” Satan svarade Jehova och sade: ”Fruktar Job Gud utan orsak? Har du inte anlagt en inhägnad omkring honom och hans hus och omkring allt vad han har på varje sida? Du har välsignat hans händers arbete, och hans förmögenhet i landet växer till. Men sträck nu ut din hand och rör vid allt vad han har, och han skall förbanna dig ansikte mot ansikte.”

Job 2:1–5 Det var åter en dag då Guds söner kom för att träda fram inför Jehova, och Satan kom också bland dem och för att träda fram inför Jehova. Och Jehova sade till Satan: ”Varifrån kommer du?” Och Satan svarade Jehova och sade: ”Från att ha gått fram och tillbaka på jorden, och från att ha vandrat upp och ned för den.” Och Jehova sade till Satan: ”Har du funderat över min tjänare Job, att det inte finns någon som han på jorden, en fullkomlig och rättskaffens man, en som fruktar Gud och undviker det onda? Och han håller fast vid sin integritet, fastän du har eggat mig mot honom, till att förgöra honom utan orsak.” Och Satan svarade Jehova och sade: ”Hud för hud, ja, allt som en människa har kommer han att ge för sitt liv. Men sträck nu ut din hand och rör vid hans kött och ben, och han skall förbanna dig ansikte mot ansikte.”

Dessa två stycken utgör en dialog mellan Gud och Satan, och de återger vad Gud sade och vad Satan sade. Sade Gud väldigt mycket? (Nej.) Han talade inte mycket och talade mycket enkelt. Kan vi se Guds helighet i Guds enkla ord? Vissa kommer att säga att det inte är lätt. Kan vi då se Satan hemskhet i hans svar? (Ja.) Låt oss först titta på vilken slags fråga Jehova Gud ställde till Satan. (”Varifrån kommer du?”) Är detta en rättfram fråga? (Ja.) Finns det någon dold betydelse? (Nej.) Det är bara en ren fråga, utan något annat syfte. Om jag skulle fråga er, ”Varifrån kommer du?”, hur skulle ni då svara? Är det en svår fråga att besvara? Skulle ni säga: ”Från att gå fram och tillbaka, och från att vandra uppåt och nedåt”? (Nej.) Ni skulle inte svara på det sättet, så hur känner ni er då när ni ser att Satan svarar på detta sätt? (Vi tror att Satan är absurd och listig.) Du känner så? Vet du vad jag känner? Varje gång jag ser dessa ord känner jag äckel. Känner ni er äcklade? (Ja.) Varför äcklade? Eftersom han talar utan att säga något! Svarade han på Guds fråga? (Nej.) Varför? Hans ord var inte ett svar; det fanns inget resultat. De utgjorde inte ett svar på Guds fråga. ”Från att ha gått fram och tillbaka på jorden, och från att ha vandrat upp och ned för den.” Förstår du dessa ord? Gör du det? Var på jorden kommer Satan ifrån? Har ni fått ett svar? (Nej) Detta är det ”sinnrika” med Satans list, att inte låta någon få reda på vad han egentligen säger. Efter att ha hört dessa ord kan du fortfarande inte urskilja vad han har sagt, men han har avslutat sitt svar. Han anser att han har svarat fullkomligt. Hur känner du dig då? (Äcklad.) Äcklad; nu börjar du bli äcklad över dessa ord. Satan talar inte direkt, och låter dig därmed klia ditt huvud utan att kunna uppfatta källan till hans ord. Han talar avsiktligt, listigt och domineras av sitt eget väsen, sin egen natur. Hans ord kommer direkt från Satans mun. De begrundades inte under en lång tidsperiod och uttalades sedan av Satan, som tror sig vara smart; han uttrycker dem på ett naturligt sätt. ”Var på jorden kommer han ifrån?” Du känner dig mycket förbryllad, och vet aldrig varifrån han kommer. Finns det någon bland er som talar på det viset? (Ja.) Vad är det för sätt att tala på? (Det är tvetydigt och ger inte ett säkert svar.) Vilka slags ord ska vi använda för att beskriva detta sätt att tala? Det avledande och vilseledande, eller hur? Antag att någon inte vill låta andra veta var han eller hon tog vägen igår. Du frågar dem: ”Jag såg dig igår. Vart var du på väg?” De svarar dig inte direkt för att säga vart de tog vägen igår. De säger: ”Vilken dag det var igår. Så trött!” Besvarade de din fråga? Det gjorde de, men det där är inte svaret du ville ha. Detta är det ”sinnrika” med människans konstfärdighet. Du kan aldrig veta vad de menar eller uppfatta källan eller avsikten bakom deras ord. Du vet inte vad det är de försöker undvika eftersom de i sina hjärtan har sin egen berättelse – det är lömskhet. Talar ni också ofta på det här sättet? (Ja.) Vad är då ert syfte? Är det ibland att skydda dina egna intressen, ibland att behålla din egen position, din egen image, att bevara ditt privatlivs hemligheter, att räddar ditt eget rykte? Oavsett syftet, är det oskiljaktigt från dina intressen, kopplat till dina intressen. Är inte detta människans natur? Liknar inte alla med denna slags natur Satan? Vi kan säga det, eller hur? Rent generellt kan man säga att detta uttryck är avskyvärt och motbjudande. Nu känner ni också äckel, gör ni inte? (Ja.)

