Vi välkomnar alla sanningssökare att ta kontakt med oss.

Rena färger

Teman

Typsnitt

Typsnittsstorlek

Radavstånd

Sidbredd

0 resultat

Inga resultat hittades

VIII. Att avslöja religiösa föreställningar

Dagliga ord från Gud (Utdrag 281)

Det går inte att tala om Gud och människan som jämbördiga. Guds väsen och hans verk är fullständigt ofattbara och obegripliga för människan. Om inte Gud personligen utförde sitt verk och talade sitt ord i människans värld skulle hon aldrig kunna förstå Guds vilja. Och då skulle inte ens de som gett hela sitt liv åt Gud kunna vinna hans gillande. Om inte Gud skred till verket skulle allt vara förgäves – oavsett hur bra människan skötte sig – eftersom Guds tankar alltid kommer att vara högre än människans tankar och Guds visdom övergår människans förstånd. Och därför säger jag att de som påstår sig ”till fullo förstå” Gud och hans verk är en oduglig samling; de är förmätna och okunniga allihop. Det är inte människans sak att definiera Guds verk, och för övrigt kan hon inte göra det. I Guds ögon är människan obetydlig som en myra, så hur skulle hon kunna förstå Guds verk? De som gärna hasplar ur sig att ”Gud verkar inte på det eller det viset” eller att ”Gud är si eller så” — talar de inte i övermod? Vi ska alla veta att människan, som är av köttet, har fördärvats av Satan. Det ligger i mänsklighetens natur att opponera sig mot Gud. Människan kan inte jämställas med Gud, än mindre kan hon hoppas på att ge Gud råd angående hans verk. När det gäller Guds vägledning av människan så är det ett verk som Gud själv utför. Det är lämpligt att människan underkastar sig utan att komma med den ena eller andra synpunkten, för människan är bara stoft. Eftersom det är vår avsikt att söka Gud ska vi inte häva våra föreställningar på hans verk och mena att Gud ska ta dem i beaktande, än mindre ska vi anstränga vårt fördärvade sinnelag till det yttersta för att medvetet gå emot Guds verk. Skulle inte det göra oss till antikrister? Hur skulle sådana människor kunna tro på Gud? Eftersom vi tror att det finns en Gud och eftersom vi vill behaga honom och se honom, måste vi söka sanningens väg och söka efter ett sätt att vara i samklang med Gud. Vi får inte stå i styvnackad opposition mot honom. Vad skulle det rimligen kunna komma för gott ur ett sådant agerande?

Idag har Gud utfört nytt verk. Du kanske inte kan acceptera dessa ord, och de kanske verkar underliga, men jag skulle råda dig att inte blotta din naturlighet, för det är bara de som verkligen hungrar och törstar efter rättfärdighet inför Gud som kan vinna sanningen, och det är bara de som är verkligt gudfruktiga som kan bli upplysta och vägledda av honom. Resultat når man genom att söka sanningen med allvarsamt lugn, inte genom gräl och strider. När jag säger att ”idag har Gud gjort nytt verk” syftar jag på att Gud har återvänt till köttet. De här orden kanske inte bekymrar dig, du kanske avskyr dem eller också är de kanske av stort intresse för dig. Oavsett vilket hoppas jag att alla dessa som verkligen längtar efter att Gud ska framträda kan ta emot detta faktum och inte drar förhastade slutsatser om det utan ägnar det sin omsorgsfulla granskning. Det är vad en vis människa bör göra.

Utdrag ur förordet till ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 282)

I sin tro på Gud, hur bör man lära känna Gud? Man bör lära känna Gud baserat på Guds ord och verk i dag, utan avvikelse eller villfarelse, och före allt annat bör man känna Guds verk. Detta är grundvalen för att känna Gud. Alla dessa olika villfarelser som saknar ett verkligt erkännande av Guds ord är religiösa föreställningar; de är ett erkännande som är avvikande och felaktigt. Religiösa figurers största skicklighet ligger i att ta Guds ord som accepterades i det förflutna och granska Guds ord i dag mot dem. Om man, när man tjänar Gud i dag, håller fast vid de saker som den Helige Ande upplyste i det förflutna, då kommer ens tjänst att orsaka ett avbrott, och ens utövande kommer att vara föråldrat och ingenting annat än religiös ceremoni. Om du tror att de som tjänar Gud utåt sett måste vara ödmjuka och tålmodiga ..., och om du idag omsätter denna typ av kunskap i praktiken, då utgör sådan kunskap religiös föreställning, och sådant utövande har blivit ett hycklande framförande. ”Religiösa föreställningar” refererar till saker som är otidsenliga och föråldrade (inklusive erkännandet av ord som tidigare talats av Gud och av ljus som direkt uppenbarades av den Helige Ande), och om de omsätts i praktiken idag, då utgör de ett avbrott i Guds verk, och de är inte av någon nytta för människan. Om människan inte kan rensa ut de saker inom henne som hör till religiösa föreställningar, då kommer de att bli ett stort hinder för människans tjänst inför Gud. Människor med religiösa föreställningar har inget sätt att hålla jämna steg med den Helige Andes verk; de hamnar ett steg bakom, sedan två, för dessa religiösa föreställningar gör människan utomordentligt självsäker och arrogant. Gud känner ingen nostalgi för vad han talade och gjorde i det förflutna; om det är föråldrat, då eliminerar han det. Visst kan väl du släppa taget om dina föreställningar? Om du håller fast vid de ord som Gud talade i det förflutna, bevisar det att du känner Guds verk? Om du inte kan acceptera den Helige Andes ljus i dag, och i stället håller fast vid det förflutnas ljus, kan det bevisa att du följer i Guds fotspår? Kan du fortfarande inte släppa taget om religiösa föreställningar? Om så är fallet, då kommer du att bli en person som motsätter sig Gud.

Om människan kan släppa taget om religiösa föreställningar, då kommer hon inte att använda sitt sinne för att bedöma Guds ord och verk i dag, utan hon kommer istället att lyda direkt. Även om Guds verk i dag är påtagligt olikt det förflutnas verk, är du i stånd att släppa taget om åsikter från det förflutna och direkt lyda Guds verk i dag. Om du är kapabel att ha sådan kunskap att du sätter Guds verk i dag i första rummet, oavsett hur han verkade i det förflutna, då är du en person som har släppt taget om sina föreställningar, som lyder Gud och som kan lyda Guds verk och ord och följa i Guds fotspår. I detta kommer du att vara någon som verkligen lyder Gud. Du analyserar eller granskar inte Guds verk; det är som om Gud har glömt sitt tidigare verk, och du har också glömt det. Nu är nu, och det förflutna är det förflutna, och från och med i dag har Gud lagt det han gjorde i det förflutna åt sidan; du bör inte uppehålla dig vid det. Först då kommer du att vara någon som helt lyder Gud och som helt har släppt taget om sina religiösa föreställningar.

Utdrag ur ”Endast de som känner till Guds verk i dag kan tjäna Gud” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 283)

Eftersom det alltid finns nya framsteg i Guds verk, finns det därmed nytt verk, och därför finns det också föråldrat och gammalt verk. Dessa gamla och nya verk är inte motsatta, utan kompletterande; varje steg följer på det förra. Eftersom det finns nytt verk, måste de gamla sakerna förstås elimineras. Till exempel har en del av människans sedan länge etablerade sedvänjor och vanemässiga ordspråk, i kombination med människans mångåriga erfarenhet och läror, bildat en rad olika föreställningar i människans sinne. Ännu mer gynnsam för människans bildande av sådana föreställningar är att Gud ännu inte har fullständigt avslöjat sitt sanna ansikte och inneboende sinnelag för människan, tillsammans med den mångåriga spridningen av forna tiders traditionella teorier. Man kan med rätta säga att olika föreställningars påverkan under loppet av människans tro på Gud har lett till det ständiga bildandet och utvecklandet av kunskap hos människan, genom vilken hon bär på alla slags föreställningar om Gud ‒ med följden att många religiösa människor som tjänar Gud har blivit hans fiender. Ju starkare folkets religiösa föreställningar är, desto mer motsätter de sig därför Gud, och desto mer är de fiender till Gud. Guds verk är alltid nytt och aldrig gammalt, och det bildar aldrig dogmer utan förändras och förnyas istället ständigt i större eller mindre utsträckning. Detta verk är ett uttryck för det inneboende sinnelaget hos Gud själv. Det är också den inneboende principen för Guds verk, och ett av de medel med vilka Gud åstadkommer sin förvaltning. Om Gud inte verkade på det här sättet, skulle människan inte förändras eller kunna känna Gud och Satan skulle inte besegras. I hans verk sker det därför ständigt förändringar som framstår som oregelbundna, men som faktiskt är återkommande. Det sätt på vilket människan tror på Gud är däremot helt annorlunda. Hon klamrar sig fast vid gamla välbekanta dogmer och system, och ju äldre de är desto mer tilltalande är de för henne. Hur kan människans dåraktiga sinne, ett sinne som är lika omedgörligt som sten, acceptera så många ofattbara nya verk och ord från Gud? Människan avskyr den Gud som alltid är ny och aldrig gammal; hon tycker bara om den föråldrade gamla Gud som är vithårig och orörlig. Eftersom Gud och människan har sina egna preferenser har människan därmed blivit Guds fiende. Många av dessa motsägelser existerar ännu i dag, i en tid då Gud har gjort nya verk i nästan sex tusen år. Därför är de bortom räddning. Kanske beror det på människans envishet, eller på att Guds administrativa förordningar är okränkbara för varje människa, men dessa präster klamrar sig fortfarande fast vid mögliga gamla böcker och papper, medan Gud fortsätter med sitt ofullbordade förvaltningsverk som om han inte hade någon vid sin sida. Trots att dessa motsägelser gör Gud och människa till fiender, och till och med är oförsonliga, tar Gud ingen hänsyn till dem, som om de existerade ‒ och ändå inte. Människan håller däremot fortfarande fast vid sina åsikter och föreställningar, och släpper aldrig taget om dem. Men en sak är uppenbar: Trots att människan inte avviker från sin ståndpunkt, är Guds fötter hela tiden i rörelse och han ändrar hela tiden sin ståndpunkt utifrån situationen, och i slutändan är det människan som kommer att besegras utan strid. Under tiden är Gud den största fienden till de motståndare som har besegrats, och han är också en förkämpe för de människor som har besegrats och de som ännu inte har besegrats. Vem kan tävla med Gud och segra? Människans föreställningar verkar komma från Gud, eftersom många av dem uppstod i kölvattnet av Guds verk. Men Gud förlåter inte människan på grund av detta, och dessutom överöser han inte människan med beröm för att hon producerar parti efter parti med produkter ”för Gud”, som är utanför Guds verk. Han känner istället en oerhörd vämjelse inför människans föreställningar och gamla fromma trosuppfattningar, och han bortser till och med från den dag då dessa föreställningar först uppstod. Han accepterar över huvud taget inte att dessa föreställningar skulle ha orsakats av hans verk, för människans föreställningar sprids av människan; deras källa är människans tankar och sinne, och den är inte Gud, utan Satan. Guds avsikt har hela tiden varit att hans verk ska vara nytt och levande, inte gammalt och dött, och det han får människan att hålla fast vid varierar med tidsåldern och skedet, och det är inte evigt och oföränderligt. Det beror på att han är en Gud som får människan att leva och vara ny, snarare än en djävul som får människor att dö och bli gamla. Förstår ni fortfarande inte detta? Du har föreställningar om Gud och är oförmögen att släppa taget om dem eftersom du är trångsynt. Det beror inte på att det är för lite tanke bakom Guds verk, eller på att Guds verk är omänskligt, och det beror inte heller på att Gud hela tiden är försumlig med sina plikter. Att du inte kan släppa taget om dina föreställningar beror på att du brister för mycket i lydnad, och på att du inte har den minsta likhet med en av Gud skapad varelse, och det beror inte på att Gud gör det svårt för dig. Allt detta har orsakats av dig, och har inget samband med Gud; allt lidande och all motgång orsakas av människan. Guds avsikter är alltid goda! Han vill inte få dig att fabricera föreställningar, utan önskar att du förändras och förnyas vartefter tidsåldrarna går. Men du kan inte skilja krita från ost och sysslar ständigt med att inspektera eller analysera. Det är inte så att Gud gör det svårt för dig, utan du saknar vördnad för Gud, och din olydnad är alltför stor. En liten varelse vågar ta en obetydlig del av det som tidigare gavs av Gud, och vänder och vrider på den för att angripa Gud ‒ är inte det människans olydnad? Man kan med rätta säga att människan är ytterst okvalificerad att uttrycka sina åsikter inför Gud, än mindre är hon kvalificerad att tänka ut vilka värdelösa, usla och kassa motton som helst som hon känner för ‒ för att inte tala om de där ruttna föreställningarna. Är de inte ännu mer värdelösa?

