Vi välkomnar alla sanningssökare att ta kontakt med oss.

Ordet framträder i köttet

Rena färger

Teman

Typsnitt

Typsnittsstorlek

Radavstånd

Sidbredd

0 resultat

Inga resultat hittades

Gud själv, den unike IX

Gud är livets källa för alla ting (III)

Under den här tiden har vi talat om många ting som har att göra med att känna Gud och nyligen talade vi om ett ämne som hänger samman med detta och som är av stor vikt. Vilket ämne är det? (Gud är livets källa för alla ting.) Det verkar som om de punkter och det tema jag tog upp har gjort ett stort intryck på alla. Sist talade vi om några aspekter på den miljö för överlevnad som Gud har skapat åt mänskligheten och de många slags försörjningsmöjligheter som människan behöver för att leva och som Gud berett åt henne. Guds verk är dock inte begränsat till att ställa i ordning en miljö för människans fortlevnad eller till att sörja för hennes dagliga uppehälle. Det består i stället av att fullfölja en hel del hemlighetsfullt och nödvändigt mångfasetterat arbete som har många aspekter för människornas fortlevnad och mänsklighetens fortsatta liv. Allt detta är Guds gärning. Guds gärningar är alltså inte begränsat till att skapa en miljö för människornas överlevnad och sörja för deras dagliga uppehälle – det har en mycket större räckvidd. Utöver dessa två slags verk bereder han även många olika miljöer och livsvillkor som människan behöver för att leva. Det är ett annat ämne som vi ska ta upp i dag. Det handlar också om Guds gärningar – i annat fall vore det meningslöst att tala om det här. Om människor vill känna Gud, men bara har en bokstavlig förståelse av ”Gud” som ett ord, eller av olika aspekter av vad Gud har och är, är inte detta en sann förståelse. Vad är då vägen för att få kännedom om Gud? Det är att lära känna honom genom hans gärning och lära känna honom i alla hans många aspekter. Vi måste därför hålla fler gemenskapsmöten kring ämnet Guds gärningar vid den tid då han skapade alla ting.

Alltsedan Gud skapade alla ting har de fungerat och fortsatt att utvecklas på ett välordnat sätt och enligt de lagar han föreskrev. Under hans överinseende, under hans regler, har mänskligheten fortlevt och hela tiden har alla ting utvecklats på ett välordnat sätt. Det finns ingenting som kan ändra eller förstöra dessa lagar. Det är på grund av Guds lagar som allt levande kan fortplanta sig, och det är på grund av hans lagar och hans förvaltning som allt levande kan fortsätta att leva. Det innebär att det är enligt Guds lagar som allt levande existerar, blomstrar, försvinner och återföds på ett välordnat sätt. När våren kommer bringar det lätta regnet känslan av en ny årstid och fuktar jorden. Marken börjar tina och gräset bryter igenom jorden och skjuter nya skott medan träden gradvis skiftar till grönt. Alla dessa levande ting ger jorden ny livskraft. Det är så det ser ut när allt levande börjar väckas till liv och blomstra. Alla slags djur kommer ur sina hålor och gryt för att känna vårens värme och börja det nya året. Allt levande solar sig i sommarens hetta och njuter av värmen som kommer med årstiden. De växer snabbt. Träd, gräs och alla slags växter växer snabbt tills de slutligen blommar och bär frukt. Allt levande har fullt upp under sommaren, även människorna. På hösten kommer regnen med svalka och allt levande börjar känna av att skördetiden snart är inne. Allt levande bär frukt och människan börjar också skörda allt möjligt som dessa levande varelser producerar om hösten för att ha föda under vintern. På vintern drar sig allt levande gradvis tillbaka i stillhet och vilar medan kylan sätter in, och människorna tar också paus under denna årstid. Från årstid till årstid, från vår till sommar, till höst, till vinter – dessa förändringar sker alla enligt de lagar som instiftats av Gud. Han styr alla ting och mänskligheten enligt dessa lagar och har för mänskligheten utarbetat ett rikt liv i mångfald och berett oss en miljö för överlevnad med varierande temperaturer och årstider. I denna välordnade miljö för överlevnad kan mänskligheten därför fortleva och fortplanta sig på ett välordnat sätt. Människor kan inte ändra dessa lagar och ingen människa eller varelse kan bryta mot dem. Trots att oräkneliga förändringar har skett – hav har blivit till slätter, medan slätter har blivit till hav – fortsätter dessa lagar att råda. De finns för att Gud finns, och på grund av hans ledning och hans förvaltning. Med denna typ av välordnad storskalig miljö fortlöper människornas liv inom ramen för dessa lagar och regler. Under dessa lagar har generation efter generation vuxit upp, och generation efter generation har fortlevt under dem. I generation efter generation har människorna åtnjutit denna välordnade miljö för överlevnad, liksom de många ting som Gud skapat. Även om människorna tänker sig att denna typ av lagar är naturbundna och föraktfullt tar dem för givna, och även om de inte kan känna att det är Gud som iscensätter dessa lagar, så är Gud alltid, oavsett vad, engagerad i detta oföränderliga verk. Hans syfte med detta oföränderliga verk är människans fortlevnad, och att mänskligheten ska leva vidare.

Gud sätter gränser för alla ting för att fostra mänskligheten

I dag ska jag tala om hur denna typ av lagar som Gud har instiftat för alla ting fostrar människan. Detta är ett ganska stort ämne; därför kan vi dela upp det i flera delar och diskutera dessa en i taget så att de kan bli tydligt avgränsade för er. På så sätt blir det lättare för er att ta in och gradvis förstå.

Låt oss börja med den första delen. När Gud skapade alla ting drog han upp gränser för bergen, slätterna, öknarna, kullarna, floderna och sjöarna. På jorden finns berg, slätter, öknar och kullar, liksom olika slags vattendrag och sjöar. Dessa utgör olika slags terräng, inte sant? Mellan dem har Gud dragit gränser. När vi talar om att dra gränser, innebär det att bergen har sina avgränsningar, slätterna sina egna avgränsningar, öknarna har vissa gränser och kullarna har sin bestämda plats. Det finns också ett fast antal vattendrag och sjöar. Det betyder att när Gud skapade alla ting, delade han upp allting mycket tydligt. Gud har redan bestämt hur många kilometers radie ett visst berg ska breda ut sig på och hur stor omfattning det ska ha. Han har också bestämt hur många kilometers radie en viss slätt ska breda ut sig på och hur stor omfattning den ska ha. När Gud skapade alla ting fastställde han också öknarnas gränser och kullarnas sträckning och proportioner och vad de skulle avgränsas av – allt detta bestämde han. Han fastställde flodernas lopp och sjöarnas utbredning när han skapade dem – de har alla sina gränser. Vad menar vi då när vi talar om ”gränser”? Vi har nyss talat om hur Gud styr över alla ting genom att instifta lagar för alla ting. Det betyder att bergens omfattning och gränser inte kommer att öka eller minska på grund av jordens rotation eller tidens gång. De är fasta och oföränderliga och det är Gud som bestämmer deras oföränderlighet. När det gäller slätternas omfattning, deras utbredning, vad som utgör deras gränser – detta har fastställts av Gud. De har sina gränser och därför skulle det vara omöjligt för en kulle av jord att resa sig slumpmässigt från en slätt. Slätten kan inte plötsligt bli till ett berg – det skulle vara omöjligt. Det är vad de lagar och gränser vi just har diskuterat handlar om. När det gäller öknarna, så kommer vi inte att tala om vilka specifika funktioner de eller någon annan typ av terräng eller geografisk plats har, bara deras gränser. Under Guds styre kommer inte heller öknarnas gränser att utvidgas. Det beror på att Gud har gett öknen dess lagar, dess gränser. Hur stort öknens område är, vad den har för funktion, vad som utgör dess gränser och var den är placerad – det har redan fastställts av Gud. Den kommer inte att gå utanför sina gränser eller byta plats, och dess område kommer inte att utökas godtyckligt. Även om vattnet i floder och sjöar flyter välordnat och kontinuerligt kommer de aldrig att gå utöver sin omfattning eller utanför sina gränser. De flyter alla i en riktning, den riktning de ska flyta i, på ett välordnat sätt. Så under Guds lagar och hans styre kommer ingen flod eller sjö att torka ut godtyckligt eller godtyckligt ändra riktning eller flöde på grund av jordens rotation eller tidens gång. Allt detta ligger inom Guds kontroll. Det innebär att alla ting som skapats av Gud bland mänskligheten har sina fasta platser, områden och gränser. När Gud skapade alla ting fastställdes alltså deras gränser och dessa kan inte godtyckligt ändras, förnyas eller bytas ut. Vad menas då med ”godtyckligt”? Det innebär att de inte slumpmässigt kommer att ändras, växa eller ändra sin ursprungliga form på grund av väder, temperatur eller jordens rotationshastighet. Ett berg har till exempel en viss höjd, dess fot har en viss area, det har en viss altitud och det har en viss mängd växtlighet. Allt detta är planerat och beräknat av Gud och höjden eller arean kommer inte att ändras godtyckligt. Vad beträffar slätter, så bor de flesta människor på slätterna och ingen förändring av klimatet kommer att påverka deras area eller värdet av deras existens. Inte ens de ting som finns i dessa olika former av terräng och geografiska miljöer som skapades av Gud kommer att ändras godtyckligt. Exempelvis öknens sammansättning, de olika typerna av underjordiska mineraldepåer, mängden sand en öken innehåller och dess färg, öknens tjocklek – inget av detta kommer att ändras godtyckligt. Varför kommer de inte att ändras godtyckligt? Det är på grund av Guds lagar och hans förvaltning. Inom alla dessa olika typer av terräng och geografiska miljöer som skapats av Gud, förvaltar han allting på ett planerat och välordnat sätt. Därför finns alla dessa geografiska miljöer fortfarande och fyller sina funktioner tusentals och till och med tiotusentals år efter det att de skapats av Gud. Även om det förekommer perioder då vulkaner får utbrott och då jordbävningar inträffar och jorden rör sig, kommer Gud aldrig att tillåta att någon form av terräng förlorar sin ursprungliga funktion. Det är bara tack vare denna Guds förvaltning, hans styre och hans kontroll över dessa lagar som allt detta – som mänskligheten kan se och njuta av – kan fortleva på jorden på ett välordnat sätt. Varför förvaltar då Gud alla dessa olika terrängformer som finns på jorden på detta sätt? Hans syfte är att allt levande som lever i de olika geografiska miljöerna alla ska ha en stabil miljö så att de ska kunna fortsätta leva och föröka sig i denna stabila miljö. Alla dessa ting – de som kan röra sig och de som är orörliga, de som andas genom sina näsborrar och de som inte gör det – utgör en unik miljö för människans fortlevnad. Bara denna sorts miljö kan fostra generation efter generation av människor och bara denna sorts miljö kan låta människorna fortsätta att leva i frid, i generation efter generation.

