Kapitel 37

I alla tider har jag använt mina noga anpassade arbetsmetoder i varenda etapp av allt det verk jag utfört. På så sätt har mitt älskade folk blivit renare och renare och mer och mer lämpat för min användning. Men det “olyckliga” är att det inneburit att samtidigt som mina arbetsmetoder blir allt fler minskar antalet människor, och det får dem att försjunka i djup begrundan. Det verk som pågår i dag är naturligtvis inget undantag, och de flesta människor har än en gång försjunkit i begrundan; i och med förändringarna i mina metoder finns det därför fortfarande en del som blir tvungna att dra sig tillbaka. Man kan beskriva det så här: Det här var något jag förutbestämde men inte något jag gjorde. Sedan skapelsen har många människor fallit och många gått vilse på grund av mina arbetsmetoder. Men jag bryr mig inte om vad folk gör – om de tycker att jag är kärlekslös eller alltför grym; jag ger dem inte någon förklaring oavsett om deras förståelse är korrekt eller inte. Låt oss börja med att samtala om huvudpunkten i den här diskussionen så att alla kan få en grundlig förståelse, för att förhindra att de inte begriper varför de lider. Jag kommer inte att tvinga folk att lida i tysthet som om de vore stumma; tvärtom ska jag beskriva allting tydligt och klart så de inte ska kunna klaga över mig. En dag ska jag få alla att uppriktigt lovprisa mig medan de tuktas. Passar den här metoden er? Uppfyller den folks krav?

I inledningen till tuktans era ska jag först berätta för folk om den generella betydelsen med denna “era” så att de inte syndar mot mig. Jag ska nämligen göra förberedelser för mitt verk som ingen får ändra på, och jag tänker verkligen inte låta den som förändrar dem komma lindrigt undan: jag kommer att fördöma honom. Lägger ni det på minnet? Allt det här är “vaccinationer”. De nya metoderna innebär att alla människor först måste fatta att det första och främsta mål man ska uppnå är att förstå sina egna aktuella förutsättningar. Ingen kommer att tillåtas tala ogenomtänkt i församlingen förrän man har fått lite självinsikt, och den som bryter mot denna regel kommer jag sannerligen att tukta. Från och med nu kommer alla apostlar att vara listade i församlingarna och inte tillåtas flytta hit och dit efter behag — sådant bär inte mycket frukt. Allesamman verkade fullgöra sina åligganden men i själva verket svek de mig. Trots det som hände tillhör alltihop numera det förflutna och ska inte dras upp igen. I fortsättningen ska benämningen “apostel” vara avskaffad och aldrig användas mer, så att alla människor kan komma ner från sina “positioner” och lära känna sig själva. Detta är naturligtvis för deras frälsnings skull. En “position” är inte en krona; det är bara ett tilltalsord. Förstår ni vad jag menar? De som leder församlingarna kommer fortfarande att delta i församlingslivet i sina respektive församlingar, även om det naturligtvis inte är någon orubblig regel. När så är nödvändigt kan de besöka församlingar i samverkan med andra före detta apostlar. Det allra viktigaste är att gemenskapen i församlingarna utökas — såvida det inte är så att ingen av deras medlemmar faktiskt deltar i församlingslivet. Trots det måste jag understryka att ni alla måste vara enade i fråga om självkännedom och upproriskhet mot den stora röda draken: Detta är min vilja. Hur mycket människor säger är inte viktigt, men det är ytterst viktigt att hela mitt folk kan komma samman som ett, för det är enda sättet att verkligen vittna. Förr sa alla människor att de skulle komma att lära känna sig själva, men jag har yttrat otaliga ord och hur mycket har ni lärt er att förstå av er själva? Ju högre position man har, desto svårare är det att åsidosätta sig själv, desto större förhoppningar har man och desto mer kommer man att lida när man tuktas. Det är så här jag räddar mänskligheten. Förstår ni? Lita inte bara blint på det här — att göra det vore alldeles för ytligt och skulle inte ha något värde. Förstår ni de underliggande bibetydelserna här? Om kyrkomedlemmar verkligen är kapabla att förstå sig själva, så visar det att de där typerna av människor verkligen älskar mig. Det vill säga, om ni inte bryter bröd med människorna kommer ni inte att förstå deras umbäranden. Hur tolkar ni dessa ord? Till slut kommer jag att få alla människor att lära känna sig själva medan de tuktas och få dem att sjunga och skratta under tiden. Kommer ni verkligen att ha tro nog att tillfredsställa mina krav? Vad ska ni då göra rent praktiskt? Från och med nu kommer varje församlings angelägenheter att handhas av lämpliga personer i den församlingen, och apostlar kommer bara att delta i församlingslivet. Detta kallas att “erfara liv”. Förstår ni?