Utdrag ur ”Endast de som känner till Guds verk i dag kan tjäna Gud” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 284)

Guds verk fortsätter att framskrida, och fastän syftet med hans verk är oföränderligt, förändras hela tiden de sätt han verkar på, och därmed också de som följer Gud. Ju mer Guds verk, desto mer grundligt kommer människan att känna Gud, och människans sinnelag förändras därmed tillsammans med hans verk. Men det är på grund av att Guds verk ständigt förändras som de som inte känner till den Helige Andes verk och de befängda personer som inte känner sanningen har blivit motståndare till Gud. Guds verk överensstämmer aldrig med människans föreställningar, för hans verk är alltid nytt och aldrig gammalt. Han upprepar aldrig ett gammalt verk utan skyndar snarare vidare med verk som aldrig tidigare utförts. Eftersom Gud inte upprepar sitt verk och människan undantagslöst bedömer Guds verk av idag utifrån hans verk i det förflutna, är det ytterst svårt för Gud att utföra varje steg i den nya tidsålderns verk. Människan lägger ut alltför många hinder! Människans tänkande är alltför inskränkt! Ingen människa känner Guds verk, men alla definierar de sådant verk. Långt från Gud förlorar människan liv, sanning och Guds välsignelser, men människan accepterar varken liv eller sanning, än mindre de större välsignelser som Gud skänker till mänskligheten. Alla människor vill vinna Gud men kan ändå inte tolerera några förändringar i Guds verk. De som inte accepterar Guds nya verk tror att Gud är oföränderlig, och att Guds verk för alltid står stilla. Enligt deras övertygelse är allt som behövs för att få evig frälsning från Gud att hålla lagen, och så länge de ångrar sig och bekänner sina synder kommer Guds hjärta alltid att vara tillfredsställt. De är av åsikten att Gud bara kan vara Guden enligt lagen och Guden som spikades fast på korset för människan; de anser också att Gud inte borde och inte kan gå utöver Bibeln. Det är just dessa åsikter som har fjättrat dem ordentligt vid den gamla lagen och hållit dem fångna genom hårda regler. Ännu fler anser att oavsett vilket nytt verk Gud utför, måste det styrkas av profetior, och att i varje skede av ett sådant verk måste också alla de som följer honom med ett sant hjärta få se uppenbarelser, annars kan inte detta verk komma från Gud. Det är redan svårt för människan att lära känna Gud. När detta läggs till människans absurda hjärta och hennes upproriska natur, självhärlighet och inbilskhet, då är det desto svårare för människan att acceptera Guds nya verk. Människan varken studerar Guds nya verk med omsorg eller accepterar det med ödmjukhet; människan antar istället en föraktfull attityd och inväntar Guds uppenbarelser och vägledning. Är inte detta beteendet hos en människa som gör uppror mot och motsätter sig Gud? Hur kan sådana personer få Guds godkännande?

På den tiden förkunnade Jesus att Jehovas verk hade passerat under Nådens Tidsålder, liksom jag i dag säger att Jesu verk har passerat. Om bara Lagens Tidsålder hade funnits, och inte Nådens Tidsålder, hade Jesus inte kunnat korsfästas och inte kunnat friköpa hela mänskligheten; om bara Lagens Tidsålder hade existerat, skulle mänskligheten verkligen ha kunnat utvecklas fram till denna dag? Historien går framåt; är inte historia Guds verks naturlag? Är inte detta en skildring av hans förvaltning av människan inom hela universum? Historien utvecklas framåt, och det gör även Guds verk, och Guds vilja förändras ständigt. Det skulle vara opraktiskt för Gud att upprätthålla ett enda skede av ett verk under sex tusen år, för alla människor vet att han alltid är ny och aldrig gammal. Han skulle omöjligen kunna fortsätta att upprätthålla ett verk som liknar korsfästelsen, och en gång, två gånger, tre gånger … spikas fast på korset. Detta är en absurd människas uppfattning. Gud upprätthåller inte samma verk, och hans verk förändras hela tiden och är alltid nytt, liksom jag dagligen säger nya ord till er och utför nya verk. Detta är det verk jag utför; nyckeln till det ligger i orden ”nytt” och ”underbart”. ”Gud är oföränderlig, och Gud kommer alltid att vara Gud”; detta talesätt är verkligen sant. Guds väsen förändras inte, Gud är alltid Gud, och han skulle aldrig kunna bli Satan, men det bevisar inte att hans verk är så beständigt och oföränderligt som hans väsen. Du förkunnar att Gud är sådan, men hur kan du då förklara att Gud alltid är ny och aldrig gammal? Guds verk sprider kontinuerligt ut sig och förändras ständigt, och Guds vilja visar sig ständigt och kommer till människans kännedom. Vartefter människan upplever Guds verk, förändras hela tiden hennes sinnelag, och hennes kunskap förändras hela tiden. Varifrån kommer då denna förändring? Är det inte från Guds ständigt föränderliga verk? Om människans sinnelag kan förändras, varför kan inte människan låta även mitt verk och mina ord ständigt förändras? Måste jag underkasta mig människans begränsningar? Är det inte så att du nu bara tillgriper ordklyveri?

Utdrag ur ”Hur kan människan som har begränsat Gud i sina föreställningar få uppenbarelserna av Gud?” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 285)

På den tiden läste alla judar i Gamla testamentet och kände till Jesajas profetia om att ett manligt spädbarn skulle födas i en krubba. Med denna kunskap, varför förföljde de ändå Jesus? Är det inte på grund av deras upproriska natur och okunskap om den Helige Andes verk? På den tiden trodde fariseerna att Jesu verk var olikt vad de visste om det förutsagda manliga spädbarnet; människan av idag avvisar Gud eftersom den inkarnerade Gudens verk inte rättar sig efter Bibeln. Är inte innehållet i deras upproriskhet mot Gud ett och detsamma? Kan du vara sådan att du utan frågor accepterar allt verk av den Helige Ande? Om det är den Helige Andes verk, så är det rätt ström. Du bör acceptera det utan minsta tvivel, snarare än att välja och vraka vad du vill acceptera. Om du får någon kunskap från Gud och utövar viss försiktighet mot honom, är inte det en verkligt obefogad handling? Vad du bör göra är att acceptera, utan behov av ytterligare belägg från Bibeln, varje verk så länge som det tillhör den Helige Ande, för du tror på Gud för att följa Gud, inte för att utreda honom. Du skall inte söka efter ytterligare bevis för att jag skall visa att jag är din Gud. Istället borde du urskilja huruvida jag är till nytta för dig; det är nyckeln. Inte ens om du har funnit en hel del obestridliga bevis i Bibeln, kan det helt och fullt föra dig inför mig. Du är en som lever inom ramarna för Bibeln och inte inför mig; Bibeln kan inte hjälpa dig känna mig, och den kan inte heller fördjupa din kärlek till mig. Trots att Bibeln förutsade att ett manligt spädbarn skulle födas, kunde ingen fatta vem profetian skulle passa in på, för människan kände inte till Guds verk, och det är det som gjorde att fariseerna tog ställning mot Jesus. Vissa vet att mitt verk är i människans intresse, ändå fortsätter de att tro att Jesus och jag är två helt separata varelser som är ömsesidigt oförenliga. Vid den tiden talade Jesus endast med sina lärjungar i en serie predikningar under Nådens Tidsålder, såsom hur man praktiserar, hur man samlar ihop, hur man ber i bön, hur man behandlar andra, och så vidare. Det verk som han utförde var Nådens Tidsålders verk, och han utlade bara hur lärjungarna och de som följde borde utöva. Han utförde bara det verk som hör till Nådens Tidsålder och inget av den sista dagarnas. När Jehova under Lagens Tidsålder stadfäste Gamla testamentets lag, varför utförde han då inte Nådens Tidsålders verk? Varför klargjorde han inte på förhand det verk som hör till Nådens Tidsålder? Skulle inte det ha varit till nytta för människans acceptans? Han förutsade att ett manligt spädbarn skulle födas och komma till makten, men han utförde inte Nådens Tidsålders verk i förväg. Guds verk under varje tidsålder har tydliga gränser; han utför endast den aktuella tidsålders verk och han utför aldrig nästa stadium av ett verk i förväg. Endast på detta sätt kan hans företrädande verk för varje tidsålder lyftas fram. Jesus hade bara talat om den sista dagarnas tecken, om hur man är tålmodig och hur man blir räddad, hur man ångrar sig och bekänner, liksom hur man tar upp korset och utstår lidande. Han talade aldrig om vad människan i de sista dagarna bör träda in i eller hur man skall försöka tillfredsställa Guds vilja. Som sådan, skulle det inte vara en felaktig handling att söka i Bibeln efter Guds verk i de sista dagarna? Vad kan du urskilja när du bara håller Bibeln i dina händer? Var en tolkare av Bibeln eller en förkunnare; vem kan på förhand känna till dagens verk?