Det jag just har talat om är ett ganska stort ämne, så det kanske känns lite avlägset från era dagliga liv, men jag tror ändå ni kan förstå det, eller hur? Det innebär att Guds lagar inom hans herravälde över alla ting är mycket viktiga – i sanning mycket viktiga! Vad är villkoret för alla tings tillväxt enligt dessa lagar? Villkoret är Guds lagar. Det är på grund av hans lagar som alla ting utför sina egna funktioner inom hans styre. Exempelvis hyser bergen skogarna, och skogarna föder och skyddar i sin tur de olika fåglar och djur som bor i skogen. Slätterna är plattformar som beretts för människorna att odla grödor på, och för olika fåglar och djur. De gör det möjligt för den största delen av mänskligheten att leva på plan mark och de underlättar människors liv. Slätterna omfattar också gräsmarkerna – stora områden av gräsmark. Gräsmarkerna utgör ett täcke av växtlighet över jorden. De skyddar jorden och ger föda till boskap, får och hästar som lever på gräsmarkerna. Öknen har också sin egen funktion. Det är inte en plats för människan att leva på, utan dess roll är att göra fuktiga klimat torrare. Vattendragen och sjöarna ger människor dricksvatten på ett behändigt sätt. Varhelst de flyter fram har människorna vatten att dricka och alla tings behov av vatten tillgodoses på lämpligt sätt. Detta är de gränser Gud har dragit upp mellan de olika terrängformerna.

Tack vare dessa gränser som Gud har dragit upp har de olika terrängformerna bildat olika livsmiljöer, och dessa livsmiljöer har varit lämpliga för olika slags fåglar och djur och också gett dem ett utrymme för att fortsätta leva. Ur detta har gränserna för olika slags levande varelsers livsmiljöer utvecklats. Detta är den andra delen som vi ska tala om härnäst. För det första, var lever alla fåglar, djur och insekter? Lever de i skogar och lundar? Detta är deras hem. Så förutom att ha fastställt gränser för de olika geografiska miljöerna, har Gud också fastställt gränser och inrättat lagar för de olika fåglarna och djuren, fiskarna, insekterna och för alla växter. På grund av skillnaderna mellan de olika geografiska miljöerna och på grund av förekomsten av olika geografiska miljöer har de olika typerna av fåglar och djur, fiskar, insekter och växter sina olika livsmiljöer. Fåglar och djur och insekter lever bland de olika växterna, fiskarna lever i vattnet och växterna växer på land. Landet består av olika slags områden, som berg, slätter och kullar. Så när fåglarna och djuren har sina egna fasta boplatser kommer de inte att vandra omkring åt vilka håll som helst. Deras hem är skogarna och bergen. Om deras hem en dag skulle förstöras skulle denna ordning störtas i kaos. Och om ordningen störtas i kaos, vad får det för konsekvenser? Vilka är de första som drabbas? (Mänskligheten.) Det är mänskligheten. Har ni lagt märke till speciella fenomen inom dessa lagar och gränser som Gud har fastställt? Exempelvis elefanter som vandrar planlöst i öknen. Har ni sett någonting sådant? Om det verkligen skulle hända vore det ett mycket egendomligt fenomen, eftersom elefanter bor i skogen och det är den livsmiljö som Gud har skapat åt dem. De har sin egen livsmiljö och sin egen fasta boplats, varför skulle de då vandra omkring? Har någon sett lejon eller tigrar vandra på havsstränderna? Nej, det har ingen. Lejonens och tigrarnas hem är i skogarna och i bergen. Har någon sett havsvarelser som valar eller hajar vandra i öknen? Nej, det har ingen. Valar och hajar har sin boplats i havet. Finns det i människornas livsmiljö människor som lever sida vid sida med brunbjörnar? Finns det människor som alltid är omgivna av påfåglar och andra fåglar, i sitt hus och utanför det? Har någon sett örnar eller vildgäss leka med apor? (Nej.) Allt detta skulle vara egendomliga fenomen. Anledningen till att jag talar om dessa ting som framstår som så egendomliga i era öron är att jag vill få er att förstå alla ting som skapats av Gud – oavsett om de är bundna till en plats, eller om de andas genom sina näsborrar – har sina egna lagar för sin fortlevnad. Långt innan Gud skapade dessa levande varelser hade han redan förberett deras boplatser och deras livsmiljöer. Dessa levande varelser hade sin egen fastställda livsmiljö, sin egen föda och sina egna fastställda boplatser, där temperaturen var lämplig för att de skulle kunna fortleva. Därför skulle de inte vandra omkring hur som helst eller undergräva mänsklighetens fortlevnad eller påverka människornas liv. Det är så Gud förvaltar alla ting och skapar den bästa miljön för människans fortlevnad. De levande varelserna bland alla ting har sin egen livsuppehållande föda inom sin egen livsmiljö. Med den födan är de för sin fortlevnad bundna till den miljö där de fötts. I den miljön kan de fortsätta leva, föröka sig och gå framåt i enlighet med de lagar Gud har fastställt för dem. På grund av denna typ av lagar och på grund av Guds förutbestämmelser lever alla ting i harmoni med människorna och människorna samlever med alla ting i ömsesidigt beroende.

Gud skapade alla ting och fastställde gränser för dem, och bland dem vårdade han alla slags levande ting. Under tiden beredde han också olika slags medel för mänsklighetens fortlevnad, så du kan se att människan inte bara har ett sätt att fortleva på, och inte heller bara en typ av livsmiljö. Vi talade förut om hur Gud berett olika slags källor till föda och vatten för människorna, vilket är mycket viktigt för att människorna ska kunna fortsätta leva i köttet. Bland människorna lever dock inte alla på spannmål. Människor har olika sätt att fortleva på beroende på skillnaderna i geografisk omgivning och terrängformer. Dessa resurser för fortlevnad har alla beretts av Gud. Därför är inte alla människor i huvudsak sysselsatta med jordbruk. Det innebär att inte alla människor får sin föda från växande grödor. Detta är den tredje delen som vi ska prata om: Gränser har uppstått på grund av människornas olika levnadssätt. Vilka andra typer av livsstilar har då människorna? Vilka andra typer av människor finns det när det gäller olika födokällor? Det finns flera olika huvudtyper.

Den första är jägare, med en jagande livsstil. Alla vet vad det är, eller hur? Ni är alla moderna människor – ni vet inte hur man jagar eller använder ett vapen. Er föda produceras i jorden. Vad äter människor som har en jagande livsstil? (Vilt.) De äter skogens fåglar och djur. ”Vilt” är ett modernt ord. Jägare tänker inte på det som vilt, de tänker på det som mat, som sitt dagliga uppehälle. Om de till exempel skjuter en hjort, så är det för dem som när en bonde får föda från jorden. En bonde får sin föda från jorden, och när han ser den födan är han lycklig och känner sig tillfreds. Familjen slipper gå hungrig när det finns grödor att äta. Bondens hjärta är fritt från ängslan och han känner sig nöjd. Jägaren känner sig också nöjd och tillfreds när han ser vad han har nedlagt eftersom han slipper oroa sig för hunger längre. Det finns något att äta vid nästa mål och man behöver inte gå hungrig. Detta är någon som jagar för sin överlevnad. De flesta som lever som jägare bor i bergens skogar. De odlar inte. Det är inte lätt att hitta odlingsbar mark där, så de lever på olika levande varelser, olika typer av byten. Detta är den första typen av livsstil som skiljer sig från vanliga människors.

