Trosutövning (2)
I gångna tider tränade människor på att vara hos Gud och leva i anden i varje ögonblick. Jämfört med idag är det en enkel form av andlig träning; det är det ytligaste och enklaste sätta att utöva tron innan folk stiger ut på den rätta livsvägen, och det utgör det allra första steget när människor praktiserar sin tro. Om människor alltid utövar sin tro på detta vis i sina liv kommer de att ha en massa känslor och kommer troligen att begå misstag, och de kommer att vara oförmögna att uppnå verkliga livserfarenheter. De kommer att kunna träna sin ande och närma sig Gud i sina hjärtan, och alltid finna stor glädje i att ha Gud med sig, men de kommer också att begränsa sig till en mindre omfattande samvaro med Gud utan tillgång till något mer djupgående. Människor som lever så begränsat kan inte göra stora framsteg. När som helst kan de utropa: ”Herre Jesus! Amen!” De är sådana praktiskt taget varje dag, men det är en gången tidsålders trosutövning, att utöva sin tro med att leva i anden i varje ögonblick. Är det inte vulgärt? Idag, när det är tid att fundera över och fokusera på Guds ord; när det är dags att fokusera på att omsätta sanningen i praktik; nu när det är dags att utföra din plikt, gör det och enbart det. Den här formen av trosutövning är faktiskt frigörande; den befriar dig. Det är inte som hur de religiösa männen förr i tiden bad sina böner och bordsböner. Förr var det gängse bland de troende, men idag är det bakåtsträvande att utöva tron på det sättet. Guds verk har nu uppnått en högre nivå. Det som idag kallas att ”ta in Gud i livet” är den viktigaste aspekten av att utöva sin tro. I verkligheten måste människorna äga sann mänsklighet, och vad de bör besitta i sin sanna mänsklighet är de ord Gud uttalar i dag. Att tillämpa dessa Guds ord i verkliga livet är den praktiska innebörden i att ”ta in Gud i livet”. Idag bör människorna i första hand utrusta sig med följande: I ett avseende måste de förbättra sin kaliber, utbilda sig och förbättra sina läskunskaper och sin generella förståelse; i ett annat avseende måste de leva en sann människas liv. Du har precis kommit inför Gud från världen; du måste först träna ditt hjärta att vara tyst inför Gud. Detta är början på ens trosutövning och är också det första steget i att uppnå en förändring i ditt livs sinnelag. Vissa människor är relativt anpassningsbara i hur de utövar sin tro; de grubblar över sanningen medan de arbetar eller gör hushållsarbete, de funderar sig fram till de sanningar och principer som de bör förstå och tillämpa i verkligheten. Å ena sidan måste du leva ett sant mänskligt liv, och å den andra måste det finnas tillträde till sanningen. Detta är de bästa metoderna för tillämpning av tron i det verkliga livet.
För att människorna ska ta in Gud i sitt verkliga liv krävs det främst att de tillber Gud, strävar efter kunskap om Gud och utför Guds uppgift som en Guds varelse med sann mänsklighet. Det är inte det att de absolut måste be till Gud varje gång de gör något, och tro att det är fel eller tro att de borde känna skuld gentemot honom om de inte ber. Dagens utövning av tron är inte alls sådan; den är avslappnad och enkel! Den kräver inte att man följer doktriner, utan snarare bör var och en handla enligt sin egen individuella mognad. Om din man inte tror på Gud, behandla honom som en icke-troende, och om han tror, behandla honom som en troende. Utöva inte kärlek och tålamod, utan snarare visdom. Vissa människor går ut för att köpa grönsaker, och medan de går mumlar de: ”Gud! Vilka grönsaker vill du att jag köper idag? Jag ber om din hjälp. Gud vill att vi förhärligar hans namn i allt vi gör och att vi bär vittnesbörd, så även om säljaren ger mig något ruttet, kommer jag ändå att tacka Gud och uthärda. Vi som tror på Gud kan inte välja bland grönsakerna.” De tror att göra på detta sätt är att vittna om Gud, och resultatet blir att de spenderar pengar på att köpa ruttna grönsaker, och ändå ber de och säger: ”Gud! Jag kommer att äta de ruttna grönsakerna så länge du anser att det är acceptabelt.” Är inte ett sådant sätt utöva sin tro absurt? Följer det inte en doktrin? Tidigare tränade människor på att leva i anden i varje ögonblick, vilket