Vi välkomnar alla sanningssökare att ta kontakt med oss.

Ordet framträder i köttet

Rena färger

Teman

Typsnitt

Typsnittsstorlek

Radavstånd

Sidbredd

0 resultat

Inga resultat hittades

Kapitel 7

Alla de västliga områdena ska lyssna till min röst:

Har ni varit trogna mot mig i gångna tider? Har ni lyssnat till mina utomordentliga råd? Är era förhoppningar realistiska och inte vaga och osäkra? Mänsklighetens lojalitet, mänsklighetens kärlek, mänsklighetens tro — det finns inget förutom det som kommer från mig, inget förutom det jag skänker. Mitt folk, förstår ni min vilja när ni lyssnar till mina ord? Ser ni mitt hjärta? Visste ni att fastän ni tidigare, då ni befann er på tjänandets väg, mötte med- och motgångar, framsteg och bakslag och tillfällen då ni riskerade att falla ner och till och med svika mig, så räddade jag er ständigt, i vartenda ögonblick? Visste ni att jag i varje ögonblick oavbrutet upphävde min röst för att kalla och rädda er? Så många gånger har ni fallit i Satans nät; så många gånger har ni varit insnärjda i mänsklighetens snaror; så många gånger har ni inte kunnat släppa taget om er själva utan hemfallit åt ändlösa ordstrider med varandra. Så många gånger har era kroppar varit i mitt hus medan era hjärtan inte stått att finna någonstans. Så många gånger har jag trots det sträckt ut min frälsande hand för att hålla er uppe, och så många gånger har jag kastat ut barmhärtighetens frön bland er. Så många gånger har jag inte härdat ut med att se er förtvivlan sedan ni lidit; så många gånger … Är ni medvetna om detta?

Men i dag, i min vård, har ni äntligen övervunnit alla svårigheter och jag fröjdas tillsammans med er; det här är utkristalliseringen av min visdom. Men lägg ändå detta noga på minnet! Vem har fallit medan ni själva förblev starka? Vem har varit stark utan att någonsin ha haft ögonblick av svaghet? Vem bland människorna har åtnjutit någon välsignelse som inte kom från mig? Vem har upplevt någon olycka som inte kom från mig? Kan det vara så att alla som älskar mig endast mottar välsignelser? Kan det vara så att Job drabbades av olyckor därför att han inte älskade mig utan valde att i stället göra motstånd mot mig? Kan det vara så att Paulus lyckades tjäna mig troget i min närvaro därför att han verkligen kunde älska mig? Ni må hålla fast vid mitt vittnesbörd, men finns det några bland er vars vittnesbörd är lika fritt från orenheter som rent guld? Kan människor hysa sann lojalitet? Att ert vittnesbörd skänker mig glädje strider inte mot er ”lojalitet”, för jag har aldrig ställt några stora krav på någon. Om man ser till den ursprungliga avsikten bakom min plan så är ni allesamman ”defekta varor” – bristfälliga. Är inte det ett exempel på vad jag sa till er om att “kasta frön av barmhärtighet”? Är inte det ni ser min frälsning?

Ni bör alla tänka tillbaka och minnas: Har någon av er, sedan ni återvände till mitt hus, kommit att lära känna mig så som Petrus gjorde, utan att fundera över era vinster eller förluster? Ni har lärt er de ytliga delarna av Bibeln utantill, men har ni tagit till er dess andemening? I det avseendet håller du fortfarande fast vid ditt ”kapital” och vägrar att på allvar släppa taget om dig själv. När jag yttrar något, när jag talar till er ansikte mot ansikte, vem av er har någonsin lagt ner er stängda skriftrulle för att ta emot de livets ord som jag uppenbarar? Ni hyser ingen aktning för mina ord, och ni håller inte heller fast vid dem. Tvärtom använder ni dem för att skjuta på era fiender som med en kulspruta för upprätthålla er egen ställning; inte i den minsta grad försöker ni acceptera min dom för att lära känna mig. Varenda en av er riktar ett vapen mot någon annan; ni är allesamman ”osjälviska” och ”tänker på andra” i varje situation. Är inte det exakt vad ni gjorde i går? Och i dag? Er ”lojalitet” har ökat lite grand och ni är alla lite mer härdade och lite mer mogna; därför har er ”fruktan” för mig ökat något och ingen ”vågar agera tanklöst”. Varför lever ni i detta tillstånd av ständig passivitet? Hur kommer det sig att man aldrig kan finna de positiva aspekterna någonstans i er? Å, mitt folk! Det som varit är borta för länge sedan; ni får inte klamra er fast vid det längre. Eftersom du stod stadigt i går, bör du ge mig din uppriktiga lojalitet i dag; dessutom bör du vittna med kraft om mig i morgon, och du kommer att ärva min välsignelse i framtiden. Det här är något ni måste förstå.

Även om jag inte är närvarande framför er, kommer min ande helt visst att skänka er nåd. Jag hoppas att ni ska sätta värde på mina välsignelser och genom att lita på dem kunna lära känna er själva. Betrakta dem inte som ert kapital, utan använd i stället mina ord för att fylla det som saknas i er och från detta erhålla era positiva element. Detta är det budskap jag efterlämnar till er!

28 februari 1992

Föregående:Kapitel 6

Nästa:Kapitel 8

Relaterat innehåll