Om vi återigen tittar på det första stycket, så svarar Satan Jehova Gud och säger: ”Fruktar Job Gud utan orsak?” Han börjar angripa Jehova Guds bedömning av Job, och detta angrepp är färgad av fientlighet. ”Har du inte anlagt en inhägnad omkring honom och hans hus och omkring allt vad han har på varje sida?” Detta är Satans förståelse och bedömning av Jehova Guds verk på Job. Satan bedömer det så här, och säger: ”Du har välsignat hans händers arbete, och hans förmögenhet i landet växer till. Men sträck nu ut din hand och rör vid allt vad han har, och han skall förbanna dig ansikte mot ansikte.” Satan talar hela tiden tvetydigt, men här talar han med visshet. Men dessa ord som talas med visshet är ett angrepp, en hädelse och en rivalitet mot Jehova Gud, mot Gud själv. Hur känner ni er när ni hör det? Känner du avsmak? Kan du se hans avsikter? För det första, avfärdar han Jehova Guds bedömning av Job – en som fruktar Gud och skyr det onda. Sedan avfärdar han allt Job säger och gör av rädsla för Jehova Gud. Är det anklagande? Satan anklagar, avfärdar och tvivlar på allt Jehova Gud gör och säger. Han tror inte, och säger: ”Om du säger sådana saker, hur kommer det sig att jag inte har sett det? Du har givit honom så många välsignelser, hur kan han inte frukta dig?” Är inte detta ett avfärdande av allt som Gud gör? Anklagelsen, avfärdande, hädelse – är inte hans ord aggressiva? Är de inte ett sant uttryck för vad Satan anser i sitt hjärta? Dessa ord är definitivt inte desamma som orden vi just nu läser: ”Från att ha gått fram och tillbaka på jorden, och från att ha vandrat upp och ned för den.” De är helt olika dessa. Genom dessa ord, blottlägger Satan fullständigt den attityd gentemot Gud och den avsky mot Jobs fruktan för Gud som han har i sitt hjärta. När detta händer, avslöjas hans illvillighet och onda natur fullständigt. Han avskyr dem som fruktar Gud, avskyr dem som skyr det onda, och avskyr än mer Jehova Gud för att han skänker välsignelser till människan. Han vill använda detta tillfälle till att förgöra Job som Gud upphöjde med sin egen hand, till att ödelägga honom, och han säger: ”Du säger att Job fruktar dig och skyr det onda. Jag ser det på annat sätt.” Han använder olika sätt att provocera och fresta Jehova Gud, och använder olika sätt så att Jehova Gud lämnar över Job till Satan för att blir ohämmat manipulerad, skadad och hanterad. Han vill ta detta tillfälle i akt för att utrota denna man som är rättfärdig och fullkomlig i Guds ögon. Är att han har den här sortens hjärta en tillfällig impuls? Nej, det är det inte. Det har pågått länge. Gud verkar, Gud bryr sig om en person, ser på en person och Satan följer hans varje steg. Vem Gud än gynnar, övervakas också av Satan, som följer efter. Om Gud vill ha den här personen, skulle Satan göra allt i sin makt för att hindra Gud, och använda olika onda sätt för att fresta, trakassera och förstöra det verk Gud gör för att uppnå sitt dolda mål. Vilket är målet? Han vill inte att Gud skall ha någon; han vill ha alla som Gud vill ha, att besätta dem, styra dem, att ta över dem så att de tillber honom, så att de begår onda handlingar tillsammans med honom. Är inte detta Satans ondskefulla motiv? I vanliga fall säger ni ofta att Satan är så ond, så elak, men har ni sett honom? Du kan bara se hur elak människan är och har inte i verkligheten sett hur elak Satan egentligen är. Men har du sett det i denna sak med Job? (Ja.) Denna sak har gjort Satans vidriga anlete och hans väsen mycket tydliga. Satan befinner sig i krig med Gud, och följer efter honom. Hans mål är att krossa allt verk som Guds vill göra, att ockupera och styra dem som Gud vill ha, att fullständigt tillintetgöra dem som Gud vill ha. Om de inte är tillintetgjorda, så kommer de i Satans besittning för att användas av honom – detta är hans mål. Och vad gör Gud? Gud yttrar bara en enkel mening i detta stycke; det finns ingen uppgift om något mer som Gud gör, men vi ser att det finns många fler uppgifter om vad Satan gör och säger. I skriftstycket nedan, frågar Jehova Gud Satan: ”Varifrån kommer du?” Vad är Satans svar? (Det är fortfarande: ”Från att ha gått fram och tillbaka på jorden, och från att ha vandrat upp och ned för den.”) Det är fortfarande den där meningen. Hur har det blivit Satans devis, Satans mästerverk? Är inte Satan hatisk? Att säga denna äckliga mening en gång är tillräckligt. Varför kommer Satan alltid tillbaka till den här meningen? Det bevisar en sak: Satans natur är oföränderlig. Hans hemska ansikte är inte något han kan hålla dolt länge. Gud ställer en fråga till honom och han svarar på ett sådant sätt, utan hänsyn till hur det behandlar människor! Han är inte rädd för Gud, han frukta inte Gud och han lyda inte Gud. Därför vågar han vara hämningslöst förmäten inför Gud, använda just dessa ord för att komma ifrån Guds fråga, använda just detta svar för att svara på Guds fråga, försöka använda detta svar för att förbrylla Gud – detta Satans fula ansikte. Han tror inte Guds allmakt, tror inte på Guds auktoritet, och är absolut inte beredd att lyda under Guds domän. Han är ständigt i motsättningsställning till Gud, angriper ständigt allt Gud gör, och försöker förstöra allt Gud gör – detta är hans onda mål.