härrör från arbetet som tidigare gjorts i nådens tidsålder. Fromhet, ödmjukhet, kärlek, tålamod, att tacka för allt – det var kraven på alla troende i nådens tidsålder. Vid den tiden bad människorna till Gud om allt; de bad när de köpte kläder, och även när de blev underrättade om ett möte: ”Gud! Ska jag gå eller inte? Om du vill att jag går, gör det smidigt för mig. Om du inte vill att jag går, låt mig snubbla och falla.” De vädjade till Gud i bönen, och efteråt kände de sig oroliga och gick ändå inte. Det fanns också systrar som, eftersom de fruktade att bli slagna av sina icke-troende män när de kom tillbaka, kände sig oroliga när de bad och så inte gick till sammankomster. De trodde att det var Guds vilja, när i verkligheten inget skulle ha hänt om de hade gått. Resultatet blev att de missade ett möte. Allt detta berodde på människors okunnighet. De som utövar tron på detta sätt lever efter sina egna känslor. Det sättet att utöva tron är felaktigt och absurt och är fullt av vaghet. Det finns för många personliga känslor och tankar. Om du får höra om en sammankomst, gå då dit; det finns inget ytterligare behov att be till Gud. Är det inte enkelt? Om du behöver köpa kläder i dag, gå och gör det. Be inte till Gud och säg: ”Gud! Vill du att jag går eller inte? Vad händer om en av systrarna råkar komma medan jag är borta?” Du är rädd att en syster kommer på besök så du går inte, ändå blir resultatet att kvällen når sitt slut och ingen har kommit. Också i nådens tidsålder var detta sätt att utöva tron avvikande och felaktigt. Alltså, om människor utövar tron som i gångna tider blir det inte någon förändring i deras liv. De bara fogar sig okunnigt efter vad som kommer, de utövar inte ett gott omdöme och de gör inget annat än att följa blint och härda ut. Förr i tiden fokuserade människor på att förhärliga Gud – men Gud vann ingen härlighet av dem, för de hade inte levt ut tron i praktiken. De begränsade sig bara enligt sina personliga uppfattningar, och inte ens flera års utövning av tron resulterade i någon förändring i deras liv. De visste bara att uthärda, att vara ödmjuka, att älska och förlåta, men saknade den minsta upplysning från den Helige Ande. Hur kunde människor känna Gud på det sättet? Och hur kunde de på något sätt förhärliga Gud?
Människor kan bara komma på rätt spår i sin tro på Gud om de tar in Gud i sina verkliga liv och i sin vanliga, mänskliga vardag. Guds ord leder er idag; det finns inget behov att söka och famla som tidigare. När du kan utöva tron enligt Guds ord och kan undersöka och mäta dig själv enligt de mänskliga tillstånd som jag har uppenbarat, kommer du att kunna uppnå förändring. Det här är ingen doktrin, utan vad Gud kräver av människan. Låt mig i dag förklara för dig hur det ligger till: Bekymra dig bara om att handla i enlighet med mina ord. Mina krav på dig grundar sig i behoven hos en sann människa. Jag har redan sagt dig mina ord; så länge du fokuserar på att praktisera dem kommer du att existera i enlighet med Guds avsikter. Nu är det tid att leva i Guds ord: Guds ord har förklarat allt, allt har tydliggjorts, och så länge du lever i enlighet med Guds ord kommer du att leva ett liv som är helt ledigt och frigjort. I det förflutna, när människor tog in Gud i sina verkliga liv, praktiserade de för mycket doktrin och ritualer; de bad och sökte sig till Gud också angående bagateller, de åsidosatte tydligt angivna ord och läste dem inte. Istället ägnade de alla sina ansträngningar åt att söka – utan resultat. Ta frågorna om mat och kläder till exempel: Du ber och lägger frågan i Guds händer, ber att Gud beslutar allt åt dig. När Gud hör det kommer han att säga: ”Måste jag bekymra mig om sådana bagateller? Var har den vanliga mänskligheten och förståndet som jag skapade åt dig tagit vägen?” Ibland gör någon ett misstag i sina handlingar och tror att de har förolämpat Gud och blir hämmade. Vissa människors tillstånd är bra, men när de gör någon liten sak felaktigt tror de att Gud tuktar dem. Detta är inte Guds verk, utan påverkan från människans eget sinne. Ibland är det inget fel med hur du upplever saker, men andra säger att du inte upplever på rätt sätt, och då känner du dig snärjd – du