Den andra typen är herdefolkens sätt att leva. Är det så att herdefolk också odlar marken? (Nej.) Vad gör de då? Om någon här är etnisk mongol, kan den berätta något om den nomadiska livsstilen. (Mestadels lever vi på att föda upp kor och får, utan att odla, och på vintern slaktar vi och äter upp vår boskap. Vår stapelföda är oxkött och fårkött och vi dricker mjölkte. Även om herdar har mycket att göra under alla fyra årstiderna, äter vi bra. Vi har gott om mjölk, mejeriprodukter och kött.) Mongoler äter i första hand oxkött och fårkött, dricker fårmjölk och komjölk och rider boskap och hästar för att driva sina djur på slätterna med vinden i håret och solen i ansiktet. De utsätts inte för det moderna livets stress. De ser hela dagarna stora ytor av blå himmel och gräsbevuxna slätter. De allra flesta människor som lever på att driva boskap bor på gräsmarkerna och de har lyckats upprätthålla sitt nomadiska sätt att leva i generationer. Även om livet på gräsmarkerna är lite ensamt är det också ett mycket lyckligt liv. Det är inte något dåligt sätt att leva på!

Den tredje typen är fiskarnas sätt att leva. En liten del av mänskligheten bor vid havet eller på små öar. De är omgivna av vatten och lever vid havet. Dessa människor lever på att fiska. Vad är fiskarnas födokälla? Det stämmer, deras födokällor är all sorts fisk, skaldjur och annat som kommer från havet. På den tiden då Hongkong bara var en liten fiskeby levde människorna där på fiske. De odlade ingen mark, utan fiskade i stället varje dag. Deras stapelföda bestod av olika sorters fisk och annat från havet. Ibland bytte de dessa saker mot ris, mjöl och annat de behövde i vardagen. Det är en annan livsstil bland människor som lever nära havet. Eftersom de bor nära havet förlitar de sig på det för sin föda och lever på att fiska. Fisket ger dem inte bara föda, utan är också ett sätt att försörja sig.

Utöver odling av marken lever mänskligheten mestadels på de tre sätt vi tagit upp ovan. Den stora majoriteten av människor odlar dock marken för sitt uppehälle, och bara ett fåtal grupper av människor lever som herdefolk eller av fiske eller jakt. Vad behöver då människor som lever på att odla? De behöver mark. Generation efter generation lever de på att plantera grödor i jorden och oavsett om de odlar grönsaker, frukt eller spannmål är det från jorden som de får sin föda och sitt dagliga uppehälle.

Vilka är de grundläggande villkoren för dessa olika livsstilar hos människan? Är det inte absolut nödvändigt att de miljöer där de kan överleva bevaras på en grundläggande nivå? Det innebär att om jägarna skulle förlora bergens skogar eller fåglarna och djuren, skulle de inte längre ha sitt uppehälle. Så om en typ av människor eller en folkgrupp som lever på jakt skulle förlora bergens skogar och inte längre ha fåglarna och djuren och därmed inte ha någon källa för sitt uppehälle, så skulle deras framtid bli oviss. De skulle till och med kunna försvinna från jordens yta. Och de som lever på att driva boskap? Vad förlitar de sig på? Det som de i grunden förlitar sig på är inte boskapen, utan den miljö där boskapen kan leva – gräsmarkerna. Om det inte fanns några gräsmarker, var skulle herdarna låta sin boskap beta? Vad skulle korna och fåren äta? Utan boskapen skulle dessa nomadfolk inte ha någon försörjning. Vart skulle dessa människor ta vägen utan källa till sin försörjning? Det skulle bli mycket svårt för dem att fortsätta leva – de skulle inte ha någon framtid. Om det inte fanns några vattenkällor, och vattendragen och sjöarna torkade ut fullständigt, skulle då alla dessa fiskar, som är beroende av vatten för att leva, fortfarande finnas till? Det skulle de inte. Skulle dessa människor som är beroende av vattnet och fisken för sitt uppehälle kunna fortsätta leva? När de inte längre har någon mat, när de mist sin försörjningskälla, kommer dessa folk inte att kunna överleva. Det innebär att om någon folkgrupp skulle få problem med sin försörjning eller sin överlevnad, skulle den folkgruppen inte kunna fortleva och den skulle kunna försvinna från jordens yta och bli utdöd. Och om de som odlar marken för sitt uppehälle förlorade sin mark, om de inte kunde odla alla slags växter och göra föda av dessa växter, vad skulle då hända? Skulle inte dessa människor svälta ihjäl utan föda? Om människor svälter ihjäl, innebär inte det att denna grupp av människor utrotas? Detta är alltså Guds syfte med att upprätthålla olika slags miljöer. Gud har bara ett syfte med att upprätthålla olika miljöer och ekosystem och alla de levande varelserna inom dessa – det är att livnära alla slags människor, att livnära människorna som lever i olika geografiska miljöer.

Om alla skapelsens ting förlorade sina egna lagar, skulle de inte längre finnas till. Om lagarna för alla ting gick förlorade skulle de varelser som lever bland alla ting inte kunna fortsätta. Mänskligheten skulle också förlora sina miljöer som den är beroende av för sin fortlevnad. Om mänskligheten förlorade allt detta skulle den inte kunna fortsätta som den har gjort och blomstra och föröka sig i generation efter generation. Anledningen till att människorna har fortlevt fram till våra dagar är att Gud har försett dem med alla ting i sin skapelse för att nära dem, för att vårda mänskligheten på olika sätt. Det är bara på grund av att Gud vårdar mänskligheten på olika sätt som människorna kunnat fortleva fram till nu, till våra dagar. Med en fastställd livsmiljö som är gynnsam och där naturlagarna är i god ordning kan alla slags människor i världen, alla olika raser, fortleva inom sina egna fastställda områden. Ingen kan gå utanför dessa områden eller överskrida gränserna mellan dem eftersom det är Gud som har fastställt dem. Varför har Gud fastställt gränser på detta sätt? Det är en fråga av yttersta vikt för hela mänskligheten – i sanning av yttersta vikt! Gud har fastställt ett område för varje slags levande varelse och fastställt medlen för fortlevnad för varje typ av människa. Han har också delat upp de olika människotyperna och de olika raserna på jorden och fastställt ett område för dem. Detta är vad vi ska diskutera härnäst.

För det fjärde drog Gud upp gränser mellan olika raser. På jorden finns vita människor, svarta människor, bruna människor och gula människor. Detta är de olika människotyperna. Gud fastställde också en räckvidd för dessa olika människotypers liv, och utan att vara medvetna om detta lever människorna i den miljö som är lämplig för dem under Guds förvaltning. Ingen kan gå utanför detta. Låt oss till exempel betrakta vita människor. Inom vilket geografiskt område lever de flesta av dem? De flesta lever i Europa och Amerika. Det geografiska område där svarta människor i första hand bor är Afrika. Och inom vilket geografiskt område bor bruna människor? De lever främst i Sydostasien och södra Asien i länder som Thailand, Indien, Myanmar, Vietnam och Laos. Gula människor bor främst i Asien, det vill säga i länder som Kina, Japan och Sydkorea. Gud har på ett lämpligt sätt fördelat alla dessa typer av raser i olika delar av världen. I dessa olika delar av världen har Gud för länge sedan berett en livsmiljö som är passande för varje typ av människa. Inom dessa livsmiljöer har Gud berett dem jordar av olika färger och beskaffenhet. Med andra ord är de beståndsdelar som vita människors kroppar består av inte desamma som de som svarta människor består av och de skiljer sig också från de beståndsdelar som utgör kropparna hos människor av övriga raser. När Gud skapade alla ting hade han redan förberett en livsmiljö för den rasen. Hans syfte med att göra detta var att när denna människotyp började föröka sig och öka i antal, skulle de kunna stanna inom ett visst område. Innan Gud skapade människorna hade han redan planerat allting – han reserverade Europa och Amerika för de vita människorna för att låta dem utvecklas och fortleva där. Så när Gud skapade jorden hade han redan en plan. Han hade ett mål och ett syfte med allt han placerade i den delen av världen och med att livnära det som han vårdade i den delen av världen. Exempelvis vilka berg, antalet slätter, antalet vattenkällor, vilka slags fåglar och djur, vilka fiskar och vilka växter som skulle finnas där, allt detta hade Gud förberett för länge sedan. När Gud förberedde en livsmiljö för en viss människotyp, en viss ras, måste han överväga många frågor ur alla slags synvinklar: den geografiska omgivningen, jordens beskaffenhet, de olika fåglarna och djurslagen, storleken på de olika fisksorterna, beståndsdelarna i fiskarnas kroppar, skillnader i vattnens kvalitet, de olika typerna av växter ... Gud hade redan för länge sedan förberett allt detta. Den typen av miljö är den livsmiljö som Gud skapade och beredde för vita människor och den tillhör dem. Har ni sett att när Gud skapade alla ting lade han ned mycket tankemöda på detta och handlade efter en plan? (Ja, vi har sett att Guds omsorg om olika typer av människor var mycket genomtänkt. För den livsmiljö han skapade för olika typer av människor, vilka slags fåglar och djur och fiskar, hur många berg och hur många slätter han skulle förbereda tänkte han noga ut med största omsorg och precision.) Ta till exempel vita människor. Vilken slags föda äter vita människor i första hand? Den föda som vita människor äter skiljer sig mycket från den föda asiatiska människor äter. Stapelfödan för vita människor består huvudsakligen av kött, ägg, mjölk och fågel. Spannmål som bröd och ris är vanligtvis kompletterande föda som läggs på sidan av tallriken. Även när de äter grönsaker och sallad, brukar de lägga till en bit kött eller kyckling, och även när de äter vetebaserad föda brukar de lägga till ost, ägg eller kött. Det innebär att deras stapelföda inte främst består av vetebaserad föda eller ris – de äter stora mängder kött och ost. De dricker ofta isvatten eftersom födan de äter är mycket rik på kalorier. Därför är vita människor exceptionellt robusta. Detta är källan till deras försörjning och den livsmiljö som Gud har berett åt dem, vilket ger dem möjlighet att ha denna livsstil, en livsstil som skiljer sig från andra rasers livsstil. Det finns ingenting som är rätt eller fel med denna livsstil – den är medfödd, förutbestämd av Gud och den härrör från Guds diktat och hans arrangemang. Att människor av den här rasen har denna livsstil och dessa källor till sitt uppehälle beror på deras ras och på den livsmiljö som Gud berett åt dem. Man kan säga att den livsmiljö som Gud berett för vita människor och det dagliga uppehälle de får från den miljön är rik och överflödande.