Utdrag ur ”Hur kan människan som har begränsat Gud i sina föreställningar få uppenbarelserna av Gud?” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 286)

Vill ni veta roten till att fariséerna motsatte sig Jesus? Vill ni veta fariséernas väsen? De var fulla av fantasier om Messias. Dessutom trodde de bara att Messias skulle komma men de sökte ändå inte livets sanning. Och därför väntar de än idag på Messias, för de har ingen kunskap om livets väg och vet inte vad sanningens väg är. Hur skulle ni säga att sådana dåraktiga, envisa och okunniga människor kan vinna Guds välsignelse? Hur skulle de kunna se Messias? De motsatte sig Jesus för att de inte kände riktningen för den Helige Andes verk, för att de inte kände sanningens väg som Jesus talade om och dessutom för att de inte förstod Messias. Och eftersom de aldrig hade sett Messias och aldrig hade varit i Messias sällskap gjorde de misstaget att fåfängt klamra sig fast vid namnet Messias samtidigt som de motsatte sig Messias väsen med alla tillgängliga medel. Dessa fariséer var till sitt väsen envisa och arroganta och hörsammade inte sanningen. Principen för deras tro på Gud är: Oavsett hur djup din förkunnelse är, oavsett hur hög din auktoritet är så är du inte Kristus om du inte kallas för Messias. Är det inte absurda och löjliga synpunkter? Jag frågar er igen: Är det inte extremt lätt för er att begå de första fariséernas misstag, med tanke på att ni inte har den ringaste förståelse av Jesus? Kan du urskilja sanningens väg? Kan du uppriktigt garantera att du inte kommer att motsätta dig Kristus? Har du förmåga att följa den Helige Andes verk? Om du inte vet om du kommer att motsätta dig Kristus så säger jag att du redan lever på dödens rand. De som inte kände Messias kunde alla motsätta sig Jesus, avvisa Jesus och baktala honom. Människor som inte förstår Jesus kan alla förneka honom och skymfa honom. Dessutom kan de se Jesu återkomst som Satans bedrägeri och fler människor ska fördöma Jesus som har återvänt till köttet. Blir ni inte rädda av allt det här? Det ni möter ska vara en hädelse av den Helige Ande, ödeläggelse av den Helige Andes ord till kyrkorna och avvisandet av allt som uttrycks av Jesus. Vad kan ni vinna från Jesus om ni är så förvirrade? Hur kan ni förstå Jesu verk när han återvänder till köttet på ett vitt moln, om ni envist vägrar inse era fel? Jag säger följande: Människor som inte accepterar sanningen utan blint väntar på Jesu ankomst på vita moln kommer säkert att häda den Helige Ande och de är den kategori som ska förgöras. Ni vill bara ha Jesu nåd och bara njuta av den lycksaliga himmelska världen men har aldrig hörsammat de ord som Jesus har talat och aldrig tagit emot den sanning som uttrycks av Jesus när han återvänder till köttet. Vad kommer ni att lyfta fram i utbyte mot Jesu återkomst på ett vitt moln? Är det er uppriktighet med vilken ni gång på gång begår synder och sedan bekänner dem, om och om igen? Vad kommer ni att erbjuda som offer till Jesus som återvänder på ett vitt moln? Är det åren av arbete som ni berömmer er av? Vad kommer ni att lyfta fram för att få den Jesus som återvänt att lita på er? Är det er arroganta natur som inte hörsammar någon sanning?

Utdrag ur ”När du skådar Jesu andliga kropp har Gud förnyat himmel och jord” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 287)

Er lojalitet är bara ord, er kunskap är endast intellektuell och begreppsmässig, ert arbete sker i syfte att vinna himlens välsignelser, så hurdan må er tro då vara? Än idag vägrar ni fortfarande lyssna till varje enskilt ord av sanning. Ni vet inte vad Gud är, ni vet inte vad Kristus är, ni vet inte hur ni ska vörda Jehova, ni vet inte hur ni ska träda in i den Helige Andes verk och ni vet inte hur ni ska skilja mellan verket av Gud själv och människans bedrägerier. Du vet bara att fördöma varje sant ord som uttalas av Gud som inte överensstämmer med dina tankar. Var finns din ödmjukhet? Var finns din lydnad? Var finns din lojalitet? Var finns din önskan att söka sanningen? Var finns din vördnad till Gud? Jag säger er att de som tror på Gud på grund av tecknen säkert är den kategori som ska drabbas av förstörelse. De som är oförmögna att acceptera orden från Jesus som har återvänt till köttet är säkert helvetets avkommor, ärkeängelns ättlingar, den kategori som ska bli föremål för evig förstörelse. Många kanske inte bryr sig om vad jag säger, men jag vill ändå säga till alla så kallade helgon som följer Jesus att när ni med egna ögon ser Jesus stiga ner från himlen på ett vitt moln kommer det att vara det offentliga framträdandet av rättfärdighetens sol. Det kanske ska komma en tid av stark upprymdhet för dig, men då ska du veta att den tid då du bevittnar hur Jesus stiger ner från himlen också är den tid när du går ner till helvetet för att bli straffad. Det kommer att vara slutet på Guds förvaltningsplan och det är då Gud kommer att belöna de goda och straffa de onda. För Guds dom kommer att ha upphört innan människan ser tecken, då sanningens uttryck är allt som finns. De som accepterar sanningen och inte söker tecken och följaktligen har blivit renade ska ha kommit tillbaka inför Guds tron och låtit sig omfamnas av Skaparen. Endast de som framhärdar i tron att ”den Jesus som inte rider på ett vitt moln är en falsk Kristus” ska bli föremål för evig bestraffning, för de tror bara på den Jesus som visar tecken men erkänner inte den Jesus som förkunnar allvarlig dom och kungör livets sanna väg. Och därmed kan det bara vara så att Jesus tar itu med dem när han öppet återvänder på ett vitt moln. De är för envisa, för självsäkra, för arroganta. Hur kan sådana vanartade personer belönas av Jesus? Jesu återkomst är en stor frälsning för dem som har förmåga att acceptera sanningen, men för dem som är oförmögna att acceptera sanningen är den ett tecken på fördömelse. Ni ska söka er egen väg och inte häda den Helige Ande och förkasta sanningen. Ni ska inte vara okunniga och arroganta utan sådana som följer den Helige Andes ledning och längtar efter och söker sanningen; endast på det sättet kommer ni att dra nytta. Jag råder er att vandra på Gudstrons väg med omsorg. Dra inga förhastade slutsatser; och var inte heller flyktiga och tanklösa i er tro på Gud. Ni ska veta att de som tror på Gud åtminstone ska vara ödmjuka och vördnadsfulla. De som har hört sanningen och ändå rynkar på näsan åt den är dåraktiga och okunniga. De som har hört sanningen och ändå sorglöst drar förhastade slutsatser eller fördömer den är överöst med arrogans. Ingen som tror på Jesus är kvalificerad att förbanna eller fördöma andra. Ni ska alla vara personer som är rationella och accepterar sanningen. Kanske tror du, efter att ha hört sanningens väg och läst livets ord, att bara ett av 10 000 av dessa ord stämmer överens med dina övertygelser och Bibeln och då bör du fortsätta söka i det tiotusende ordet av dessa. Jag råder dig ändå att vara ödmjuk, att inte vara för självsäker och inte upphöja dig själv för mycket. Om du har en så ringa vördnad för Gud i ditt hjärta kommer du att vinna större upplysning. Om du ingående granskar och upprepade gånger begrundar dessa ord ska du förstå om de är sanningen eller inte, och om de är liv eller inte. Kanske kommer vissa människor blint att fördöma dessa ord efter bara att ha läst några få meningar och säga: ”Det här är inget annat än någon slags upplysning från den Helige Ande” eller ”Det här är en falsk Kristus som har kommit för att bedra människor”. De som säger sådana saker är förblindade av okunskap! Du förstår för lite av Guds verk och visdom och jag råder dig att börja om från början! Ni får inte blint fördöma de ord som uttalas av Gud på grund av framträdandet av några falska Kristusfigurer i de sista dagarna, och ni får inte bli sådana som hädar den Helige Ande för att ni fruktar bedrägeri. Skulle inte det vara mycket beklagligt? Om du efter omfattande granskning fortfarande tror att dessa ord inte är sanningen, inte är vägen, inte är uttryckta av Gud, ska du slutligen bli straffad och utan välsignelser. Om du inte kan acceptera en sådan sanning som framförs så enkelt och så tydligt, är du då inte olämplig för Guds frälsning? Är du inte någon som inte är lycklig nog att komma tillbaka inför Guds tron? Fundera över det! Var inte obetänksam och impulsiv och behandla inte tron på Gud som en lek. Tänk för ditt slutmåls skull, för dina framtidsutsikters skull, för ditt livs skull och ta dig själv på allvar. Kan du acceptera dessa ord?