I Guds sextusenåriga förvaltningsplan representerar dessa två stycken som Satan säger och vad Satan gör i Jobs bok hans motstånd mot Gud, och detta är Satan som visar sin rätta färg. Har du sett Satans ord och gärningar i verkliga livet? När du ser dem, kanske du inte tror att de är saker som talas av Satan, utan istället tror att de är saker som sägs av människan, inte sant? Vad är det som representeras, när sådana saker sägs av människan? Det är Satan som representeras. Även om du inser det, kan du fortfarande inte uppfatta att det verkligen sägs av Satan. Men här och nu har du omisskännligt sett vad Satan själv har sagt. Du har nu en omisskännlig, kristallklar förståelse av Satans hemska anlete och ondska. Så är dessa två stycken som talas av Satan värdefulla för människor idag för att kunna känna till Satans natur? Är dessa två stycken värda att spara för att mänskligheten i dag skall kunna känna igen Satans hemska ansikte, känna igen Satans ursprungliga, sanna ansikte? Även om det kanske inte verkar helt passande att säga det, kan det fortfarande anses korrekt att uttrycka det på det här sättet. Jag kan bara uttrycka det detta sätt och om ni kan förstå det, så är det tillräckligt. Om och om igen angriper Satan de ting som Jehova Gud gör, och slungar ut anklagelser om Jobs fruktan för Jehova Gud. Han försöker provocera Jehova Gud med olika metoder, och få Jehova Gud att låta honom fresta Job. Hans ord är därför i hög grad provocerande. Så säg mig, när Satan hade sagt dessa ord, kan Gud tydligt se vad Satan vill göra? (Ja.) Förstår Gud vad han vill göra? (Ja.) I Guds hjärta, kan denna människa Job som Gud ser på – denna Guds tjänare, som Gud betraktar som en rättfärdig man, en fullkomlig man – tåla denna typ av frestelse? (Ja.) Varför säger Gud ”ja” med sådan säkerhet? Granskar Gud alltid människans hjärta? (Ja.) Kan Satan granska människans hjärta? (Nej.) Satan kan inte göra det. Även om Satan kan se människans hjärta, kan hans onda natur kan aldrig tro att helighet är helighet, eller att nedrighet är nedrighet. Den onde Satan kan aldrig värdesätta något som är heligt, rättfärdigt eller ljust. Satan kan inte undgå att anstränga sig till det yttersta för att agera med sin natur, sin ondska, och med de metoder han använder. Även på bekostnad av att han själv blir straffad eller förgörs av Gud, tvekar han inte att envist motsätta sig Gud – detta är ondska, detta Satans natur. Så i detta stycke säger Satan: ”Hud för hud, ja, allt som en människa har kommer han att ge för sitt liv. Men sträck nu ut din hand och rör vid hans kött och ben, och han skall förbanna dig ansikte mot ansikte.” Satan anser att människans fruktan för Gud beror på att människan har fått så många förmåner från Gud. Människan erhåller förmåner från Gud, så hon säger att Gud är god. Men det är inte för att Gud är god, det är bara att för att människan erhåller så många förmåner som hon kan frukta Gud på detta sätt: När Gud berövar henne dessa förmåner, överger hon sedan Gud. I sin onda natur, tror inte Satan att människans hjärta verkligen kan frukta Gud. På grund av sin onda natur vet han inte vad helighet är, än mindre vet han vad vördnad full av fruktan är. Han vet inte vad det innebär att lyda Gud eller vad det innebär att frukta Gud. Eftersom han inte själv fruktar Gud, anser han att människan inte kan frukta Gud, att det är omöjligt. Säg mig, är inte Satan ond? (Ja!) Satan är ond. Förutom vår kyrka, oavsett om det är olika religioner och samfund, eller religiösa och sociala grupper, tror inte någon av dem på Guds existens eller tror att Gud kan göra verk; därför anser de inte heller att vad du tror på är Gud. En promiskuös man ser och betraktar alla andra som promiskuösa, precis som han är. En människa som hela tiden ljuger ser och betraktar inte någon som ärlig, betraktar dem alla som lögnare. En ond man ser alla som onda och vill bekämpa alla han ser. De personer som är förhållandevis ärliga, däremot, betraktar alla som ärliga, så de blir alltid lurade, alltid bedragna, och det finns inget de kan göra åt det. Jag nämner dessa få exempel för att göra er mer säkra: Satans onda natur är inte ett tillfälligt tvång eller något som orsakas av hans omgivning, och det är inte heller en tillfällig yttring som föranletts av någon anledning eller bakgrund. Absolut inte! Han kan inte låta bli att vara på det här sättet! Han kan inte göra någonting gott. Till och med när han säger något trevligt att höra, förleder han dig bara. Ju trevligare, ju mer finkänsliga, ju mer skonsamma orden är, desto illvilligare blir hans ondskefulla avsikter bakom dessa ord. Vilken sorts ansikte, vilken sorts natur visar Satan upp i dessa två stycken? (Lömsk, illvillig och ond.) Hans främsta karaktärsdrag är ont, särskilt ont och illvilligt.