Gud har också berett de nödvändiga livsmiljöerna för andra raser. Det finns också svarta människor – var finns de svarta människorna? De finns i första hand i mellersta och södra Afrika. Vad beredde Gud för dem i den sortens livsmiljö? Tropiska regnskogar, alla slags fåglar och djur och även öknar och alla slags växter som växer där människorna finns. De har vattenkällor, uppehälle och föda. Gud har inte varit partisk mot dem. Oavsett vad de någonsin har gjort har deras fortlevnad aldrig varit ett problem. De bebor också en viss plats och ett visst område i en del av världen.

Låt oss nu tala om gula människor. Gula människor finns främst i de östra delarna av världen. Vilka skillnader finns mellan miljöerna och de geografiska platserna i Öst och Väst? I Öst är det mesta av jorden bördig och rik på råvaror och mineraler. Det innebär att det finns gott om resurser både ovan och under jord. Även för denna grupp av människor, denna ras, har Gud berett de jordmåner, det klimat och de olika geografiska miljöer som är lämpliga för dem. Även om det finns stora skillnader mellan dessa geografiska miljöer och de i Väst, har Gud också här förberett den föda, det uppehälle och de källor för fortlevnad som människorna behöver. Det är bara en annan livsmiljö än den som de vita människorna i Väst har. Men vad är det viktiga som jag måste göra er uppmärksamma på, som jag måste berätta för er om? Antalet människor av östlig ras är relativt stort, och därför lade Gud till många komponenter i denna del av världen som skiljer sig från Väst. Där lade han till många olika landskap och alla slags råvaror i överflöd. Naturtillgångarna där är mycket rikliga, terrängen är också varierad och skiftande, vilket är passande för att nära det enorma antalet människor av den östliga rasen. Vad som skiljer Öst från Väst är att i öster – från norr till söder, öster till väster – är klimatet bättre än i Väst. Det finns en tydlig skillnad mellan de fyra årstiderna, temperaturerna är lämpliga, naturtillgångarna rikliga och naturscenerierna och de olika typerna av terräng är mycket bättre än i Väst. Varför gjorde Gud detta? Gud skapade en mycket rationell jämvikt mellan vita människor och gula människor. Vad innebär det? Det innebär att varje aspekt av de vita människornas föda, de saker de använder och de saker som tillhandahållits för deras nöjen är mycket bättre än det som de gula människorna har att tillgå. Men Gud är inte partisk gentemot någon ras. Gud gav de gula människorna en vackrare och bättre livsmiljö. Detta är jämvikten. Så nu förstår ni, inte sant?

Gud har förutbestämt vilken typ av människor som ska leva i de olika delarna av världen och människorna kan inte överskrida dessa gränser. Det är en underbar sak! Även om krig och intrång kan förekomma under perioder och exceptionella tider, kan dessa krig och intrång absolut inte förstöra de livsmiljöer som Gud har förutbestämt för varje ras. Det innebär att Gud har placerat en viss typ av människa i en viss del av världen och att de inte kan gå utanför dessa gränser. Även om människor har en viss ambition att förändra eller utvidga sina territorier utan Guds tillåtelse, kommer detta att bli mycket svårt att åstadkomma. Det kommer att bli mycket svårt för dem att lyckas med detta. Exempelvis ville vita människor utöka sina territorier och koloniserade andra länder. Tyskarna invaderade några länder och Storbritannien ockuperade en gång Indien. Vad blev resultatet? De misslyckades till slut. Vad kan vi lära av deras misslyckande? Det som Gud har förutbestämt kan inte förstöras. Så oavsett hur kraftfull Storbritanniens expansion var, blev resultatet till sist att de måste dra sig tillbaka och lämna landet, så att det fortfarande tillhör Indien. De som lever där är fortfarande indier, och inte britterna, eftersom Gud inte tillät det. En del som forskar i historia eller politik har lagt fram teorier om detta. De anger olika skäl till varför britterna misslyckades, att det kan bero på att en viss etnisk grupp inte kunde besegras, eller andra mänskliga orsaker ... Detta är inte riktiga skäl. Det riktiga skälet är Gud – han skulle inte tillåta det! Gud låter en etnisk grupp leva i en viss del av världen och etablera sig där, och om inte Gud låter dem flytta från den delen av världen kommer de aldrig att kunna flytta. Om Gud tilldelar dem ett visst område kommer de att leva inom detta område. Människorna kan inte bryta sig loss eller befria sig från dessa fastställda områden. Detta är säkert. Det spelar ingen roll hur starka inkräktarna är, eller hur svaga de som blir invaderade är, det är i slutändan Gud som avgör om invasionen ska lyckas. Det är redan förutbestämt av honom, och ingen kan ändra detta.

Det beskrivs ovan hur Gud fördelade de olika raserna. Hur gick Gud till väga för att fördela de olika raserna? Först skapade han den storskaliga geografiska miljön, med olika platser för människorna, och sedan levde generation efter generation vidare på dessa platser. Detta är bestämt – det avgränsade området för deras fortlevnad är bestämt. Deras liv, deras föda, deras dryck och deras uppehälle – Gud har sedan länge bestämt allt detta. Och när Gud skapade alla ting gjorde han olika förberedelser för olika typer av människor. Det finns olika jordmåner, olika klimat, olika växter och olika geografiska miljöer. Olika platser har till och med olika fåglar och djur, olika vattendrag har sina egna särskilda typer av fisk och vattenprodukter. Till och med de olika insektstyperna har fastställts av Gud. Exempelvis ser sparvarna i Förenta staterna inte ut som sparvarna på Kinas fastland. Allt som växer på den amerikanska kontinenten är mycket stort, mycket högt och mycket robust. Rötterna på de träd som växer i bergens skogar är alla mycket grunda, men träden växer sig mycket höga. De kan till och med bli över hundra meter höga, men de flesta träden i Asiens skogar blir inte så höga. Jag är säker på att ni alla har hört talas om växten aloe. I Japan är aloeplantan mycket smal och tunn, men aloeplantorna i Amerika är mycket stora. Det finns en skillnad där. Det är samma typ av växt, med samma namn, men på den amerikanska kontinenten växer den sig särskilt stor. Skillnaderna mellan dessa olika aspekter kanske inte ses eller uppfattas av människorna, men när Gud skapade alla ting tecknade han konturerna av dem och beredde olika geografiska miljöer, olika terrängformer och olika levande ting för olika raser. Det beror på att Gud skapade olika typer av människor och han vet vad var och en av dem behöver och hurdana deras livsstilar är.

Nu då vi har talat om några av dessa ting, känner ni att ni har lärt er något om det huvudämne vi just har diskuterat? Känner ni att ni börjar förstå? Jag tror att ni nu har en någorlunda uppfattning om varför jag har valt att ta upp dessa aspekter inom det bredare ämnet. Stämmer det? Kanske ni vill berätta om hur mycket av detta ni har förstått. (Hela mänskligheten har fostrats av de lagar som Gud fastställt för alla ting. När Gud fastställde dessa lagar försåg han olika raser med olika livsmiljöer, olika livsstilar, olika födor och olika klimat och temperaturer. Detta gjorde han så att alla människor skulle kunna etablera sig på jorden och fortsätta leva där. Av detta kan jag se att Guds planer för människans fortlevnad är mycket exakta och jag kan se hans visdom och perfektion, liksom hans kärlek till oss människor.) (De lagar och gränser som Gud har fastställt kan inte ändras av någon person, händelse eller sak. Allt är underkastat hans lagar.) Om man ser det ur perspektivet att Gud fastställt lagarna för alla tings tillväxt, är då inte hela mänskligheten, i all sin mångfald, försörjd och uppfödd av Gud? Om dessa lagar kullkastades eller om Gud inte hade inrättat dessa lagar för mänskligheten, hur skulle människans framtid då se ut? När människorna förlorat sina grundläggande livsmiljöer, skulle de då ha några födokällor? Det är möjligt att tillgången på föda skulle bli ett problem. Om människorna förlorade sina födokällor, det vill säga om de inte hade något att äta, hur många dagar skulle de kunna klara sig? De kanske inte ens skulle klara sig en månad, och deras överlevnad skulle bli ett problem. Därför är varje enskild sak som Gud gör för människornas fortlevnad och uppehälle, för att de ska kunna fortsätta leva och föröka sig, av yttersta vikt. Varje enskild sak som Gud gör för sin skapelse har ett oupplösligt samband med mänsklighetens fortlevnad. Skulle Guds förvaltning kunna fortsätta om mänsklighetens fortlevnad skulle äventyras? Skulle Guds förvaltning bestå? Guds förvaltning samexisterar med hela mänsklighetens fortlevnad, som han livnär, så oavsett vilka åtgärder Gud vidtar för alla ting i sin skapelse och vad han gör för människorna, är allt detta nödvändigt för honom och en förutsättning för människans fortlevnad. Om de lagar Gud har fastställt för alla ting frångicks, om de bröts eller överträddes, skulle ingenting längre kunna finnas till, människans livsmiljöer skulle inte längre finnas till, ej heller deras dagliga uppehälle och inte människan själv. Därmed skulle Guds förvaltning av mänsklighetens frälsning också upphöra att finnas till.