Utdrag ur ”När du skådar Jesu andliga kropp har Gud förnyat himmel och jord” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 288)

Vid den här tiden var en del av Jesu verk i samklang med Gamla testamentet, med Mose lag och Jehovas ord under lagens tidsålder. Jesus använde allt detta för att uträtta en del av sitt verk. Han predikade för folket och undervisade dem i synagogorna, och han använde de gammaltestamentliga profeternas profetior för att tillrättavisa fariséerna som var fientligt inställda till honom. Han använde orden i skrifterna för att avslöja deras olydnad och på så vis fördöma dem. De avskydde vad Jesus hade gjort, i synnerhet att mycket av Jesus verk inte följde lagarna i Skriften och att det han lärde ut var förmer än deras egna ord och till och med förmer än det som förutsagts av profeterna i Skriften. Jesu verk syftade enbart till människans återlösning och korsfästelsen. Därför behövde han inte säga fler ord för att erövra någon människa. Mycket av det han lärde människorna var taget ur Skriften, och även om hans verk inte var förmer än Skriften var han ändå förmögen att genomföra korsfästelseverket. Hans verk var inte ett ordets verk och hans syfte var inte heller att erövra mänskligheten utan att återlösa mänskligheten. Han fungerade bara som ett syndoffer för mänskligheten och inte som ordets ursprung för mänskligheten. Han uträttade inte hedningarnas verk, vilket var arbetet med att erövra människan, utan korsfästelseverket, ett arbete som uträttades bland dem som trodde att det fanns en Gud. Även om hans verk hade skrifterna som grundval och han använde de gamla profeternas förutsägelser för att fördöma fariséerna, räckte det för att fullborda korsfästelseverket. Om dagens verk fortfarande hade haft de gamla profeternas förutsägelser i Skriften som grundval skulle det ha varit omöjligt att erövra er, för Gamla testamentet innehåller inga berättelser om det kinesiska folkets olydnad och synd, där finns ingen historik över era synder. Så om detta verk fortfarande dröjde kvar vid Bibeln skulle ni aldrig ge efter. Bibeln innehåller bara en begränsad historik över israeliterna, och med utgångspunkt från den går det inte att fastställa om ni är onda eller goda, inte heller att döma er. Tänk om jag skulle döma er enligt israeliternas historia — skulle ni då fortfarande följa mig som ni gör idag? Vet ni hur besvärliga ni är? Om inga ord uttalades under detta stadium skulle det vara omöjligt att avsluta erövringsverket. Eftersom jag inte har kommit för att spikas fast på korset, måste jag yttra ord som skiljer sig från Bibeln för att ni ska kunna erövras. Jesu verk var bara ett steg över Gamla testamentet; det användes för att inleda en tidsålder och för att leda den tidsåldern. Varför sade han: ''Jag har inte kommit för att upphäva lagen utan för att uppfylla den?'' Trots det var det mycket i hans verk som skilde sig från de lagarna som utövades och de budord som följdes av Gamla testamentets israeliter, för han kom inte för att följa lagen utan för att uppfylla den. Att uppfylla den innehöll många faktiska saker: hans verk var mer praktiskt och verkligt, och dessutom var det levande och ingen blind efterlevnad av lärosatser. Helgade inte israeliterna sabbaten? När Jesus kom firade han inte sabbat utan förklarade att Människosonen var herre över sabbaten och när sabbatens herre kom gjorde han som han önskade. Han hade kommit för att uppfylla Gamla testamentets lagar och för att ändra på lagarna. Allt som görs idag är baserat på det nuvarande, men det vilar ändå på grundvalarna av Jehovas verk under lagens tidsålder och överskrider inte omfattningen av detta. Att exempelvis tänka på vad man säger och att inte begå äktenskapsbrott - är inte detta Gamla testamentets lagar? Det som krävs av er idag begränsar sig inte till de tio budorden utan består av bud och lagar av en högre ordning än de som kom förut, men det betyder inte att det som kom förut har upphävts, för varje etapp i Guds verk bygger vidare på den föregående. När det gäller det som Jehova införde för Israel, som att människor skulle offra, hedra sina föräldrar, inte tillbe avgudar, inte röka eller dricka och inte äta döda ting eller dricka blod: utgör det inte grunden för ert utövande av sanningen än idag? Hela verket fram till idag bygger på det förflutnas grundval. Även om gångna tiders lagar inte längre nämns och det har ställts nya krav på er är dessa lagar allt annat än upphävda och har istället fått en högre status. Att säga att de har upphävts skulle innebära att den tidigare tidsåldern vore föråldrad, medan det i själva verket finns budord som ni måste lyda i all evighet. Gångna tiders budord har redan omsatts i praktiken och blivit del av människan, och det finns inget behov av att upprepa bud om att inte röka, inte dricka och så vidare. På denna grundval läggs nya budord alltefter era behov idag, alltefter er mognad och alltefter det verk som utförs idag. Att utfärda budord för den nya tidsåldern innebär inte att man upphäver budord från den gamla tidsåldern, utan att man lyfter dem högre på denna grundval så att människans handlingar blir mer fullständiga och mer i linje med verkligheten. Om det idag krävdes av er att ni skulle följa Gamla testamentets budord och lagar på samma sätt som israeliterna, ja även om det krävdes av er att ni lärde er Jehovas lagar utantill, skulle det vara omöjligt för er att förändras. Om ni bara skulle följa dessa få begränsade budord eller memorera otaliga lagar, så skulle er gamla natur förbli djupt innesluten och det skulle inte gå att rycka ut den. På så sätt skulle ni bli alltmer depraverade och inte en enda en av er skulle bli lydig. Varken ett par enkla budord eller otaliga lagar kan alltså hjälpa er att lära känna Jehovas gärningar. Ni är inte likadana som israeliterna: genom att följa lagarna och memorera budorden kunde de bevittna Jehovas gärningar och hänge sig enbart åt honom, men det kan inte ni och några budord från Gamla testamentets tidsålder är inte bara oförmögna att få er att överlämna ert hjärta eller skydda er, utan kommer istället att förslappa er och sänka er ner till Hades. För mitt verk är erövringsverket och det riktar in sig på er olydnad och gamla natur. Jehovas och Jesu milda ord kan inte jämföras med dagens stränga domsord. Utan dessa stränga ord skulle det vara omöjligt att erövra er ''experter'' som har varit olydiga i tusentals år. Gamla testamentets lagar förlorade sin makt över er för länge sedan och dagens dom är långt mer fruktansvärt än de gamla lagarna. Det som lämpar sig bäst för er är dom och inte lagens futtiga restriktioner, för ni är inte den mänsklighet som fanns var i begynnelsen utan en mänsklighet som har varit fördärvad i tusentals år. Det som människan nu måste uppnå utgår från människans verkliga tillstånd idag, hennes kaliber och mognad idag, och det kräver inte att du följer lärosatser. Avsikten är att din gamla natur ska förändras och att du ska göra dig av med dina föreställningar.

Utdrag ur ”Visionen av Guds verk (1)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 289)

Historien rör sig alltid vidare och Guds verk rör sig alltid framåt. Om hans sextusenåriga förvaltningsplan ska nå sin slutpunkt måste den fortsätta fortskrida i riktning framåt. Varje dag måste han utföra nytt verk, varje år måste han utföra nytt verk. Han måste starta nya vägar, starta nya epoker, sätta i gång ett nytt och väldigare verk, och jämsides med dem måste han föra med sig nya namn och nya verk. Från ögonblick till ögonblick utför Guds Ande ett nytt verk, det klamrar sig aldrig fast vid gamla vanor och regler. Hans verk har heller aldrig avstannat, utan äger rum vid varje flyktigt ögonblick. Om du säger att den helige Andes verk är oföränderligt, varför bad då Jehova prästerna att tjäna honom i templet, medan Jesus inte trädde in i templet – trots det faktum att när han kom så sade människor också att han var översteprästen, att han var av Davids hus och även översteprästen och den store konungen? Och varför offrade han inte? Att träda in eller inte träda in i templet – är inte allt detta ett verk av Gud själv? Om Jesus, som människan inbillar sig det, skulle komma tillbaka i de sista dagarna och fortfarande heta Jesus, fortfarande komma på ett vitt moln och stiga ned bland människor i Jesu gestalt, skulle inte det vara en upprepning av hans verk? Är den helige Ande i stånd att klamra sig fast vid det gamla? Allt som människan tror på är uppfattningar, och allt som människan förstår är enligt bokstavstolkning och även enligt hennes fantasi. Detta strider mot principerna för den helige Andes verk och överensstämmer inte med Guds avsikter. Gud skulle inte verka på det sättet. Så dåraktig och enfaldig är inte Gud, och hans verk är inte så banalt som du inbillar dig. Baserat på allt vad människan inbillar sig så ska Jesus komma på ett moln och stiga ned mitt ibland er. Ni ska få se honom som från sitt moln berättar för er att han är Jesus. Ni ska få se sårmärkena i hans händer, och ni ska känna igen honom som Jesus. Och han ska frälsa er igen, och han ska vare er väldige Gud. Han ska frälsa er, skänka er ett nytt namn och ge var och en av er en vit sten. Därefter ska ni få träda in i himmelriket och mottas i paradiset. Är inte dessa trosåskådningar mänskliga uppfattningar? Verkar Gud enligt människans uppfattningar, eller verkar han tvärtemot människans uppfattningar? Härrör inte alla mänskliga föreställningar från Satan? Har inte hela mänskligheten fördärvats av Satan? Om Gud utförde sitt verk enligt mänskliga uppfattningar, skulle han då inte bli Satan? Skulle han då inte vara av samma slag som sina skapelser? När nu hans skapelser har fördärvats så mycket av Satan att människan har blivit Satan förkroppsligad, skulle då inte Gud vara i förbund med Satan om han verkade i enlighet med det som hör Satan till? Hur kan människan fatta Guds verk? Därför skulle Gud aldrig verka enligt mänskliga uppfattningar och han skulle aldrig verka på de sätt du inbillar dig. Det finns de som säger att Gud själv sagt att han ska komma på ett moln. Det är sant att Gud själv sagt så, men vet du inte att ingen människa kan fatta Guds hemligheter? Vet du inte att ingen människa kan förklara Guds ord? Är du säker, utan skuggan av ett tvivel, att du fått insikt och upplysning av den helige Ande? Det var säkerligen inte så att den helige Ande visade dig detta så direkt. Var det den helige Ande som undervisade dig, eller fick dina egna uppfattningar dig att tänka så? Du sade: ”Detta har Gud själv sagt.” Men vi kan inte använda våra egna uppfattningar och tankar för att mäta Guds ord. Vad gäller de ord Jesaja talat, kan du med fullständig visshet förklara hans ord? Vågar du förklara hans ord? När du inte vågar förklara Jesajas ord, varför vågar du förklara de ord Jesus talade? Vem är mest upphöjd, Jesus eller Jesaja? Eftersom svaret är Jesus, varför förklarar du de ord Jesus talat? Skulle Gud berätta för dig om sitt verk i förväg? Inte någon enda skapad varelse känner till det, inte ens budbärarna i himlen, inte ens Människosonen, så hur skulle du kunna känna till det? Människan är för bristfällig. Det avgörande för er är nu att känna till verkets tre stadier. Från Jehovas verk till Jesu verk, och från Jesu verk till det nuvarande stadiets verk — de här tre stadierna utgör en löpande tråd som omfattar hela skalan av Guds förvaltning, och de är allesamman en enda Andes verk. Sedan världens skapelse har Gud ständigt varit verksam med att förvalta mänskligheten. Han är början och slutet, han är den förste och den siste, och han är den som börjar en tidsålder och den som avslutar tidsåldern. Verkets tre stadier, i olika tider och på olika platser, är omisskännligt en enda Andes verk. Alla dessa som skiljer de här tre stadierna åt är motståndare till Gud. Nu är det nödvändigt för dig att förstå att hela verket, från det första stadiet fram till i dag, är en enda Guds verk, en enda Andes verk. Om den saken kan det inte råda något tvivel.