Nu när vi har talat färdig om Satan, låt oss återgå till att tala om vår Gud. Under Guds sextusenåriga förvaltningsplan, har väldigt lite av Guds direkta tal nedtecknats i Bibeln, och det som har nedtecknats är mycket enkelt. Så låt oss börja från början. Gud skapade människan och har sedan dess ständigt lett mänsklighetens liv. Vare sig det gäller att ge mänskligheten välsignelser, ge dem lagar och hans bud, eller att föreskriva de olika reglerna för livet, vet ni vad Guds avsedda syfte är med att göra dessa saker? För det första, kan ni med säkerhet säga att allt som Gud gör är bra för mänskligheten? (Ja, det kan vi.) Ni kanske tycker att denna mening är relativt vid och tom, men specifikt uttryckt är allt Gud gör att anföra och vägleda människor mot att leva ett normalt liv. Vare sig det är så att människan följer hans regler eller följer hans lagar, är Guds syfte att människan inte skall tillbe Satan, inte skall skadas av Satan; detta är mest grundläggande, och detta är vad som gjordes i den tidigaste begynnelsen. I den tidigaste begynnelsen, när människan inte förstod Guds vilja, tog han bara några enkla lagar och regler och utfärdade bestämmelser som täcker varje tänkbar aspekt. Dessa bestämmelser är mycket enkla, men inom sig innehåller de Guds vilja. Gud värdesätter, uppskattar och älskar innerligt mänskligheten. Är inte det fallet? (Ja.) Kan vi därmed säga att hans hjärta är heligt? Kan vi säga att hans hjärta är rent? (Ja.) Gud har inga dolda avsikter? (Nej.) Är alltså detta hans mål rätt och positivt? (Ja.) Oavsett vilka bestämmelserna Gud utfärdar, har de alla en positiv effekt på människan under loppet av hans verk, och de leder vägen. Så finns det några egennyttiga tankar i Guds sinne? Har Gud några ytterligare syften i fråga om människan, eller vill han använda människan på något sätt? (Nej.) Inte alls. Gud gör som han säger, och han tänker också på detta sätt i sitt hjärta. Det finns inga dubbla ändamål, inga egennyttiga tankar. Han gör inte någonting för sig själv, utan gör absolut allt för människan, utan några personligt syfte. Trots att han planer och avsikter för människan, gör han inte någonting för sig själv. Allt han gör görs enbart för mänskligheten, för att skydda mänskligheten, för att förhindra att mänskligheten blir vilseledd. Är då inte detta hjärta sällsamt? (Ja.) Kan du se ens den minsta antydan till detta sällsamma hjärta i Satan? Kan du se det? (Nej.) Du kan inte se en antydan till detta i Satan. Allt som Gud gör uppenbaras på ett naturligt sätt. Genom att titta på hur Gud verkar, hur verkar han? Gud tar dessa lagar och sina ord och binder dem tätt om huvudet på varje person, likt den gyllene ringens besvärjelse,^[a] och påtvingar varje människa dem? Verkar han på detta sätt? (Nej.) Så på vilket sätt gör Gud sitt verk? (Han vägleder oss.) Det här är en aspekt. Några andra? Gud verka på er på många sätt, hur kan det komma sig att ni har slut på saker att säga efter bara en? (Han ger råd och uppmuntrar.) Det finns en andra. Någon mer? Hotar han? Talar han osammanhängande till er? (Nej.) När förstår du inte sanningen, hur Gud vägleder dig? (Han låter ett ljus skina.) Han låter ett ljus skina över dig, och berättar tydligt för dig att detta inte överensstämmer med sanningen, och vad du ska göra. Från dessa sätt på vilka Gud verkar, vilken typ av relation känner du att du har med Gud? Får de dig att känna att Gud är utom räckhåll? (Nej.) Hur får dig då att känna dig? Gud är särskilt nära dig, det finns inget avstånd mellan er. När Gud vägleder dig, när han försörjer dig, hjälper dig och stöttar dig, känner du Guds älskvärdhet, hans anständighet, du känner hur ljuvlig han är, hur varm. Men när Gud förebrår ditt fördärv, eller när han dömer och fostrar dig för att du gör uppror mot honom, vilket sätt använder Gud? Förebrår han dig med ord? Fostrar han dig du genom din omgivning och genom människor, frågor och ting? (Ja.) Vilken nivå når denna fostran? (Till en nivå som människan kan uthärda.) När denna nivå av fostran samma punkt där Satan skadar människan? (Nej.) Gud verkar på ett milt, kärleksfullt, känsligt och omtänksamt sätt, ett sätt som är särskilt avvägt och passande. Hans väg får dig inte att känna intensiva känslor som ”Gud måste låta mig göra det här” eller ”Gud måste låta mig göra det där”. Gud ger dig aldrig denna typ av intensiva mentalitet eller intensiva känslor som gör saker och ting outhärdliga. Stämmer inte det? Till och med när du accepterar Guds dömande och tuktande ord, hur