Allt som vi har talat om, varje enskild sak, varje enskilt ämne, är nära kopplat till varje enskild människas överlevnad. Ni kanske säger: ”Det du talar om är för stort, det är inte något vi kan se”, och kanske några säger: ”Det du talar om har ingenting med mig att göra.” Men glöm då inte att du lever som en del av alla ting, du är ett av alla de ting som skapats under Guds lagar. Det som Gud har skapat kan inte åtskiljas från hans lagar och ingen enda person kan skilja sig från hans lagar. Förlusten av hans lagar och hans försyn skulle innebära att människors liv, människors köttsliga liv, skulle gå förlorat. Detta är vad det innebär att Gud skapat livsmiljöer för mänskligheten. Det spelar ingen roll vilken ras du tillhör eller vilken del av världen du bor i, Öst eller Väst – du kan inte skilja dig från den livsmiljö som Gud har skapat för mänskligheten, och du kan inte skilja dig från den omsorg och det uppehälle som Gud har lagt ned i den livsmiljö han skapat för människorna. Oavsett var du har din försörjning, vad du förlitar dig på för att leva och vad du förlitar dig på för att upprätthålla ditt köttsliga liv, så kan du inte skilja dig från Guds lagar och hans förvaltning. Några människor säger: ”Jag är ingen bonde, jag odlar inte grödor för att försörja mig. Jag förlitar mig inte på himlen för att få mat, så min fortlevnad äger inte rum i den livsmiljö som Gud har skapat. Jag har inte fått något från den typen av livsmiljö.” Stämmer detta? Du säger att du inte odlar grödor för att försörja dig, men äter du inte spannmål? Äter du inte kött och ägg? Och äter du inte grönsaker och frukt? Allt som du äter och allt som du behöver är beståndsdelar i den livsmiljö Gud skapade för mänskligheten. Och källan till allt som mänskligheten behöver kan inte skiljas från alla ting som skapats av Gud, som tillsammans utgör din livsmiljö. Vattnet du dricker, kläderna du bär och alla saker som du använder – är det något av detta som inte erhållits från det som Gud skapade? Några människor säger: ”Det finns en del saker som inte erhållits från de ting Gud skapade. Plast, till exempel. Det är en kemisk produkt, skapad av människan.” Stämmer detta? Plast är ju verkligen framställd av människan och det är en kemisk produkt, men varifrån kommer plastens beståndsdelar från början? De ursprungliga beståndsdelarna kom från material som skapats av Gud. Det du ser och njuter av, varenda sak som du använder, allt är framställt av de saker Gud skapade. Det innebär att oavsett vilken ras en person tillhör, oavsett hur en person försörjer sig och i vilken livsmiljö han eller hon lever, kan ingen skilja sig från det som Gud har tillhandahållit. Har då de saker vi har diskuterat idag ett samband med vårt ämne ”Gud är livets källa för alla ting”? Faller det som vi diskuterat idag under detta bredare ämne? (Ja.) Kanske en del av det jag har talat om idag är lite abstrakt och svårt att diskutera. Men jag tror att ni förstår det bättre nu.

Under dessa senaste gemenskapsmöten har de ämnen som gemenskapsmötena handlat om varit ganska breda, och deras omfattning ganska stor, och det kräver därför en del av er att ta in allt som sagts. Det beror på att dessa ämnen är saker som aldrig har tagits upp tidigare i samband med människors gudstro. En del människor uppfattar dessa saker som mysterier och några uppfattar dem som en historia – vilket perspektiv är det rätta? Ur vilket perspektiv uppfattar ni allt det här? (Vi har sett hur metodiskt Gud har ordnat alla ting i sin skapelse och att alla ting har sina lagar, och genom dessa ord kan vi förstå mer av Guds gärning och hans noggrant uttänkta planer för människans frälsning.) Har ni under dessa gemenskapsmöten sett hur långt Guds förvaltning över alla ting sträcker sig? (Över hela mänskligheten, över allting.) Är Gud bara Gud för en människoras? Är han bara Gud för en typ av människa? Är han bara Gud för en liten del av mänskligheten? (Nej, det är han inte.) Eftersom det inte är på det viset, är det då så, enligt vad ni nu känner till om Gud, att om han bara är Gud för en liten del av mänskligheten, eller om han bara är er Gud, är då detta perspektiv det rätta? Eftersom Gud förvaltar och styr över alla ting bör alla människor se hans gärningar, hans visdom och hans allsmäktighet som uppenbaras genom hans styre över alla ting. Detta är något som människor måste veta. Om du säger att Gud förvaltar alla ting, styr över alla ting och styr över hela mänskligheten, men om du inte förstår eller har insikt om hans styre över mänskligheten, kan du då verkligen förstå och bekräfta att han styr över alla ting? Du kanske tänker i ditt hjärta: ”Det kan jag, för jag ser att mitt liv helt och hållet styrs av Gud.” Men är då Gud verkligen så liten? Nej, det är han inte! Du ser bara Guds frälsning av dig och hans verk i dig, och det är bara genom dessa ting du ser hans lagar. Det är ett för snävt perspektiv och det hindrar dina möjligheter att få en äkta kännedom om Gud. Det begränsar också din äkta kännedom om Guds styre över alla ting. Om du begränsar din kunskap om Gud till det som Gud ger dig och hans frälsning av dig, kommer du aldrig att kunna inse att han styr över allting, att han styr över alla ting och att han styr över hela mänskligheten. Om du inte kan inse allt detta, kan du då verkligen inse det faktum att Gud styr över ditt öde? Nej, det kan du inte. Du kommer aldrig att i ditt hjärta kunna ta in och förstå den aspekten – du kommer aldrig att kunna uppnå en så hög grad av förståelse. Visst förstår ni vad jag säger? Jag vet faktiskt i vilken omfattning ni kan förstå dessa ämnen, detta som jag talar om, så varför fortsätter jag att prata om det? Det är för att dessa ämnen är saker som måste förstås av varenda en av Guds bekännare, varje enskild människa som vill bli räddad av Gud – det är av yttersta vikt att förstå dessa ting. Även om du för tillfället inte förstår dem, så kommer det en dag när ditt liv och dina erfarenheter av sanningen når en viss nivå, när förändringarna i ditt livssinnelag når en viss nivå och du når en viss grad av mognad, och först då kommer de ämnen som jag kommunicerar till dig under våra gemenskapsmöten i sanning att sörja för och tillfredsställa ditt sökande efter kunskap om Gud. Dessa ord är därför en grund för er framtida förståelse av hur Gud styr över alla ting och för er förståelse av Gud själv.

Så stor förståelse av Gud som människor har i sina hjärtan, så stor är också den plats han har i deras hjärtan. Så stor som den kunskap om Gud de bär i sina hjärtan är, så stor är också Gud i deras hjärtan. Om den Gud du känner till är tom och vag, då är den Gud du tror på också tom och vag. Om den Gud som du känner till är begränsad till ditt eget personliga liv, då är din Gud en mycket liten gud och har ingenting att göra med den sanna Guden. Att känna till Guds praktiska handlingar, att veta att Gud är sann och allsmäktig, att känna till Guds sanna identitet, att veta vad han har och är, att känna till de handlingar han manifesterat bland alla ting i sin skapelse – allt detta är alltså mycket viktigt för varje enskild person som söker kunskap om Gud. Detta har en direkt betydelse för att människor ska kunna träda in i sanningens verklighet. Om du begränsar din förståelse av Gud till bara ord, om du begränsar den till dina egna små erfarenheter, till det som du uppfattar som Guds nåd eller till dina små vittnesbörd om Gud, då säger jag att den Gud du tror på absolut inte är den enda och sanna Guden. Inte bara det, man kan också säga att den Gud du tror på är en imaginär gud och inte den sanna Guden. Det är för att den sanna Guden är han som styr över allting, som vandrar bland allting, som förvaltar allting. Han är den som håller hela mänsklighetens och alltings öde i sina händer. Det verk och de handlingar som utförs av den Gud jag talar om är inte begränsade till ett litet antal människor. Det innebär att de inte är begränsade till enbart de människor som nu följer honom. Hans gärning manifesteras bland alla ting, i alla tings fortlevnad och i lagarna om alla tings förändring.