Utdrag ur ”Visionen av Guds verk (3)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 290)

Om människan tror på Gud måste hon följa honom tätt i spåren, steg för steg; hon måste ”följa Lammet varthelst det går”. De människorna är de enda som söker den sanna vägen, de enda som känner till den helige Andes verk. Människor som är slaviskt bokstavstroende och slaviskt följer trossatser har eliminerats av den helige Andes verk. I varje tidsperiod kommer Gud att starta nytt verk, och i varje tidsperiod kommer det att bli en ny början bland människorna. Om det enda människan gör är att hålla fast vid sanningarna att ”Jehova är Gud” och ”Jesus är Kristus”, vilket är sanningar som endast gäller i sina respektive tidsåldrar, då kommer hon aldrig att hålla jämna steg den heliga Andes verk och kommer aldrig att kunna få den helige Andes verk. Oavsett hur Gud arbetar följer människan honom utan minsta tvekan, och hon följer tätt efter. Hur skulle människan då kunna elimineras av den helige Ande? Oavsett vad Gud gör, om bara människan är säker på att det är den helige Andes verk, och utan att tvivla samarbetar i den helige Andes verk och försöker uppfylla Guds krav, hur skulle hon då kunna straffas? Guds verk har aldrig upphört, hans fotsteg har aldrig stannat upp, och ända tills hans förvaltningsverk fullbordas kommer han alltid att vara verksam och aldrig stanna upp. Men människan är annorlunda: Redan efter att ha fått en aning av den helige Andes verk behandlar hon det som om det aldrig kommer att förändras; när hon har fått lite kunskap går hon inte vidare och följer spåren av Guds nya verk; redan efter att ha sett en smula av Guds verk bestämmer hon omedelbart att Gud är som en viss träfigur och tror att Gud alltid kommer att förbli i den form som hon ser framför sig, att det var på det viset förr och att det alltid kommer att vara så i framtiden. Redan efter att ha fått en ytlig kunskap är människan så stolt att hon glömmer sig själv och godtyckligt börjar förkunna ett Guds sinnelag och existens som helt enkelt inte existerar; och efter att ha blivit förvissade om ett stadium av den helige Andes verk accepterar hon inte Guds nya verk, oavsett vilken slags person et är som förkunnar det. Det här är människor som inte kan acceptera den helige Andes nya verk; de är alltför konservativa och oförmögna att acceptera nya saker. Det här är människor som tror på Gud men också förkastar honom. Människan anser att israeliterna gjorde fel som ”endast trodde på Jehova och inte trodde på Jesus”, men de flesta människor spelar en roll som innebär att de ”bara tror på Jehova och förkastar Jesus” och ”längtar efter Messias återkomst, men motsätter sig den Messias som heter Jesus.” Inte underligt att människor fortfarande lever under Satans styre efter att ha accepterat ett stadium av den helige Andes verk och ändå inte får ta emot Guds välsignelser. Är inte det här resultatet av människans upproriskhet? Kristna över hela världen som inte har hållit jämna steg med dagens nya verk håller fast vid tron att de är de lyckliga, att Gud kommer att uppfylla alla deras önskningar. Likväl kan de kan inte säga med säkerhet säga varför Gud kommer att ta dem upp till den tredje himlen, inte heller är de säkra på hur Jesus ska komma på ett vitt moln för att ta emot dem, och än mindre kan de med absolut säkerhet säga om Jesus verkligen kommer att anlända på ett vitt moln den dagen de föreställer sig. De är ängsliga och villrådiga allihop; de vet inte ens själva om Gud kommer att ta upp var och en av dem, dessa skiftande små grupper av människor som kommer från alla olika samfund. Det verk som Gud utför idag, den nuvarande tidsåldern och Guds vilja; de vet inget om något av detta och kan inte göra något annat än att räkna dagarna på sina fingrar. De enda som kan få den slutgiltiga välsignelsen är de som följer i Lammets fotspår ända till slutet, medan dessa ”smarta människor”, som är oförmögna att följa till det yttersta slutet och likväl tror att de har fått allt, är oförmögna att skåda Guds framträdande. De tror allesamman att de är den smartaste individen på jorden, och utan anledning stoppar de Guds verks fortsatta utveckling och verkar helt förvissade om att Gud kommer att ta upp dem till himlen, dessa som ”är fullkomligt lojala mot Gud, följer Gud och håller Guds ord.” Även om de är ”fullkomligt lojala” mot de ord som Gud talar, är deras ord och handlingar så motbjudande därför att de motarbetar den helige Andes verk och begår svek och ondska. De som inte följer till det yttersta slutet, de som inte håller jämna steg med den heliga Andes verk utan bara klamrar sig fast vid det gamla verket, har inte bara misslyckats med att vara lojala mot Gud, utan de har blivit sådana som motarbetar Gud, avvisas av den nya tidsåldern och kommer att straffas. Finns det några mer beklagansvärda än de? Många tror till och med att alla som förkastar den gamla lagen och acceptera det nya verket saknar samvete. Dessa människor, som bara talar om ”samvete” och inte känner till den helige Andes verk, kommer till slut att få sina framtidsutsikter omintetgjorda av sina egna samveten. Guds verk följer inga trossatser och Gud klamrar sig inte fast vid det fastän det är hans eget verk. Det som ska förnekas, förnekas, och det som ska elimineras, elimineras. Men människan gör sig till Guds fiende genom att hålla fast enbart vid en liten del av Guds förvaltningsverk. Är inte detta människans orimlighet? Är inte detta människans okunnighet? Ju mer ängsliga och överdrivet försiktiga folk är av rädsla för att inte vinna Guds välsignelser, desto mer oförmögna är de att vinna större välsignelser och att få ta emot den slutgiltiga välsignelsen. Alla de där människorna som slaviskt följer lagen visar alla den ytterst lojalitet gentemot lagen, och ju mer de visar denna lojalitet mot lagen, desto mer är de upprorsmän som motarbetar Gud. För det är nu rikets tidsålder och inte lagens tidsålder, och man kan inte nämna dagens verk och gårdagens verk i samma andetag, och inte heller kan gårdagens verk jämföras med dagens verk. Guds verk har förändrats och människans trosutövning har också förändrats; det handlar inte om att hålla fast vid lagen eller att ta på sig korset, så därför kommer inte folks lojalitet mot lagen och korset att vinna Guds gillande.

Utdrag ur ”Guds verk och människans trosutövning” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 292)