känner du dig då? När du känner Guds auktoritet och makt, hur känner du dig då? Känner du att Gud är gudomlig och oantastlig? (Ja.) Känna du dig distanserad från Gud vid de tillfällena? Känner du dig rädd för Gud? (Nej.) Nej, istället känner du vördnad full av fruktan för Gud. Känner människor alla dessa saker bara på grund av Guds verk? (Ja.) Skulle de alltså ha dessa känslor om Satan verkade på människan? (Nej.) Gud använder sina ord, sin sanning och sitt liv för att oavbrutet sörja för människan, för att stödja människan. När människan är svag, när människan känner sig nedstämd, talar Gud sannerligen inte hårt, och säger: ”Känn dig inte nedstämd. Varför är du nedstämd? Vad är du svag för? Vad finns det att vara svag för? Du är så svag och alltid så nedstämd. Vad är det för mening med att leva? Bara dö!” Verkar Gud på det sättet? (Nej.) Har Gud auktoriteten att agera på detta sätt? (Ja.) Men agerar Gud på detta sätt? (Nej.) Anledningen till att Gud inte agerar på detta sätt beror på hans väsen, Guds helighets väsen. Hans kärlek till människan, hans värdesättande och uppskattande av människan kan inte uttryckas tydligt i bara en eller två meningar. Det är inte något som förorsakas av människans skryt, utan är något som Gud får till stånd i faktisk praktik; det är uppenbarelsen av Guds väsen. Kan alla dessa sätt som Guds verkar på låta människan se Guds helighet? Hos alla dessa sätt som Gud verkar på, inklusive Guds goda avsikter, inklusive de effekter Gud vill åstadkomma hos människan, inklusive de olika sätt Gud antar för att verka på människan, den typ av verk han gör, vad han vill att människan skall förstå – har du sett någon ondska eller slughet i Guds goda avsikter? (Nej.) Så i allt Gud gör, allt Gud säger, allt han tänker i sitt hjärta, liksom i allt Guds väsen som han avslöjar – kan vi kalla Gud helig? (Ja.) Har någon människa någonsin sett denna helighet i världen, eller i sig själv? Bortsett från Gud, har du någonsin sett den i någon människa eller i Satan? (Nej.) Utifrån vad vi har talat om hittills, kan vi kalla Gud för den unike, helige Gud själv? (Ja.) Allt som Gud ger till människan, inklusive Guds ord, de olika sätt på vilka Gud verkar på människan, det som Gud säger till människan, det som Gud påminner människan om, det som råder och uppmuntrar, allt det härrör från ett väsen: Allt det härrör från Guds helighet. Om det inte fanns någon sådan helig Gud, skulle ingen människa kunna ta hans plats för att göra det verk han gör. Om Gud tog dessa människor och lämnade över dem helt och hållet till Satan, har ni någonsin övervägt vilket slags tillstånd ni alla skulle befinna er i idag? Skulle ni alla sitta här, fullständiga och oskadda? (Nej.) Så vad skulle ni likna? Skulle ni också säga: ”Från att ha gått fram och tillbaka på jorden, och från att ha vandrat upp och ned för den”? Skulle du stoltsera så, vara så fräck och skryta utan skam inför Gud, och svassa omkring och tala på ett sådant sätt? (Ja.) Det skulle du till hundra procent! Du skulle absolut göra det! Satans attityd mot människan låter henne se att Satans natur är fullständigt olik Guds. Hans väsen är helt olik Guds. Vilket väsen hos Satan är motsatsen till Guds helighet? (Hans ondska.) Satans onda natur är motsatsen till Guds helighet. Anledningen till att de flesta människor inte känner igen detta Guds uttryck och denna Guds helighets väsen är att de lever under Satans domän, inom Satans fördärv och inom satans levande hägn. De vet inte vad helighet är eller hur man skall definiera helighet. Till och med när du uppfattar Guds helighet, kan du fortfarande inte att definiera det som Guds helighet med någon säkerhet. Detta är en skillnad i människans kunskap om Guds helighet.

Vilken typ av representativ egenskap framgår av Satans verk på människan? Ni bör känna till detta från era egna erfarenheter – Satans mest representativa egenskap, den sak han gör allra mest, den sak han försöker göra med varje enskild person. Den har en egenskap som ni kanske inte kan se, så att ni inte tänker på hur skrämmande och hatisk Satan är. Är det någon som vet vad denna egenskap är? Berätta för mig. (Allt han gör, gör han för att skada människan.) Han gör saker som skadar människan. Hur skadar han människan? Kan du visa mig det, mer konkret och mer i detalj? (Han förleder, lockar och frestar människan.) Det är rätt, det visar på flera aspekter. Något mer? (Han vilseleder människan.) Han vilseleder, angriper och anklagar. Ja, alla dessa. Finns det några fler? (Han ljuger.) Att