Innan tuktan officiellt har drabbat mänskligheten ska jag utföra “hälsningsverket” på folk så att de slutligen allesamman ska kunna behaga mig. Även de som kommer att dra sig tillbaka måste lida och sluta att vittna innan de ger sig av, för annars kommer jag inte att låta dem slippa lindrigt undan. Det här visar min benägenhet att inte tolerera människors överträdelser, liksom min benägenhet att genomföra vad jag säger. På så sätt kommer jag att ha infriat mitt löfte att “jag menar vad jag säger, vad jag säger ska ske, och vad jag gör ska vara för evigt”. När orden lämnar min mun inleder min ande sitt arbete. Vilka skulle våga leka helt självsvåldigt med de “leksaker” de håller i händerna? Alla måste acceptera min tuktan, vördnadsfullt och lydigt. Vem skulle kunna undfly den? Kan det finnas någon annan väg än min? I dag har jag låtit dig vara på jorden och du fröjdas; i morgon ska jag låta dig komma in i himlen, och du ska lova Gud. I övermorgon ska jag lägga dig under jorden där du kommer att tuktas. Är inte allt detta sådant som mitt verk kräver? Vem lider inte olycka och mottar välsignelser på grund av mina krav? Skulle ni vara undantagna? Vad ska ni, i egenskap av mitt folk på jorden, göra för att uppfylla mina krav och min vilja? Kan det vara så att ni prisar mitt heliga namn med era läppar medan ni föraktar mig i ert hjärta? Att arbeta för mig och tillfredsställa mitt hjärta, liksom att förstå er själva och göra uppror mot den stora röda draken, det är inga enkla uppgifter och ni måste betala priset för att ni gör det. När jag säger “priset”, vad tror ni jag menar då? Jag tänker inte avhandla detta nu och jag tänker inte ge folk några direkta svar. I stället låter jag dem fundera över det på egen hand och sedan svara på mina frågor i praktiken genom sina handlingar och sitt uppträdande. Är ni i stånd att göra det?

27 april 1992

Föregående: Kapitel 35

Nästa: Kapitel 38

Om du har några svårigheter eller frågor som rör din tro, kontakta oss när du vill.
Kontakta oss
Kontakta oss via Messenger

Relaterat innehåll

Har du kommit till liv?

Först när du har gjort dig fri från dina fördärvade sinnelag och uppnått att leva ut normal mänsklighet kommer du att bli fullkomliggjord....

Om upplevelse

Genom alla Petrus upplevelser möttes han av hundratals prövningar. Även om dagens människor är medvetna om begreppet ”prövning”, så är de...

Hur man känner verkligheten

Gud är en praktisk Gud: Alla hans verk är praktiska, alla ord han säger är praktiska och alla sanningar han uttrycker är praktiska. Allt...

Inställningar

  • Text
  • Teman

Rena bakgrundsfärger

Teman

Stil

Stilstorlek

Radavstånd

Radavstånd

Sidbredd

Innehåll

Sök

  • Sök i denna text
  • Sök i denna bok