Endast genom att lägga undan dina gamla uppfattningar kan du vinna ny kunskap, men gammal kunskap är inte nödvändigtvis gamla uppfattningar. ”Uppfattningar” syftar på de saker människor föreställer sig som står i motsats till verkligheten. Om den gamla kunskapen redan var föråldrad i den gamla tidsåldern och det hindrade människan från att träda in i det nya verket, då är sådan kunskap också en uppfattning. Om människan förmår ha rätt inställning till sådan kunskap och kan lära känna Gud från flera olika infallsvinklar, genom att kombinera det gamla och det nya, då blir den gamla kunskapen till ett stöd för människan och den förutsättning med vilken hon träder in i den nya tidsåldern. Lärdomen av att känna Gud kräver att du behärskar många principer: hur du ska slå in på vägen till att känna Gud, vilka sanningar du måste förstå för att känna Gud och hur du ska göra dig av med dina gamla uppfattningar och din gamla natur så att du kan underkasta dig Guds nya verks alla åtgärder. Om du använder dessa principer som grundvalen för att träda in i lärdomen av att känna Gud, då kommer dina kunskaper att bli djupare och djupare. Om du har en tydlig kunskap om verkets tre stadier – det vill säga om Guds hela förvaltningsplan – och om du fullständigt kan sätta de två föregående stadierna i Guds verk i relation till det nuvarande stadiet och se att det är verk som gjorts av en enda Gud, då har du den fastaste grund du kan ha. Verkets tre stadier gjordes av en enda Gud; detta är den största visionen och den enda vägen till att känna Gud. Verkets tre stadier kunde bara ha genomförts av Gud själv; ingen människa kunde utföra sådant verk för hans räkning. Med andra ord kunde endast Gud själv ha gjort sitt eget verk från begynnelsen fram till idag. Även om de tre stadierna i Guds verk har utförts i olika tidsåldrar och på olika platser, och även om verket är annorlunda i varje stadium, är alltsamman ett verk utfört av en enda Gud. Av alla visionerna är denna den största som människan bör känna till och om hon förstår den helt kommer hon att kunna stå fast. Idag är det största problemet för olika religioner och samfund att de inte känner till den helige Andes verk och inte kan skilja mellan den helige Andes verk och verk som inte kommer av den helige Ande. Därför kan de inte avgöra om även detta stadium av verket, liksom dess två senaste stadier, utförs av Jehova Gud. Även om människor följer Gud, är de flesta ändå oförmögna att avgöra om det är den rätta vägen. Människan bekymrar sig för om denna väg är den väg som leds personligen av Gud själv och om Guds inkarnation är ett faktum, och de flesta har fortfarande ingen aning om hur de ska bedöma sådana saker. De som följer Gud är oförmögna att fastställa vägen, och därför har de meddelanden som talas bara en delvis verkan bland dessa människor, och kan inte få full effekt, vilket sedan påverkar sådana individers inträde i livet. Om människan kan se i verkets tre stadier att de utfördes av Gud själv vid olika tidpunkter, på olika platser och i olika människor, om de kan se att även om verket är annorlunda så utförs alltsamman av en enda Gud, att eftersom det är ett verk utfört av en enda Gud så måste det vara rätt och utan fel, och att det inte går att förneka att det är en enda Guds verk trots att det strider mot människans uppfattningar – om människan med säkerhet kan säga att det är en enda Guds verk, då blir hennes uppfattningar bara petitesser som inte värda att nämnas. Eftersom människans visioner är oklara och människan bara känner Jehova som Gud och Jesus som Herren och är kluven när det gäller den inkarnerade Guden av idag, förblir många människor hängivna Jehovas och Jesu verk och är ansatta av uppfattningar om dagens verk. De flesta människor är alltid villrådiga och tar inte dagens verk på allvar. Människan har inga uppfattningar om verkets två senaste stadier som var osynliga. Det beror på att människan inte förstår verkligheten hos verkets två senaste stadier och inte personligen bevittnade dem. Det är för att de inte kan ses som människan fantiserar som hon vill; oavsett vad hon hittar på, finns det inga fakta som bevisar det och ingen som korrigerar det. Människan ger sin naturliga instinkt fria tyglar, kastar försiktigheten överbord och låter fantasin få löpa fritt, för det finns inga fakta som kan bekräfta den, så människans fantasier blir ”fakta” oavsett om det finns några bevis för dem eller inte. Därför tror människan på sin egen inbillade Gud i sitt sinne och söker inte verklighetens Gud. Om en person har en sorts tro, så finns det hundra sorters tro bland hundra människor. Människan hyser sådana övertygelser eftersom hon inte har sett verkligheten i Guds verk, eftersom hon bara har hört det med sina öron och inte skådat det med sina ögon. Människan har hört legender och historier, men sällan har hon lyssnat till kunskapen om fakta i Guds verk. Det är alltså genom sina egna uppfattningar som personer som bara har varit troende i ett år tror på Gud, och detsamma gäller för dem som har trott på Gud hela sitt liv. De som inte kan se fakta kommer aldrig att kunna fly från en tro där de har uppfattningar om Gud. Människan tror att hon har befriat sig från sina gamla uppfattningars bojor och trätt in på nytt territorium. Vet hon inte att kunskapen hos dem som inte kan se Guds sanna ansikte inte är något annat än uppfattningar och hörsägen? Människan tror att hennes uppfattningar är riktiga och felfria och att dessa uppfattningar kommer från Gud. När människan idag bevittnar Guds verk, släpper hon lös uppfattningar som har byggts upp under många år. Gångna tiders fantasier och idéer blev ett hinder för detta stadiums verk och det blir svårt för människan att släppa taget om sådana uppfattningar och vederlägga sådana idéer. Hos många av dem som har följt Gud fram till idag har uppfattningarna om detta stegvisa verk blivit allt mer sorgliga och dessa människor har successivt utvecklat en envis fientlighet mot den inkarnerade Guden och källan till detta hat är människans uppfattningar och fantasier. Det är just för att fakta inte låter människan ge fria tyglar åt sin fantasi och dessutom inte med lätthet kan vederläggas av människan, för att människans uppfattningar och fantasier inte tål förekomsten av fakta och dessutom för att människan inte reflekterar över riktigheten och sanningshalten hos fakta utan bara hängivet släpper lös sina föreställningar och använder sin egen fantasi, som människans uppfattningar och fantasier har blivit en fiende till dagens verk, ett verk som står i strid med människans föreställningar. Detta kan endast skyllas på människans uppfattningar och inte på Guds verk. Människan kan fantisera vad hon vill, men hon kan inte obehindrat ifrågasätta något stadium av Guds verk eller någon del av det; Guds verks faktum är okränkbart för människan. Du kan ge din fantasi fria tyglar och till och med sammanställa fina historier om Jehovas och Jesu verk, men du kan inte vederlägga fakta om varje stadium i Jehovas och Jesu verk; detta är en princip och det är också en administrativ förordning och ni bör förstå vikten av dessa frågor. Människan menar att detta stadium av verket är oförenligt med hennes uppfattningar, medan så inte är fallet i fråga om verkets två föregående stadier. Människan tror, i sin fantasi, att två föregående stadiernas verk verkligen inte är detsamma som dagens verk, men har du någonsin tänkt på att principerna för Guds verk är likadana, att hans verk alltid är praktiskt och att det oberoende av tidsålder alltid kommer att finnas massor av människor som motverkar och motsätter sig Guds verks faktum? Alla de som i dag motverkar och motsätter sig detta stadium av verket skulle utan tvivel också ha motsatt sig Gud i forna tider, för sådana människor kommer alltid att vara fiender till Gud. De människor som känner Guds verks faktum kommer att se verkets tre stadier som verket av en enda Gud och kommer att släppa taget om sina uppfattningar. Dessa är de människor som känner Gud och sådana människor är de som verkligen följer Gud. När hela Guds förvaltning närmar sig sitt slut, kommer Gud att dela in allt efter dess slag. Människan framställdes av Skaparens händer; i slutändan måste han helt återbörda människan under sitt herravälde; detta är avslutningen av verkets tre stadier. Scenen för de sista dagarnas verk, liksom de två föregående stadierna i Israel och Judéen, är Guds förvaltningsplan i hela universum. Det kan ingen förneka och det är Guds verks faktum. Även om folk inte har upplevt eller bevittnat mycket av detta verk, är fakta ändå fakta och detta kan ingen människa bestrida. Alla människor som tror på Gud i världens alla länder kommer att acceptera verkets tre stadier. Om du bara känner till ett visst stadium av verket, inte förstår verkets andra två stadier och inte förstår Guds verk i forna tider, då är du oförmögen att yttra den fullständiga sanningen om Guds hela förvaltningsplan och din kunskap om Gud är ensidig, för i din tro på Gud känner eller förstår du honom inte och därför är du inte lämpad att vittna om Gud. Oavsett om din nuvarande kunskap om dessa saker är djup eller ytlig, måste ni i slutändan ha kunskap och vara grundligt övertygade, och alla människor kommer att se Guds verk i dess helhet och underkasta sig Guds herravälde. I slutet av detta verk kommer alla religioner att bli en, alla skapade varelser kommer att återvända in under Skaparens herravälde, alla skapade varelser kommer att tillbe den ende sanne Guden och alla onda religioner kommer att gå under för att aldrig framträda igen.

Utdrag ur ”Att känna till de tre stadierna i Guds verk är vägen till att känna Gud” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 293)