lura och ljuga är mest naturligt för Satan. Han gör det så ofta att lögner flödar från hans mun utan att han ens behöver tänka på det. Något mer? (Han sår split.) Detta är inte så viktigt. Jag kommer att beskriva något för er som kommer att skrämma er, men jag gör det inte för att skrämma er. Gud verkar på människan och människan uppskattas i både Guds attityd och hans hjärta. Å andra sidan, uppskattar Satan människan? Han uppskattar inte människan. Vad vill han med människan? Han vill skada människan, allt han tänker på är att skada människan. Stämmer inte det? När han reflekterar över att skada människan, gör han det med ett enträget sinnestillstånd? (Ja.) När det alltså gäller Satans verk på människan, har jag två ord som mer råge kan beskriva Satans illvilliga och onda natur, som verkligen kan låta er känna Satans hatiskhet: I satans förhållningssätt till människan, vill han alltid kraftfullt ockupera och besätta henne, var och en, så att han kan komma till den punkt där han helt kontrollerar människan, och skadar mannen, så att han kan uppnå detta mål och denna galna ambition. Vad betyder ”kraftfullt ockupera”? Sker det med ditt medgivande, eller utan ditt medgivande? Sker det med ditt vetande, eller utan att du vet om det? Det sker helt utan ditt vetande! I situationer där du är omedveten, möjligen när han inte har sagt något eller möjligen när han inte har gjort något, när det inte finns någon grund, inget sammanhang, då finns han där omkring dig, och omger dig. Han söker efter en möjlighet att utnyttja, sedan ockuperar han dig kraftfullt, besätter dig, uppnår sitt mål att helt kontrollera dig och att skada dig. Detta är en mycket typisk avsikt och beteende i Satans kamp mot Gud om mänskligheten. Hur känner du dig när ni har hör detta? (Livrädda och ängsliga i våra hjärtan.) Känner du dig äcklad? (Ja.) När ni känner äckel, tycker ni att Satan är skamlös? (Ja.) När ni tycker att Satan är skamlös, känner ni er äcklade av de människor runt omkring er som alltid vill kontrollera er, de med galna ambitioner efter status och intressen? (Ja.) Så vilka metoder använder Satan inte för att kraftfullt besätta och ockupera människan? Är ni klara över detta? När du hör dessa två fraser, ”kraftfull ockupation” och ”besittning”, får du en konstig känsla och känner avsky, inte sant? Får du ett prov på deras onda bismak? Utan både ditt samtycke och din vetskap besätter han dig, ockuperar dig och fördärvar dig. Vad kan du smaka i ditt hjärta? Avsky? (Ja.) Äckel? (Ja.) När du känner denna avsky och äckel för detta Satans sätt, vad för slags känsla har du inför Gud? (Tacksam.) Tacksam till Gud för att han räddar dig. Så nu, i detta ögonblick, har du önskan eller viljan att låta Gud överta ditt allt och härska över ditt allt? (Ja.) I vilket sammanhang? Säger du ja eftersom du är rädd för att bli kraftfullt ockuperad och besatt av Satan? (Ja.) Du kan inte ha denna mentalitet, det är inte rätt. Var inte rädd, Gud är här. Det finns inget att vara rädd för, eller hur? När du har förstått Satans onda väsen, bör du ha en mer exakt förståelse eller en djupare uppskattning för Guds kärlek, Guds goda avsikter, Guds barmhärtighet och fördragsamhet med människan och hans rättfärdiga sinnelag. Satan är så hatisk, men om det fortfarande inte inspirerar din kärlek till Gud och din tillit till och förtroende för Gud, vilken typ av person är du då? Är du beredd att låta Satan skada dig? Efter att ha sett Satans ondska och hemskhet, vänder vi på honom och tittar sedan på Gud. Har din kunskap om Gud nu genomgått någon förändring? (Ja.) Vilken typ av förändring? Kan vi säga Gud är helig? Kan vi säga Gud är felfri? ”Gud är unik helighet” – kan Gud leva upp till denna titel? (Ja.) I världen och bland alla ting, är det alltså bara Gud själv som leva upp till denna människans förståelse? Finns det några andra? (Nej.) Så exakt vad get Gud till människan? Ger han dig bara lite omsorg, omtanke och hänsyn när du inte är uppmärksam? Vad har Gud givit människan? Gud har givit liv åt människan, givit människan allt, och skänker villkorslöst till människan, utan att kräva någonting, utan någon dold avsikt. Han använder sanningen, använder sina ord, använder sitt liv för att anföra och vägleda människan, och föra människan bort Satans åverkan, bort från Satans frestelser, bort från Satans förledande, och låter människan tydligt se igenom Satans onda natur och hans hemska ansikte. Är Guds kärlek och omtanke om människan sann? Är den något som ni alla kan uppleva? (Ja.)