blir negativ och mörk inuti. Ofta när människor är negativa på detta sätt tror de att de blir tuktade av Gud, men Gud säger: ”Jag har inte utfört någon tuktan i dig; hur kan du beskylla mig så?” Människor blir negativa för lätt. De är också ofta överkänsliga och klagar ofta på Gud. Gud kräver inte att du lider på det viset, men ändå låter du dig falla in i det tillståndet. Det finns inget värde i den typen av lidande. Människorna ser inte verket som utförts av Gud, och på många sätt är de okunniga och oförmögna att se klart, så de blir fast i sina egna föreställningar och i sin fantasi, och snärjer in sig allt djupare. Somliga säger att allt ligger i Guds händer, så kan Gud inte veta när människor är negativa? Naturligtvis vet Gud. När du är insnärjd i mänskliga föreställningar har den Helige Ande inget sätt att verka i dig. Ofta blir vissa människor fast i ett negativt tillstånd, men jag fortsätter ändå mitt arbete. Oavsett om du är negativ eller positiv vid den tidpunkten begränsas jag inte av dig – men du ska veta att de många ord jag talar och det väldiga arbete jag utför är tätt sammanlänkade med varandra i enlighet med folks tillstånd. När du är negativ hindrar det inte den Helige Andes arbete. Under tuktans tid och dödsprövningens tid var alla människor fast i ett negativt tillstånd, men detta hindrade inte mitt arbete. När du var negativ, fortsatte den Helige Ande att göra det som behövde göras i andra människor. Du kanske förblir stillastående i en månad, men jag fortsätter ändå att arbeta – vad du än gör i framtiden eller i nuet kan inte stoppa den Helige Andes verk. Några negativa tillstånd kommer ur mänsklig svaghet; när människor tror att de är oförmögna att uppfylla eller uppfatta Guds krav blir de negativa. Till exempel under tiden för tuktan talade Guds ord om att älska Gud till en viss grad under tuktan, men människorna trodde sig vara oförmögna. De kände sig särskilt sorgsna och beklagade att deras kött hade blivit så djupt fördärvat av Satan, och att deras karaktär var så låg. De kände att det var synd att de hade fötts in i världen. Och vissa trodde att det var för sent för dem att tro på Gud och lära känna Gud, och att de inte var värda att fullkomnas. Allt detta är normala mänskliga tillstånd.
Människans kött kommer av Satan, det är fullt av ett upproriskt sinnelag, det är beklagligt smutsigt och orent. Människor traktar för mycket efter köttets njutning och det finns för många yttringar av köttet; därför föraktar Gud till en viss grad människans kött. När människor överger det smutsiga och korrupta från Satan får de Guds frälsning. Men om de inte frigör sig från smuts och korruption lever de fortfarande under Satans styre. Människors överseende, svekfullhet och ohederlighet är av Satan. Frälsningen gör att du kan undfly dessa saker. Guds verk kan inte vara fel; det görs för att rädda människorna från mörkret. När du har trott till en viss punkt och kan frigöra dig från köttets fördärv och inte längre är fängslad i fördärvet, har du då inte blivit frälst? När du lever under Satans styre kan du inte manifestera Gud, du är något smutsigt och du kan inte motta Guds arv. När du väl har renats och gjorts fullkomlig blir du helig, du blir en verklig människa och du blir välsignad av Gud och en fröjd för Gud. Det verk Gud utför idag är frälsning samtidigt som det är dom, tuktan och förbannelse; det har flera aspekter. Skulle du inte säga att några av Guds ord inte bara är dom och tuktan, utan också förbannelse? Jag talar för att uppnå resultat, för att få människor att lära känna sig själva och inte för att döda människor. Mitt hjärta slår för er. Att tala är en av de metoder jag verkar med; genom ord uttrycker jag Guds sinnelag och låter dig förstå Guds vilja. Ditt kött kan dö, men du har en ande och en själ. Om människor bara hade kött skulle deras tro inte ha någon mening, inte heller skulle det finnas någon mening i allt arbete jag utfört. Idag talar jag på ett sätt och därefter på ett annat sätt; under en tid är jag oerhört hatisk mot människor, och sedan ett tag är jag ytterst kärleksfull. Jag gör allt detta för att uppnå förändring i ditt sinnelag, såväl som för att förändra din uppfattning om Guds verk.