Att förstå syftet med Guds arbete, vilken effekt det får i människan och exakt vad som är hans vilja med människan, det är vad varje människa som följer Gud bör uppnå. Nuförtiden är kunskap om Guds verk precis vad alla människor saknar. Vad Gud har gjort med människor, hela Guds verk och exakt vad som är Guds vilja med människan, sedan världens skapelse till idag — det här är saker som människan varken vet eller förstår. Denna otillräcklighet syns inte bara i hela den religiösa världen, utan även i alla dessa som tror på Gud. När den dagen kommer då du verkligen skådar Gud, när du verkligen inser hans vishet; när du skådar allting Gud har gjort och inser vad Gud är och har — när du skådar hans överflöd, vishet, under och allt han har gjort med människor — det är då du kommer att ha uppnått framgång med din tro på Gud. När Gud sägs vara allomfattande och nåderik — exakt på vilket sätt är han allomfattande? Och vad menas med överflöd? Om du inte förstår detta, så kan du inte anses tro på Gud. Varför säger jag att dessa i den religiösa världen inte tror på Gud utan är missdådare, som är av samma slag som djävulen? När jag säger att de är missdådare, beror det på att de inte förstår Guds vilja och är oförmögna att se hans vishet. Gud uppenbarar aldrig sitt verk för dem. De är blinda; de kan inte se inte Guds gärningar, de har övergivit av Gud saknar fullständigt Guds omsorg och beskydd, än mindre den Helige Andes verk. Alla som saknar Guds verk är missdådare och motståndare till Gud. Det motstånd mot Gud som jag talar om, syftar på dessa som inte känner Gud, dessa som erkänner Gud i ord men ändå inte känner honom, dessa som följer Gud men ändå inte lyder honom och dessa som åtnjuter Guds nåd men likväl är oförmögna att vittna om honom. Utan att förstå syftet med Gud verk eller det arbete Gud utför i människan, kan människan inte vara i samklang med Guds vilja och inte heller vittna om Gud. Att människan motsätter sig Gud beror å ena sidan på människans fördärvade sinnelag, och å andra sidan på okunnighet om Gud och bristande insikt om principerna för Guds verk och hans vilja med människan. Dessa två aspekter utgör sammantaget en bakgrund till människans motstånd mot Gud. Nybörjare i tron motsätter sig Gud eftersom detta motstånd ligger i deras natur, medan motståndet mot Gud hos dem som varit troende i många år beror på deras okunnighet om Gud, liksom deras fördärvade sinnelag. Innan Gud blev kött, berodde bedömningen av huruvida en människa motsatte sig Gud på om hon följde de stadgar som Gud i himlen utfärdat. Under lagens tidsålder betraktades till exempel den som inte höll Jehovas lagar som motståndare till Gud; dema som stal av offren till Jehova liksom de som tog ställning mot dem som hade Jehovas välvilja ansågs vara Guds motståndare och skulle stenas till döds; de som inte respekterade sin far och mor, och de som slog eller förbannade en annan människa ansågs vara personer som inte höll lagarna. Och alla som inte höll Jehovas lagar ansågs vara hans motståndare. Så var det inte längre under nådens tidsålder, då de som tog ställning mot Jesus ansågs ta ställning mot Gud, och de som inte lydde orden som Jesus talade ansågs sätta sig upp emot Gud. På den tiden började man definiera motstånd mot Gud på ett både mer korrekt och praktiskt sätt. Innan Gud blev kött bedömdes en människas eventuella motstånd mot Gud efter huruvida hon tillbad och såg upp till den osynlige Guden i himlen. Definitionen av motstånd mot Gud var inte så praktisk på den tiden eftersom människan inte kunde se Gud och inte heller veta hur hans skepnad såg ut eller hur han verkade och talade. Människan hade inga föreställningar om Gud över huvud taget och hennes gudstro var diffus eftersom han fortfarande inte hade framträtt för människan. Så oavsett hur människan trodde på Gud i sina fantasier, varken fördömde han henne eller ställde alltför stora krav på henne, för människan var fullständigt oförmögen att se Gud. När Gud blir kött och kommer för att verka bland människor, ser alla honom och hör hans ord, och alla ser de gärningar Gud utför i sin fysiska kropp. I den stunden blir alla människans uppfattningar till skum. De som har sett Gud framträda i köttet kommer inte att fördömas om de villigt lyder honom, medan de som medvetet tar ställning mot honom kommer att betraktas som Guds motståndare. Dessa personer är antikrister, fiender som avsiktligt tar ställning mot Gud. De som har egna uppfattningar om Gud men ändå är redo och villiga att lyda honom kommer inte att fördömas. Gud fördömer människan på grundval av hennes avsikter och handlingar, aldrig för hennes tankar och idéer. Om han skulle fördöma människan utifrån hennes tankar och idéer skulle ingen kunna undkomma Guds vrede. De som avsiktligt tar ställning mot den inkarnerade Guden kommer att straffas för sin olydnad. När det gäller dessa människor som medvetet sätter sig upp mot Gud så stammar deras motstånd från det faktum att de bär på olika uppfattningar om honom, vilket i sin tur får dem att begå handlingar som stör Guds verk. Dessa individer motsätter sig och förstör Guds verk med avsikt. De har inte bara egna föreställningar om Gud, utan de ägnar sig också åt aktiviteter som stör hans verk, och därför ska sådana människor fördömas. De som inte avsiktligt stör Guds verk skall inte fördömas som syndare, eftersom de är i stånd att villigt lyda och inte ägna sig åt aktiviteter som orsakar avbrott och störningar. Sådana individer kommer inte att fördömas. Men om människor efter att ha har upplevt Guds verk under många år fortsätter att hysa egna föreställningar om honom och förblir oförmögna att lära känna den förkroppsligade Gudens arbete, och om de trots många års erfarenhet av hans arbete fortsätter att hålla fast vid egna åsikter om Gud och fortfarande inte kan lära känna honom, då är deras hjärtan likväl fyllda med många uppfattningar om Gud, och även om inte dessa uppfattningar blir märkbara så är den här sortens människor inte till någon som helst nytta för Guds verk. De är oförmögna att sprida evangeliet åt Gud eller att vittna om honom. Den sortens människor är odugliga och idioter. Eftersom de inte känner Gud och dessutom helt oförmögna att göra sig av med sina föreställningar om Gud, är de fördömda. Man kan uttrycka det så här: Det är normalt att de som nyligen blivit troende har olika föreställningar om Gud eller inte vet något om honom, men det är inte normalt för den som har varit troende i många år och som har upplevt mycket av Guds verk att fortsätta att ha sådana föreställningar, och än mindre normalt att en sådan person inte har någon kunskap om Gud. Det är just på grund av att det här inte är ett normalt tillstånd som de fördöms. De här onormala människorna är enbart avfall; det är de som motsätter sig Gud mest och som utan fog har åtnjutit Guds nåd. Till slut ska alla sådana personer elimineras!

Utdrag ur ”Alla som inte känner Gud är Guds motståndare” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 294)

De som inte förstår syftet med Guds verk är de som tar ställning mot honom, och de som har förstått syftet med Guds verk men ändå inte försöker behaga honom ska i än högre grad betraktas som hans motståndare. Det finns de som läser Bibeln i ståtliga kyrkor och reciterar den dagarna i ända, men likväl förstår ingen av dem syftet med Guds verk. Inte en enda en av dem är kapabel att lära känna Gud; än mindre är någon av dem vara i samklang med Guds vilja. De är värdelösa, hemska människor allesamman som upphöjer sig själva och läxar upp Gud. Samtidigt som de bär Guds banér sätter de sig medvetet upp emot honom. De påstår sig tro på Gud men äter likväl människans kött och dricker hennes blod. Alla dessa individer är djävlar som förtär människans själ, onda andar som avsiktligt hindrar dem som försöker slå in på den rätta vägen, och stötestenar som blockerar vägen för dem som söker Gud. De må ge intryck av att ha ”sund fysik”, så hur ska deras anhängare kunna veta att de är antikrister som leder människan till att sätta sig upp mot Gud? Hur ska deras efterföljare kunna veta att de är levande djävlar som är fast beslutna att sluka mänskliga själar? De som högaktar sig själva i Guds närvaro är de mest obetydliga bland människorna, medan de som ödmjukar sig är de mest hedervärda. Och de som tror sig känna till Guds verk och som dessutom kan förkunna Guds verk för andra med pompa och ståt samtidigt som de tittar trotsigt på honom – de är de mest okunniga bland människorna. Sådana individer saknar Guds vittnesbörd och är arroganta och inbilska. De som tror att de har för lite kunskap om Gud, trots att de har verklig erfarenhet och praktisk kunskap om honom, är de han älskar mest. Det är endast dessa personer som verkligen vittnar om Gud och verkligen kan bli fullkomnade av honom. De som inte förstår Guds vilja är hans motståndare; de som förstår Guds vilja men inte utövar sanningen är hans motståndare; de som äter och dricker Guds ord men ändå går emot Guds ords innersta väsen är hans motståndare; de som har egna föreställningar om den inkarnerade Guden och dessutom vill göra uppror är hans motståndare; de som dömer Gud är hans motståndare; och var och en som inte är i stånd att lära känna Gud och vittna om honom är hans motståndare. Så jag uppmanar er: Om ni verkligen tror att ni kan vandra denna väg, fortsätt då att följa den. Men om ni inte kan låta bli att sätta er upp mot Gud, då är det bäst att ni ger er av innan det är för sent. Annars är risken synnerligen stor att det kommer att gå illa för er, för er natur är helt enkelt alltför fördärvad. Ni hyser inte ett uns lojalitet eller lydnad, ni har inte ett hjärta som törstar efter rättfärdighet och sanning, och ni har inte heller den minsta kärlek till Gud. Man kan säga att ert tillstånd inför Gud är fullkomligt i spillror. Ni kan inte hålla fast vid vad ni borde håll fast vid och ni kan inte säga vad som borde sägas. Ni har underlåtit att omsätta i praktiken vad ni ska omsätta i praktiken, och den funktion ni borde fylla har ni inte klarat av att fylla. Ni har inte den lojalitet, det samvete, den lydnad eller viljekraft som ni borde ha. Ni har inte utstått det lidande som ni borde ha, och ni har inte den tro som ni borde ha. Ni saknar helt enkelt alla förtjänster; skäms ni inte över att leva? Jag ska säga er att det vore bättre för er att sluta ögonen till evig vila, och på så sätt låta Gud slippa bekymra sig över er och lida för er skull. Ni tror på Gud men ändå känner ni inte hans vilja; ni äter och dricker Guds ord och ändå kan ni inte leva upp till Guds krav på människan. Ni tror på Gud men ni känner honom likväl inte, och ni lever utan något mål att sträva mot, utan några värden, utan någon mening. Ni lever som mänskliga varelser men har varken samvete, integritet eller den minsta trovärdighet — hur kan ni kalla er människor? Ni tror på Gud, men bedrar honom. Dessutom tar ni Guds pengar och äter upp offergåvorna som getts till honom. Och i slutändan tar ni ändå inte minsta hänsyn till Guds känslor och känner inte minsta samvetskval. Ni kan inte ens uppfylla de mest triviala av Guds krav. Hur kan ni kalla er människor? Ni äter maten Gud ger er och andas luften han ger er, ni åtnjuter hans nåd, men i slutändan har ni inte den minsta kunskap om Gud. Tvärtom har ni blivit oduglingar som sätter sig upp mot Gud. Är ni då inte djur, inte bättre än hundar? Finns det något djur som är mer illvilligt än ni?