Se tillbaka på era liv hittills, på alla de ting Gud har gjort med dig under alla år av din tro. Oavsett om du känner det djupt eller inte, var det inte helt nödvändigt? Var det inte vad du mest behövde erhålla? (Ja.) Är inte detta sanning? Är inte detta liv? (Ja.) Så har Gud någonsin upplyst du för att du skall ge något tillbaka eller återbetala något sedan han gav dig dessa ting? (Nej.) Så vad är Guds syfte? Varför gör Gud detta? Har Gud också målet att ockupera dig? (Nej.) Vill Gud sitta upp på sin tron i människans hjärta? (Ja.) Vad är då skillnaden mellan Gud som sitter upp på sin tron och Satans kraftfulla ockupation? Gud vill vinna människans hjärta, han vill ockupera människans hjärta – vad betyder det? Betyder det att Gud vill att människor skall bli hans marionetter, hans maskiner? (Nej.) Vad är då Guds syfte? Finns det en skillnad mellan att Guds vill ockupera människans hjärta och Satans kraftfulla ockupation och besittning av människan? (Ja.) Vad är skillnaden? Kan du klart och tydligt berätta det för mig? (Satan gör det med kraft medan Gud låter människan frivilligt erbjuda sig.) Satan gör det med kraft medan Gud låter dig erbjuda dig frivilligt. Är det skillnaden? Så om du inte erbjuder dig frivilligt, vad händer då? Om du inte erbjuder dig frivilligt, gör Gud något? (Han ger viss vägledning och upplysning, men om människan i slutändan inte är villig, tvingar han inte henne.) Vad vill Gud ha ditt hjärta till? Och dessutom, varför vill Gud ockupera dig? Hur förstår ni i era hjärtan ”Gud ockuperar människans hjärta”? Vi måste vara rättvisa mot Gud här, annars kommer människor alltid att missförstå, och tänka: ”Gud vill alltid ockupera mig. Varför vill han ockupera mig? Jag vill inte vara ockuperad, jag vill bara vara mig själv. Du säger att Satan ockuperar människor, men Gud ockuperar också människor: Är inte dessa samma sak? Jag vill inte låta någon ockupera mig. Jag är mig själv!” Vad är skillnaden här? Ta en minut att tänka över det. (Jag tror att Gud vill vinna människans hjärta och ockupera människans hjärta för att rädda människan, för att göra människan fullkomlig.) Vad du säger är syftet med Guds förvaltning av människan – att göra henne fullkomlig. Förstår du vad ”ockupera” betyder här? (Det betyder att inte låta Satan ockupera människan. Om Gud ockuperar, då har Satan inget sätt att ockupera människan.) Du menar att Gud är den första ockupanten; som med ett tomt hus, vemhelst som först träder in i det blir husets herre. Den som kommer efter blir inte husets herre, utan blir i stället tjänaren, annars kan hon inte träda in över huvud taget. Är det vad du menar? (Ja, jag menar något sådant.) Är det någon som har en annan uppfattning? (Min förståelse av ”Gud ockuperar människans hjärta” är att Gud behandlar oss som sin egen familj, tar hand om oss och älskar oss. Satan ockuperar människans hjärta i syfte att såra oss, att skada oss.) Det här är din förståelse av ”Gud ockuperar människan.” Finns det några andra förståelser eller åsikter? (Gud ockuperar människan genom att använda sitt ord, i hopp om att människan kan acceptera Guds ord som sitt liv, så att människan kan leva i enlighet med Guds ord.) Detta är den sanna innebörden av ”Gud ockuperar människan”, inte sant? Finns det några andra åsikter? (Min åsikt är att Gud är förkroppsligandet av sanningen, så Gud vill förse oss med hela sanningen, och eftersom vi erhåller denna sanning och förs in under hans omsorg och skydd, kan vi därmed undvika att hamna i Satans listiga intriger och att skadas av honom. Praktiskt talat, vill Gud vinna människans hjärta så att människan kan leva ett normalt liv på denna jord och erhålla Guds välsignelser.) Men du har ändå inte berört den verkliga betydelsen av ”Gud ockuperar människans hjärta”. (Människan skapades ursprungligen av Gud, så människan bör tillbe honom och återvända till honom. Människan tillhör Gud.) Jag frågar er, är ”Gud ockuperar människan” en tom fras? Innebär Guds ockupation av människan att han bor i ditt hjärta och styr ditt varje ord och varje rörelse? Om han säger åt dig att sitta, vågar du inte stå? Om han säger åt dig att gå österut, vågar du inte gå västerut? Är det en ockupation som betyder något sådant? (Nej.) Så vad är det? (För människan innebär den att leva ut vad Gud har och är.) Genom dessa år som Gud har förvaltat människan, i sitt verk på människan fram tills nu i detta sista stadium, vad är den avsedda effekten på människan av alla de ord han talat? Är det att människan lever ut vad Gud har och är? Om man ser på den bokstavliga innebörden av ”Gud ockuperar människans hjärta”, verkar det som om Gud tar människans hjärta och ockuperar det, bor i det och inte kommer ut igen; han bor inuti det och blir härskare över människans hjärta, för att dominera och ordna människans hjärta, så att människan måste gå vart Gud än säger till honom att gå. På denna betydelsenivå, verkar det som om varje person hade blivit Gud, innehar Guds väsen, innehar Guds sinnelag. I så fall, skulle människan också kunna utföra Guds handlingar och gärningar? Kan ”ockupationen” förklaras på detta sätt? (Nej.) Så vad är det? (De människor Gud vill ha är inte marionetter, de har tankar och deras hjärtan lever. Därför sker Guds ockupation av människan i hopp om att människan kan ha tankar och kan känna Guds glädjeämnen och sorger; människa och Gud interagerar med varandra.) Jag ställer denna fråga till er: Är alla de ord och den sanning Gud förser människan med en uppenbarelse av Guds väsen och vad han har och är? (Ja.) Detta är helt säkert. Men är alla de ord Gud förser människan