Om du inte kan se eller känna igen någon av Guds gärningar bland alla ting i hans skapelse, då kan du inte vittna om någon av hans gärningar. Om du inte kan vittna om Gud, om du fortsätter att tala om den lilla så kallade ”gud” som du känner till, den gud som är begränsad till din egen uppfattning och bara finns inom de snäva ramarna för ditt sinne, om du fortsätter att tala om denna slags gud, då kommer Gud aldrig att prisa din tro. När du bär vittnesbörd om Gud, och du i ditt vittnesbörd bara vittnar om hur du själv åtnjuter Guds nåd, hur du godtar Guds disciplin och tuktan och hur du har hans välsignelse i ditt vittnesbörd om honom, då är detta inte på långa vägar tillräckligt och inte ens nära tillfredsställande för honom. Om du vill vittna om Gud på ett sätt som överensstämmer med hans vilja, vittna om den sanna Guden själv, då måste du se vad Gud har och vad han är utifrån hans handlingar. Du måste se Guds auktoritet genom hans kontroll över allting och se sanningen om hur han försörjer hela mänskligheten. Om du bara erkänner att ditt dagliga uppehälle och det du behöver i livet kommer från Gud, men inte inser sanningen, att Gud har tagit allt i sin skapelse för att försörja hela mänskligheten och att han, genom att styra över alla ting, leder hela mänskligheten, då kommer du aldrig att kunna vittna om Gud. Nu förstår ni allt detta, inte sant? Vad är mitt syfte med att säga allt detta? Det är för att ni inte ska ta för lätt på det, för att ni inte felaktigt ska tro att de ämnen jag har talat om saknar relevans för ert eget personliga inträde i livet och så att ni inte tar dessa ämnen för bara ett slags kunskap eller en doktrin. Om ni lyssnar till det jag säger med den inställningen kommer det inte att tjäna något till. Ni kommer att gå miste om detta stora tillfälle att lära känna Gud. Kommer ni att minnas detta? Det tror jag att ni kommer att göra.

Vad är mitt mål med att tala om alla dessa ting? Mitt mål är att människorna ska känna Gud, att de ska förstå Guds praktiska handlingar. När du väl förstår Gud och du känner hans handlingar, då först har du tillfälle och möjlighet att känna honom. Om du exempelvis vill förstå en människa, hur skulle du göra för att lära dig förstå henne? Skulle det vara genom att se på hennes utseende? Skulle det vara genom att se på vad hon har på sig och hur hon klär sig? Skulle du titta på hur hon går? Skulle du titta på hur mycket hon vet? (Nej.) Så hur gör man för att förstå en människa? Du bedömer människan på grundval av hur hon talar och beter sig, hennes tankar och vad hon ger uttryck för och vad hon visar av sig själv. Det är så man lär känna en människa och lär sig förstå henne. Likaså, om ni vill lära känna Gud, om ni vill förstå hans praktiska sida, hans sanna sida, så måste ni lära känna honom genom hans gärning och genom varje enskild praktisk handling han utför. Det är det bästa sättet, och det är det enda sättet. Så, förstår ni nu? Det tror jag att ni gör.

Gud skapar jämvikt i förhållandena mellan alla ting för att ge mänskligheten en stabil livsmiljö

Gud manifesterar sin gärning bland alla ting och bland alla ting styr han över och kontrollerar lagarna om alla ting. Vi har just talat om hur Gud styr över lagarna om alla ting och hur han försörjer och livnär hela mänskligheten enligt dessa lagar. Det är en aspekt. Härnäst ska vi tala om en annan aspekt, som är ett sätt som Gud använder för att kontrollera allting. Jag talar om hur Gud efter att ha skapat alla ting skapade jämvikt i förhållandena mellan dem. Det här är också ett ganska stort ämne för er. Att skapa jämvikt i förhållandena mellan alla ting – är det något som människor kan åstadkomma? Nej, människor kan inte göra något sådant. Människor kan bara förstöra saker. De kan inte skapa jämvikt i förhållandena mellan alla ting, de kan inte förvalta dem, och en sådan hög auktoritet och makt går utöver människans fattningsförmåga. Bara Gud själv har makten att utföra detta slags verk. Men vad är Guds syfte med att göra detta – vad ska det tjäna till? Även detta har ett nära samband med människans fortlevnad. Varje enskild sak som Gud vill göra är nödvändig – det finns inget han kan välja att göra eller inte göra. För att han ska kunna skydda mänsklighetens fortlevnad och ge människorna en lämplig livsmiljö är det vissa oundgängliga, livsviktiga saker han måste göra.

Om vi tittar på den bokstavliga betydelsen av frasen ”Gud skapar jämvikt mellan alla ting” kan det verka som en väldigt svepande formulering. För det första säger den att ”skapandet av jämvikt mellan alla ting” också syftar på Guds herravälde över alla ting. Vad innebär då uttrycket ”skapa jämvikt”? För det första handlar ”jämvikt” om att man inte låter något bli obalanserat. Alla vet vad en balansvåg är. När man använder en balansvåg för att väga något, lägger man det som ska vägas i den ena skålen och vikter i den andra. Objektets vikt beräknas genom att man räknar de vikter som måste läggas i den andra skålen för att det ska väga jämnt – detta är att skapa jämvikt. För att vågskålarna ska hamna i jämvikt, måste vikten på båda sidor vara densamma. Gud skapade många olika slags saker, saker som är placerade på sin plats, saker som rör sig, saker som lever, saker som andas och saker som inte andas. Är det lätt för alla dessa ting att skapa förhållanden av ömsesidigt beroende och kopplas samman i förhållanden där de båda stärker varandra och håller varandra under kontroll? Det finns förvisso principer för allt detta, men de är väldigt komplicerade, inte sant? Det är inte svårt för Gud, men för människor är detta en mycket komplicerad fråga att studera. Det är ett mycket enkelt ord, ”jämvikt”. Men om människor skulle studera detta och om människorna skulle behöva skapa jämvikten själva, vad skulle då slutresultatet bli, även om alla slags forskare och vetenskapsmän – humanbiologer, astronomer, fysiker, kemister och till och med historiker – deltog i arbetet? Slutresultatet skulle bli noll. Det är för att Guds skapelse är alltför otrolig, och mänskligheten kommer aldrig att kunna avslöja dess hemligheter. När Gud skapade alla ting fastställde han principer mellan dem, olika sätt att fortleva för ömsesidig återhållsamhet, komplementaritet och hållbarhet. Dessa olika metoder är mycket invecklade och de är sannerligen inte enkla eller enkelriktade. När människor använder sina sinnen, de kunskaper de skaffat sig och de fenomen de observerat för att bekräfta eller studera principerna bakom Guds kontroll över alla ting, är dessa extremt svåra att upptäcka och det är också mycket svårt att få några resultat. Det är mycket svårt för människor att få resultat, och det är svårt för människor att behålla sin jämvikt när de förlitar sig på mänskligt tänkande och vetande för att försöka styra över alla ting i Guds skapelse. Det beror på att om människorna inte känner till principerna för alla tings fortlevnad kommer de inte att förstå hur de ska säkra denna typ av jämvikt. Så om människorna skulle förvalta och styra över alla ting, skulle de sannolikt förstöra jämvikten. I samma stund som jämvikten förstördes skulle också människans livsmiljö förstöras, och när det hände skulle det följas av en kris för människans fortlevnad. Följden skulle bli en katastrof. Om mänskligheten tvingas leva i en katastrof, hur skulle dess framtid se ut? Resultatet skulle bli mycket svårt att bedöma och omöjligt att förutse med säkerhet.

Hur skapar då Gud jämvikt i förhållandena mellan alla ting? För det första finns det vissa platser på jorden som är täckta av is och snö året om, men på andra platser är alla årstider som våren, och det blir aldrig vinter. På sådana platser ser man aldrig någon isfläck eller en enda snöflinga. Nu talar vi om klimatet i stort och detta exempel är ett av de sätt som Gud skapar jämvikt i förhållandena mellan alla ting. Det andra sättet är följande: Om man ser på en bergskedja, är dess berg täckta av frodig grönska, med alla slags växter som täcker marken och skogsområden där träden står så tätt att man inte ens kan se solen när man vandrar bland dem. Men ser man på en annan bergskedja finns här inte ett enda grässtrå, bara lager på lager av kalt och ovårdat berg. Till det yttre är båda typerna i stort sett stora högar av sten och jord som bildar ett berg, men den ena är täckt av tät skog medan den andra saknar växtlighet, inte ens ett grässtrå växer där. Det är det andra sättet på vilket Gud skapar jämvikt i förhållandena mellan alla ting. Det tredje sättet är följande: Om du tittar åt ena hållet ser du oändliga gräsmarker, ett böljande fält av grönt. Om du tittar åt andra hållet kanske du ser en öken som sträcker sig så långt ögat kan nå, ofruktsam utan en enda levande varelse i den gnisslande vindburna sanden, och än mindre någon vattenkälla. Det fjärde sättet är följande: Om du ser åt ena hållet är allt täckt av hav, men om du ser åt andra hållet kan du ha svårt att ens hitta en droppe friskt källvatten. Det femte sättet är följande: I det ena landet är det vanligt med lätt regn och klimatet är dimmigt och fuktigt, men i det andra landet skiner ofta solen starkt och det är sällan som det ens kommer en regndroppe. Det sjätte sättet är följande: Den ena platsen är en högplatå där luften är tunn och det är svårt för människorna att andas, medan det på den andra platsen finns våtmarker och lågländer, som utgör hemvist för olika sorters flyttfåglar. Detta är olika typer av klimat, det är klimat eller miljöer som motsvarar olika geografiska miljöer. Det innebär att Gud skapar jämvikt mellan mänsklighetens grundläggande livsmiljöer på ett storskaligt plan, från klimat till geografisk miljö och från de olika beståndsdelarna i jorden till antalet vattenkällor, allt för att skapa jämvikt i fråga om luft, temperatur och fuktighet i de miljöer där människan lever. Tack vare dessa kontrasterande geografiska miljöer har människorna stabil tillgång till luft och temperaturerna och luftfuktigheten under de olika årstiderna förblir stabil. Detta gör att människor kan fortsätta leva i sin livsmiljö såsom de alltid har gjort. För det första måste den storskaliga miljön vara i jämvikt. Detta sker genom utnyttjande av olika geografiska platser och terrängformationer samt växlingarna mellan de olika klimaten som gör att de begränsar och kontrollerar varandra för att uppnå den jämvikt som Gud önskar och som mänskligheten behöver. Här talar vi ur ett storskaligt miljöperspektiv.