De pastorer och äldste som står i de höga predikstolarna och undervisar människan är motståndare till Gud och i allians med Satan; måste då inte de av er som inte står i höga predikstolar och undervisar människan vara ännu större motståndare till Gud? Är ni inte ännu mer än de i maskopi med Satan? De som inte förstår syftet med Guds verk vet inte hur man står i samklang med Guds vilja. Det kan väl knappast vara så att de som förstår syftet med hans verk inte vet hur de ska följa Guds vilja? Guds verk är aldrig felaktigt, utan det är människans strävan som är bristfällig. Är inte dessa depraverade individer, som avsiktligt motarbetar Gud, mer lömska och illvilliga än dessa pastorer och äldste? Det är många som sätter sig upp mot Gud, men bland dessa finns det också många olika typer av motstånd mot Gud. Eftersom det finns troende av alla de slag, så finns det också alla slags motståndare till Gud, var och en olik de andra. Inte en enda av dem som inte tydligt inser syftet med Guds verk kan bli frälst. Oavsett hur människan må ha motsatt sig Gud i det förflutna, kommer Gud att sopa bort hennes tidigare synder när hon kommer till insikt om Guds verk och ägnar sina ansträngningar åt att behaga Gud. Så länge som människan söker sanningen och utövar sanningen, kommer Gud inte att hålla i minnet vad hon har gjort. Dessutom är det utifrån människans utövande av sanningen som Gud rättfärdiggör henne. Detta är Guds rättfärdighet. Innan människan har sett Gud eller upplevt hans verk lägger han inte hennes agerande på minnet oavsett hur hon har agerar gentemot honom. Men så snart människan har sett Gud och upplevt hans verk präntar Gud ner alla hennes gärningar och handlingar i ”krönikorna”, för människan har sett Gud och levt i hans verk.

När människan verkligen har sett vad Gud har och är, när hon har sett hans överhöghet, när hon verkligen har lärt känna Guds verk och när människans tidigare sinnelag också har förändrats, då kommer människan att helt ha gjort sig av med sitt upproriska sinnelag som sätter sig upp mot Gud. Man kan säga att alla människor någon gång har opponerat sig mot Gud och att alla människor någon gång har gjort uppror mot Gud. Men om du villigt lyder den inkarnerade Guden och i fortsättningen behagar Guds hjärta genom din trohet, utövar sanningen så som du borde, gör din plikt så som du borde och följer bestämmelserna så som du borde, då är du en människa som är villig att göra dig av med din upproriskhet för att behaga Gud och som kan fullkomnas av Gud. Om du envist vägrar att inse dina misstag och inte har någon avsikt att ångra dig, om du håller fast vid ditt rebelliska beteende och inte har minsta intention att samarbeta med Gud och behaga honom, då kommer en sådan styvnackad och oförbätterlig människa som du garanterat att straffas och kommer garanterat aldrig att fullkomnas av Gud. Om du är Guds fiende i dag kommer du att vara det även i morgon, och du kommer att förbli Guds fiende också nästa dag; du kommer för alltid att vara Guds motståndare och Guds fiende. Hur skulle Gud då rimligen kunna låta dig komma undan? Det är människans natur att sätta sig upp mot Gud, men människan får inte medvetet söka upp ”hemligheten” med att göra motstånd mot Gud bara därför att det är en oöverstiglig uppgift att ändra sin natur. I så fall vore det säkrast för dig att ge dig av innan det är för sent, så att inte din framtida tuktan blir ännu strängare, och så att inte din råa natur bryter fram och bli oregerlig tills Gud till sist gör slut på din köttsliga kropp. Du tror på Gud för att bli välsignad; vore det inte en skam om du slutligen bara drabbas av olycka. Jag uppmanar er att utarbeta en annan plan. Vad som helst som ni kan göra vore bättre än att tro på Gud. Inte kan det väl vara så att den här vägen är den enda som finns? Skulle du inte leva vidare om du inte sökte sanningen? Varför måste du vara oense med Gud på det här viset?

Utdrag ur ”Alla som inte känner Gud är Guds motståndare” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 295)

Jag har verkat mycket bland människor och de ord jag har uttalat under den tiden har varit många. Dessa ord är till för människans frälsning och sagda för att människan skulle bli förenlig med mig. Ändå har jag bara vunnit ett fåtal personer på jorden som är förenliga med mig och därför säger jag att människan inte sätter värde på mina ord, för människan är inte förenlig med mig. Mitt arbete är därför inte bara till för att människan ska kunna tillbe mig utan viktigare än så, för att människan ska vara förenlig med mig. Människor som har blivit fördärvade lever alla med Satans snara, de lever i köttet, lever med själviska begär och inte en enda av dem är förenlig med mig. Det finns de som säger att de är förenliga med mig men alla tillber de vaga avgudar. Trots att de tillstår att mitt namn är heligt följer de en stig som leder bort från mig och deras tal är fyllt av arrogans och självsäkerhet, för i grund och botten är de alla emot mig och oförenliga med mig. Varje dag söker de spår av mig i Bibeln och slår på måfå upp ”lämpliga” avsnitt som de läser i det oändliga och reciterar som skrifter. De vet inte hur de ska vara förenliga med mig, vet inte vad det innebär att vara fiende till mig utan läser bara heliga texter blint. De avgränsar en vag Gud i Bibeln som de aldrig har sett och är oförmögna att se och sedan tar fram och betraktar när de är lediga. De tror endast på min existens inom ramen för Bibeln. För dem är jag lika med Bibeln, utan Bibeln finns jag inte och utan mig finns ingen Bibel. De fäster inget avseende vid min existens eller mina handlingar, utan ägnar istället extrem och särskild uppmärksamhet åt vartenda ord i skriften, och många av dem tror till och med att jag inte skulle göra något jag vill göra utan att det förutsägs i skriften. De lägger för stor vikt vid skriften. Det kan sägas att de betraktar ord och uttryck som alltför viktiga, till den grad att de använder verser ur Bibeln för att mäta varje ord jag säger och för att döma mig. Det de söker är inte vägen till förenlighet med mig eller vägen till förenlighet med sanningen, utan vägen till förenlighet med Bibelns ord, och de tror att allt, utan undantag, som inte överensstämmer med Bibeln inte är mitt verk. Är inte sådana människor fariseernas plikttrogna ättlingar? De judiska fariseerna använde Mose lag till att döma Jesus. De sökte inte att förenlighet med Jesus på den tiden, utan följde ihärdigt lagen till punkt och pricka, till den grad att de slutligen spikade upp den oskyldige Jesus på ett kors efter att ha anklagat honom för att inte följa lagen i Gamla testamentet och inte vara Messias. Vad var deras innersta natur? Var det inte att de inte sökte vägen till förenlighet med sanningen? De var helt upptagna av vartenda ord i Skriften, samtidigt som de inte fäste något avseende vid min vilja och vid stegen och metoderna i mitt verk. De var inte människor som sökte sanningen, utan människor som rigida höll fast vid ord. De var inte människor som trodde på Gud, utan människor som trodde på Bibeln. De var helt enkelt Bibelns vakthundar. För att värna om Bibelns intressen, bevara Bibelns värdighet och försvara Bibelns rykte gick de så långt att de spikade upp den barmhärtige Jesus på korset. Det gjorde de enbart i syfte att försvara Bibeln och i syfte att bevara ställningen för varje enskilt ord i Bibeln i människors hjärtan. Så de föredrog att ge upp sin framtid och syndoffret för att döma Jesus, som inte rättade sig efter skriftens dogmer, till döden. Var de inte lakejer åt vartenda ord i skriften?

Och hur är det med människor idag? Kristus har kommit för att offentliggöra sanningen, och ändå skulle de hellre driva bort honom från människor för att vinna inträde i himlen och få nåd. De skulle hellre förneka sanningens ankomst helt för att skydda Bibelns intressen och spika fast den Kristus som åter blivit kött på korset igen för att säkra Bibelns eviga existens. Hur kan människan ta emot min frälsning när hennes hjärta är så ont och hennes natur är så antagonistisk mot mig? Jag lever bland människor, men människan känner inte till min existens. När jag låter mitt ljus skina över människan fortsätter hon ändå att vara ovetande om min existens. När jag släpper lös min vrede över människan förnekar hon ännu mer nitiskt min existens. Människan söker efter förenlighet med ord, med Bibeln, men inte en enda individ kommer till mig för att söka vägen till förenlighet med sanningen. Människan blickar upp mot mig i himlen och engagerar sig särskilt i min existens i himlen, men ingen bryr sig om mig i köttet, för jag som lever bland människor är rätt och slätt betydelselös. De som endast söker förenlighet med orden i Bibeln och förenlighet med en vag Gud är en erbarmlig syn för mig. Det beror på att det de tillber är döda ord och en Gud som kan ge dem oräkneliga skatter. Det de tillber är en Gud som underkastar sig människans barmhärtighet och som inte existerar. Vad kan då sådana människor vinna från mig? Människan är helt enkelt för oansenlig för ord. De som är emot mig, som ställer gränslösa krav på mig, som inte älskar sanningen, som är rebelliska mot mig – hur kan de vara förenliga med mig?

De som är emot mig är de som inte är förenliga med mig. Det är även de som inte älskar sanningen, och de som gör uppror mot mig är ännu mer emot mig och oförenliga med mig. Alla de som inte är förenliga med mig lämnar jag i den ondes händer. Jag överlåter dem till den ondes fördärv, ger dem fria tyglar att avslöja sin fördärvlighet och lämnar slutligen över dem till den onde för att förtäras. Jag bryr mig inte om hur många människor som tillber mig, vilket innebär att jag inte bryr mig om hur många människor som tror på mig. Det enda som intresserar mig är hur många människor som är förenliga med mig. Det beror på att alla de som inte är förenliga med mig är elaka personer som förråder mig. De är mina fiender och jag kommer inte att ”förvara” mina fiender i min boning. De som är förenliga med mig ska för alltid tjäna mig i mitt hem och de som ingår fiendskap med mig ska för alltid drabbas av min bestraffning. De som bara bryr sig om Bibelns ord, som är ointresserade av sanningen eller av att söka mina steg – de är emot mig, för de begränsar mig i enlighet med Bibeln och inskränker mig till Bibeln och är således ytterst hädiska mot mig. Hur kan sådana människor komma inför mig? De fäster inget avseende vid mina gärningar, min vilja eller sanningen, utan är istället besatta av ord, ord som dödar. Hur kan sådana människor vara förenliga med mig?

Utdrag ur ”Du bör söka vägen mot förenlighet med Kristus” i ”Ordet framträder i köttet”

Föregående:VII. Hemligheter rörande Bibeln

Nästa:IX. Att avslöja mänsklighetens fördärv

Relaterat innehåll