De sista dagarna har kommit och i länder över hela världen råder turbulens. Politiken är i oordning, och överallt finns hungersnöd, farsoter, översvämningar och torka. I människans värld råder katastrof. Himlen har också skickat ner elände. Detta är tecken på de sista dagarna. Men för människorna verkar det som en värld av glädje och prakt; den blir mer och mer sådan, alla människors hjärtan dras till den, och många är fängslade och oförmögna att dra sig ut ur den; många kommer att förledas av dem som ägnar sig åt bedrägerier och trolldom. Om du inte strävar efter framsteg, saknar ideal och inte har förankrat dig på det sanna sättet kommer du att sopas bort av syndens svallande tidvatten. Kina är det mest bakåtsträvande av alla länder; det är landet där den stora röda draken ligger ihopringlad. Det har flest människor som dyrkar avgudar och bedriver trolldom, och det har flest tempel. Det är en plats där smutsiga demoner bor. Du är född i det, du har utbildats i det och genomsyrats av dess inflytande; du har blivit korrupt och torterad av det, men efter att du har vaknat har du övergivit det och vunnits av Gud. Detta är Guds härlighet, och det är därför det här stadiet av verket har stor betydelse. Gud har verkat i så stor skala och har talat så många ord, och han kommer slutligen att vinna er. Detta är en del av verket i Guds förvaltning, och ni är ”segerns krigsbyte” i Guds kamp mot Satan. Ju mer ni förstår sanningen och desto bättre ert liv i kyrkan är, desto mer kommer den stora röda draken att tas ner på knä. Dessa saker tillhör den andliga världen – de är strider som pågår i den andliga världen – och när Gud vinner, skall Satan vanäras och falla. Detta steg i Guds verk har en enorm betydelse. Gud verkar i så stor skala och frälser fullständigt denna grupp människor så att ni kan undfly Satans inflytande, bo i det heliga landet, leva i Guds ljus under ljusets ledarskap och vägledning. Då finns det en mening med ditt liv. Vad ni äter och har på er är annorlunda; ni njuter av Guds ord och lever ett liv med mening, och vad finner de glädje i? De finner bara glädje i sina ”förfäders arv” och sin ”nationella anda”. De har inte den minsta mänsklighet! Alla era kläder, ord och handlingar skiljer sig från deras. Till sist kommer ni att helt undfly smutsen, ni kommer inte längre att vara förankrade i Satans frestelse utan vinna Guds dagliga tillhandahållande. Ni skall alltid vara försiktiga. Även om ni bor på en smutsig plats, är ni oskadda av smutsen och kan leva nära Gud och få hans stora beskydd. Gud har valt ut er bland alla i detta gula land. Är ni inte de mest välsignade människorna? Du är en skapad varelse – du borde naturligtvis tillbe Gud och sträva efter ett liv med mening. Om du inte tillber Gud utan lever i ditt smutsiga kött, är du då inte bara ett djur i mänsklig klädnad? Eftersom du är en människa bör du göra dig tillgänglig för Gud och uthärda allt lidande! Du bör bestämt och med glädje acceptera det lilla lidande som du är utsatt för i dag och leva ett meningsfullt liv, som Job, och som Petrus. I den här världen bär människan djävulens kläder, äter mat från djävulen och arbetar och tjänar under djävulens tumme och blir fullständigt nedtrampad i hans smuts. Om du inte förstår meningen med livet eller det sanna levnadssättet, vilken betydelse har då ditt liv? Ni är människor som följer den rätta vägen och söker förbättring. Ni är människor som reser er upp i den stora röda drakens nation, de som Gud kallar rättfärdiga. Är det inte det mest meningsfulla livet?