Nu ska vi tala om de finare detaljerna, som växtligheten. Hur uppnås jämvikt bland växterna? Det vill säga, hur kan växtligheten få möjlighet att fortleva i en miljö där det råder en jämvikt för överlevnad? Svaret är: genom att de olika slags växternas livslängd, tillväxttakt och reproduktionshastighet, förvaltas så att deras livsmiljö bevaras. Låt oss ta de små gräsen som ett exempel – på våren skjuter de skott, på sommaren blommar de och på hösten bär de frö. Fröna faller till marken och gräset vissnar. Nästa år gror fröet och så fortsätter det enligt samma lagar. Gräsets livslängd är mycket kort; varje frö faller till marken, sätter rötter och gror, blommar och sätter frö, och hela processen klaras av på bara tre årstider – vår, sommar och höst. Träd av alla slag har också sin egen livslängd och olika perioder för att skjuta skott och bära frukt. En del träd dör efter bara 30–50 år – det är deras livslängd. Men deras frukter faller till marken, sätter rötter och gror och lever sedan ytterligare 30–50 år. Det är trädets återväxttakt. Ett gammalt träd dör och unga träd växer; det är därför du alltid kan se träd växa i skogen. Men de har också sin egen livscykel och sina processer för födelse och död. Några träd kan leva i över tusen år, och vissa till och med i tretusen år. Oavsett vilken typ av växt det är eller hur länge den lever, förvaltar Gud dess jämvikt baserat på dess livslängd, dess reproduktiva förmåga, dess tillväxttakt och hur ofta den förökar sig och hur många nya plantor den ger upphov till. Det gör att alla växter, från gräs till träd, kan fortsätta blomstra och växa i en ekologisk miljö i jämvikt. Så när du ser på en skog på jorden ser du att allt som växer i den, såväl gräs som träd, hela tiden förökar sig och växer i enlighet med sina egna lagar. De behöver inte ytterligare insatser eller hjälp från människan. Det är bara tack vare att de har denna jämvikt som de kan upprätthålla sin egen livsmiljö. Det är bara tack vare att de har en lämplig livsmiljö som världens skogar och gräsmarker kan fortsätta leva på jorden. Deras existens föder generation efter generation av människor liksom generation efter generation av alla slags levande varelser som bor i skogen och på gräsmarkerna – fåglar och djur, insekter och alla slags mikroorganismer.

Gud kontrollerar också jämvikten mellan alla slags djur. Hur kontrollerar han denna jämvikt? Ungefär på samma sätt som för växterna – han förvaltar deras jämvikt och bestämmer deras antal på grundval av deras förmåga att föröka sig, hur ofta de förökar sig och hur många nya av sin art de ger upphov till och vilka roller de spelar i djurens värld. Exempelvis äter lejonen zebror, så om det fanns fler lejon än zebror, vad skulle då hända med zebrorna? De skulle bli utrotade. Och om zebrorna fick mycket färre ungar än lejonen, vad skulle då hända? De skulle också bli utrotade. Så antalet zebror måste vara mycket större än antalet lejon. Det beror på att zebrorna inte bara finns till för sin egen skull, utan också för lejonens skull. Man kan också säga så här: Varje zebra är en del av mängden av alla zebror, men den är också föda för lejonen. Lejonens förökningstakt kan aldrig bli högre än zebrornas, så det kan aldrig bli fler lejon än zebror. Det är enda sättet att garantera lejonens födokälla. Därför kan man, trots att lejonen är zebrans naturliga fiende, ofta se de två arterna vila lugnt inom samma område. Zebrorna kommer aldrig att bli färre eller utrotas på grund av att lejonen jagar och äter dem och lejonen kommer aldrig att öka i antal på grund av sin status som ”djurens konung”. Denna jämvikt är något som Gud har fastställt sedan länge. Det innebär att Gud fastställde lagar om jämvikt mellan alla djur så att de kan uppnå denna jämvikt och det är något som människor ofta ser. Är lejonen zebrornas enda naturliga fiender? Nej, även krokodiler äter zebror. Att se en krokodil äta en zebra är en hemsk syn. Zebror verkar vara ett mycket hjälplöst slags djur. De har inte lejonens slagkraft och när de står inför ett lejon, denna fruktansvärda fiende, kan de inte göra annat än att springa. De kan inte ens kämpa emot. Om de inte kan springa ifrån lejonet, kan de inte göra annat än låta sig bli uppätna. Detta är något man ofta ser i djurvärlden. Vilka tankar och känslor har ni när ni ser sådana saker? Tycker ni synd om zebran? Hatar ni lejonet? Zebrorna är ju så vackra! Men lejonen tittar alltid på dem med hungrig blick. Och zebrorna springer dumt nog aldrig långt bort. De ser lejonet som väntar på dem i den svala skuggan under ett träd. Det kan komma och äta upp zebran när som helst. De vet detta i sitt hjärta, men de lämnar ändå inte området. Det är en underbar sak, en underbar sak som visar Guds förutsägelse och hans lagar. Du tycker synd om zebran, men du kan inte rädda den, och du hatar lejonet men du kan inte döda det. Zebran är den föda som Gud har berett för lejonet, men hur många zebror lejonen än äter kommer zebrorna inte att utplånas. Antalet ungar som lejonet föder är mycket få, och de förökar sig mycket långsamt, så oavsett hur många zebror de äter kommer de aldrig att bli fler än zebrorna. Det finns en jämvikt i detta.