med till för att Gud själv skall praktisera, för att Gud själv skall inneha dem? Ta en minut att tänka över det. När Gud dömer människan, på grund av vad gör han det? Var kom dessa ord ifrån? Vilket är innehållet i dessa ord som Gud talar när han dömer människan? Vad bygger de på? Bygger de på människans fördärvade sinnelag? (Ja.) Bygger därmed den effekt som Guds dom åstadkommer på Guds väsen? (Ja.) Är alltså Guds ockupation av människan en tom fras? Det är den verkligen inte. Så varför säger Gud dessa ord? Vilket är hans syfte med att säga dessa ord? Vill han använda dessa ord för människans liv? (Ja.) Gud vill använda all denna sanning som han har talat för människans liv. När människan tar all denna sanning och Guds ord och förvandlar dem till sitt eget liv, kan människan då lyda Gud? Kan människan då frukta Gud? Kan människan då sky det onda? När människan har nått denna punkt, kan hon då lyda Guds suveränitet och ordning? Är människan då i en position där hon kan underordna sig Gud? När människor som Job, eller som Petrus, når sin vägs ände, när deras liv kan anses ha mognat, när de har en verklig förståelse av Gud – kan Satan fortfarande vilseleda dem? Kan Satan fortfarande ockupera dem? Kan Satan fortfarande kraftfullt besätta dem? (Nej.) Så vilken typ av person är detta? Är det någon som helt har vunnits av Gud? (Ja.) På denna betydelsenivå, hur ser ni på denna typ av person som helt har vunnits av Gud? I Guds ögon, har han redan ockuperat den här personens hjärta under dessa omständigheter. Men vad känner den här personen? Är det att Guds ord, Guds auktoritet och Guds väg blir livet inuti människan, så att detta liv ockuperar människans hela väsen, och gör så att vad hon lever ut liksom hennes väsen är tillräckliga för att tillfredsställa Gud? I Guds ögon, är mänsklighetens hjärta ockuperat av honom i just det ögonblicket? (Ja.) Hur förstår ni nu denna betydelsenivå? Är det Guds Ande som ockuperar dig? (Nej.) Så vad är det exakt som ockuperar dig? (Guds ord.) Det är Guds väg och Guds ord. Det är sanningen som har blivit ditt liv, och det är Guds ord som blivit ditt liv. Vid denna tid, har människan således det liv som kommer från Gud, men vi kan inte säga att detta liv är Guds liv. Med andra ord kan vi inte säga att det liv människan bör härleda från Guds ord är Guds liv. Oavsett hur länge människan följer Gud, oavsett hur många ord människan erhåller från Gud, kan människan därmed aldrig bli Gud. Stämmer inte det? (Ja.) Även om Gud en dag sade, ”Jag har ockuperat ditt hjärta, du besitter nu mitt liv”, skulle du då känna att du är Gud? (Nej.) Vad skulle du då bli? Skulle du inte ha en absolut lydnad gentemot Gud? Skulle inte din kropp och ditt hjärta fyllas med det liv Gud har skänkt dig? Detta är en mycket vanlig manifestation när Gud ockuperar människans hjärta. Detta är fakta. Om man alltså ser på det ur denna aspekt, kan människan bli Gud? (Nej.) När människan har erhållit alla Guds ord, när människan kan frukta Gud och sky det onda, kan människan då inneha Guds identitet? (Nej.) Kan människan då inneha Guds väsen? (Nej.) Oavsett vad som händer, är människan, när allt kommer omkring, fortfarande människa. Du är en skapelse; när du har tagit emot Guds ord från Gud och har tagit emot Guds väg, innehar du endast det liv som kommer från Guds ord, och kan aldrig bli Gud.

Vi återvänder till vårt nuvarande ämne, jag ställde en fråga till er: är Abraham helig? (Nej.) Det är han inte, och du förstår detta nu, inte sant? Är Job helig? (Nej.) Inom denna helighet ryms Guds väsen. Människan har inte Guds väsen eller Guds sinnelag. Till och med när människan har upplevt alla Guds ord och innehar Guds ords väsen, kan människan ändå aldrig kallas helig; människan är människa. Du förstår, eller hur? Så hur förstår ni nu den här frasen, ”Gud ockuperar människans hjärta”? (Det är Guds ord, Guds väg och hans sanning som blir människans liv.) Du har memorerat dessa ord. Jag hoppas att ni kommer att ha en djupare förståelse. Vissa människor kan fråga, ”Varför då säga att Guds budbärare och änglar inte är heliga?” Vad anser ni om denna fråga? Ni kanske inte har övervägt det tidigare. Jag kommer att använda ett enkelt exempel: När du sätter på en robot, kan den både dansa och tala, och du kan förstå vad den säger, men kan du kalla den ljuvlig? Kan du kalla den livlig? Du kan säga det, men roboten kommer inte att förstår eftersom den inte har liv. När du stänger av dess strömförsörjning, kan den fortfarande gå omkring? När denna robot är aktiverad, kan du se att den är livlig och ljuvlig. Du kan göra en bedömning av den, oavsett om det är en väsentlig bedömning eller en ytlig bedömning, men oavsett vilket kan dina ögon se den röra sig. Men när du stänger strömförsörjningen, kan du se någon som helst slags karaktär i den? Ser du att den innehar något som helst slags väsen? Förstår du innebörden av vad jag säger? (Ja.) Med andra ord, även om denna robot kan röra sig och det stanna upp, skulle du aldrig beskriva den som om den hade något slags väsen. Är inte detta ett faktum? Vi kommer inte att tala mer om detta. Det är nog för er att ha en allmän förståelse för betydelsen. Låt oss avsluta vår gemenskap här. Farväl!

17 december 2013

Fotnoter:

a. ”Den gyllene ringens besvärjelse” avser den berömda kinesiska romanen Färden till västern, i vilken munken Xuanzang använder en besvärjelse för att ta kontroll över apkungen med hjälp av en gyllene ring placerad på apkungens huvud som på ett magiskt sätt kan dras åt, och därmed orsaka outhärdlig huvudvärk. Det blev senare en metafor för att fjättra människor.