Vad är då Guds mål med att upprätthålla denna sorts jämvikt? Det har att göra med människans livsmiljö likaväl som med människans överlevnad. Om zebrorna eller något annat av lejonets bytesdjur – hjortar eller andra djur – förökar sig för sakta och antalet lejon ökar snabbt, vilken fara skulle det innebära för människorna? Lejon som äter sitt byte är en normal företeelse, men ett lejon som äter en människa är en tragedi. Denna tragedi är inget som är förutbestämt av Gud, det är inte något som händer under hans styre, och ännu mindre något han åsamkat mänskligheten. Det är snarare något som människorna åsamkar sig själva. Så i Guds ögon är jämvikten mellan alla ting av yttersta vikt för människans överlevnad. Oavsett om det är växter eller djur får ingenting förlora sin egen jämvikt. Växter, djur, berg och sjöar – Gud har skapat en reglerad ekologisk miljö för människan. Det är bara när människan lever i denna sorts ekologiska miljö – i jämvikt – som hennes fortlevnad är säkrad. Om träd och gräs hade en dålig fortplantningsförmåga eller förökade sig mycket långsamt, skulle då inte marken förlora sin fuktighet? Om marken förlorade sin fuktighet, skulle den då fortfarande vara frisk? Om jorden förlorade sin växtlighet och sin fukt, så skulle den erodera mycket snabbt och ersättas av sand. Om jorden försämrades skulle också människans livsmiljö förstöras. Många katastrofer skulle följa på denna förstörelse. Utan denna ekologiska jämvikt, utan denna ekologiska miljö, skulle människor ofta drabbas av katastrofer på grund av bristen på jämvikt mellan alla ting. När det till exempel finns en bristande jämvikt i miljön som leder till att grodornas ekologiska miljö förstörs, samlas de alla på ett ställe, deras antal ökar kraftigt och människorna ser till och med stora mängder grodor på städernas gator. Om ett stort antal grodor upptog människornas livsmiljö, vad skulle man kalla det? En katastrof. Varför skulle det kallas en katastrof? Dessa små djur som är gynnsamma för mänskligheten är användbara för människor när de är på en plats som är lämplig för grodor – de kan bevara jämvikten i människornas livsmiljö. Men om de blir till en katastrof kommer de att påverka ordningen i människors liv. Alla saker och ämnen som grodor bär med sig på sin hud kan påverka människors livskvalitet. De kan till och med leda till att människors organ attackeras – det är en sorts katastrof. En annan sorts katastrof som människor fått uppleva ofta är stora svärmar av gräshoppor. Är inte detta en katastrof? Jo, det är i sanning en skrämmande katastrof. Det spelar ingen roll hur skickliga människor är – de kan bygga flygplan, kanoner och atombomber – när gräshoppssvärmarna invaderar, vad har mänskligheten för lösning? Kan man använda kanoner? Kan man skjuta dem med maskingevär? Nej, det kan man inte. Kan man kanske använda insektsmedel för att utrota dem? Det är inte heller lätt. Vad har de små gräshopporna kommit för att göra? De äter grödor och spannmål. Varhelst gräshopporna drar fram blir grödorna helt utplånade. Under en gräshoppsinvasion kan all föda som en bonde förlitat sig på för ett helt år ätas upp av gräshopporna på ett ögonblick. För människorna är gräshoppsinvasionen inte bara ett irritationsmoment – det är en katastrof. Vi vet alltså att gräshoppsinvasioner är en typ av katastrof, men hur är det med möss? Om det inte finns rovfåglar som kan äta möss kommer dessa att föröka sig snabbt, mycket snabbare än ni kan föreställa er. Och om mössen spred sig okontrollerat, skulle människorna kunna leva ett gott liv? Vad för slags situation skulle mänskligheten då stå inför? (En epidemi.) Men tror ni att en epidemi skulle bli den enda följden? Möss gnager på allt, de gnager till och med på trä. Om det så bara finns två möss i ett hus är det ett problem för alla som bor där. Ibland stjäl de olja och äter den, och ibland äter de bröd eller spannmål. Och det som de inte äter upp gnager de på och förstör. De gnager på kläder, skor, möbler – allt gnager de på. Ibland klättrar de upp på diskstället – kan tallrikarna fortfarande användas efter att mössen har gått på dem? Även om du desinficerar dem kommer du inte att känna dig bekväm, så du kastar helt enkelt tallrikarna. Det är sådana problem möss åsamkar människor. Även om möss är små varelser, har människor inget sätt att hantera dem utan är tvungna att stå ut med deras härjningar. Ett enda par möss är nog för att orsaka störningar, så föreställ er vad horder av dem skulle innebära. Om de skulle öka i antal och bli till en katastrof, vore följderna omöjliga att föreställa sig. Till och med så små varelser som myror kan bli till en katastrof. Om det skulle hända skulle de skador de kan åsamka mänskligheten inte heller kunna förbises. Det saknas inte exempel på att myror har tuggat på hus så att de till slut rasat samman. Vi får inte förbise myrornas styrka. Ni kanske har hört om myrorna som åt upp en häst? En armé av myror överföll en stor häst i våg efter våg, och till slut återstod bara skelettet. Är inte det skrämmande att föreställa sig? Och när hästens ryttare såg vad som hänt, vart flydde han? Det fanns en sjö i närheten, så han sprang till sjön och simmade över till andra sidan. Så överlevde han. Men så länge han levde kunde han aldrig glömma hur dessa små myror uppvisat en sådan formidabel styrka. De hade nästan ätit upp honom. Om de inte ätit upp hästen först, hade myrorna säkerligen ätit upp honom, och det vara bara tack vare att han lyckades lägga tillräckligt med vatten mellan sig och myrorna, och att de inte hunnit bygga en bro i tid för att hinna ifatt honom, som han undgått att bli uppäten. Om inte vattnet hade funnits där skulle både hästen och mannen ha blivit uppätna. Myrornas styrka kan inte ignoreras. Skulle det inte vara skrämmande om olika slags fåglar skapade en katastrof? (Jo.) Med andra ord, närhelst djur eller andra levande ting, oavsett art, förlorar sin jämvikt, kommer de att växa, föröka sig och leva i en onormal omfattning, en omfattning utanför reglerna. Det skulle medföra oförutsebara konsekvenser för mänskligheten. Det skulle inte bara påverka människors fortlevnad och liv, utan också medföra katastrofer för mänskligheten, till och med till den punkt att mänskligheten skulle gå fullständig utplåning och utrotning till mötes.

När Gud skapade alla ting använde han alla slags metoder och sätt att skapa jämvikt mellan dem, att skapa jämvikt i levnadsvillkoren för bergen och sjöarna, växterna och alla slags djur, fåglar och insekter. Hans mål var att göra det möjligt för alla levande varelser att leva och föröka sig enligt de lagar han fastställt. Ingenting ur skapelsen kan ställa sig utanför dessa lagar, och lagarna kan inte överträdas. Det är bara inom denna typ av grundläggande miljö som människan tryggt kan fortleva och föröka sig, i generation efter generation. Om någon levande varelse överträder det antal eller den omfattning som bestämts av Gud, eller om den överträder den tillväxttakt, den reproduktionsfrekvens eller det antal som fastställts av honom, skulle mänsklighetens livsmiljö utsättas för förstörelse i olika grad. Samtidigt skulle mänsklighetens fortlevnad vara hotad. Om en sorts levande varelse blir för talrik, kommer den att beröva människorna deras föda, förstöra människornas vattenkällor och ödelägga deras hemtrakter. På så vis skulle mänsklighetens reproduktion eller fortlevnad påverkas direkt. Exempelvis är vatten mycket viktigt för allt levande. Om det finns för många möss, myror, gräshoppor, grodor eller andra slags djur, kommer de att dricka mer vatten. Efter hand som mängden vatten som de dricker ökar minskar människornas dricksvatten liksom de vattenkällor som finns inom den ram som fastställts för förekomsten av dricksvattenkällor och vattenrika områden och det blir vattenbrist. Om människornas dricksvatten förstörs, förorenas eller försvinner på grund av att alla slags djur ökar i antal, i en sådan hårdlivsmiljö kommer människans fortlevnad att bli allvarligt hotad. Om bara en sorts eller flera sorters levande varelser överstiger det antal som är lämpligt för dem, så kommer luften, temperaturen, luftfuktigheten och till och med luftens sammansättning i människans livsmiljö att bli förgiftad och förstörd i olika grad. Under sådana förhållanden kommer även människans fortlevnad och öde att utsättas för de hot som dessa ekologiska faktorer utgör. Alltså, om jämvikten går förlorad kommer luften som människor andas att bli förstörd, vattnet som de dricker att förorenas och de temperaturer de behöver kommer också att förändras och påverkas i olika grad. Om detta händer kommer de livsmiljöer som tillhör människan att utsättas för enorm påverkan och stora utmaningar. Hur skulle mänsklighetens öde och framtidsutsikter se ut i denna typ av scenario, där människans grundläggande miljö för fortlevnad har förstörts? Detta är ett mycket allvarligt problem! Gud vet skälen till att varje del av skapelsen finns till för mänsklighetens skull, han vet vilken roll varje ting i hans skapelse spelar, hur varje ting påverkar mänskligheten och i vilken omfattning det gynnar mänskligheten, för i Guds hjärta finns en plan för allting och han förvaltar varje enskild aspekt av alla de ting han har skapat, och det är därför som varje enskild sak han gör är så viktig och nödvändig för mänskligheten. Så hädanefter, när du observerar något ekologiskt fenomen bland alla ting i Guds skapelse, eller hur en naturlag inverkar på Guds skapelse, kommer du inte längre att tvivla på nödvändigheten hos varje enskilt ting som Gud har skapat. Du kommer inte längre att använda okunniga ord för att fälla godtyckliga omdömen om hur Gud har ordnat alla ting och hans olika sätt att försörja mänskligheten. Inte heller kommer du att dra godtyckliga slutsatser om Guds lagar för alla ting i hans skapelse. Är det inte så?

Vad är allt detta vi just har talat om? Tänk på det en stund. Gud har sina egna avsikter med varje enskild sak han gör. Även om hans avsikter är outgrundliga för människan, har de alltid en oupplöslig och stark koppling till mänsklighetens fortlevnad. Detta är absolut nödvändigt, eftersom Gud aldrig har gjort något som är meningslöst. Principerna bakom varje enskild sak han gör genomsyras av hans plan och hans visdom. Målet och syftet bakom denna plan är att skydda mänskligheten, att hjälpa mänskligheten att avvärja katastrofer, andra levande varelsers härjningar och all slags skada på mänskligheten som kan orsakas av något annat i Guds skapelse. Kan man alltså säga att Guds gärningar som vi har granskat inom detta ämne utgör ytterligare ett sätt på vilket Gud försörjer människan? Kan vi säga att Gud genom dessa gärningar föder och vakar över människan? (Ja.) Finns det ett starkt samband mellan detta ämne och ämnet för vårt gemenskapsmöte: ”Gud är livets källa för alla ting.” (Ja.) Det finns ett mycket starkt samband, och detta ämne är en aspekt av det. Innan vi talade om dessa ämnen hade folk bara en vag uppfattning om Gud, om Gud själv och hans verk – de saknade den sanna förståelsen. Men när människor får höra om hans gärningar och hans verk kan de förstå och begripa principerna för Guds gärningar och få förståelse för dem och kunna greppa dem – är det inte så? Även om det i Guds hjärta finns allehanda mycket komplicerade teorier, principer och lagar närhelst han gör någonting, som att skapa och styra över alla ting, är det då inte möjligt för er att i era hjärtan förstå att detta är Guds gärningar och att de är så verkliga de kan bli, bara genom att ni får lära er en enda del av dem vid våra gemenskapsmöten? (Jo.) Hur skiljer sig då er nuvarande förståelse av Gud från tidigare? Den är i grunden förändrad. Tidigare var er förståelse för ihålig, för vag, men nu innefattar er förståelse många konkreta bevis som förklarar Guds gärning, som förklarar vad Gud har och är. Därför är allt det jag har sagt här ett underbart undervisningsmaterial för er förståelse av Gud.

Det var allt för dagens sammankomst. Adjö! Ha en god kväll! (Adjö, Allsmäktige Gud!)

9 februari 2014

Föregående:Gud själv, den unike VIII

Nästa:Bilaga: Att skåda Guds framträdande i hans dom och tuktan

Relaterat innehåll