Hur du bör vandra den sista sträckan av vägen

Ni är nu på den sista sträckan av vägen och det här är en avgörande del av den. Ni kanske har fått utstå en hel del lidande, arbetat mycket, färdats på många vägar och lyssnat till många predikningar, och det har inte varit lätt att klara av det tills nu. Om ni inte kan uthärda det lidande som väntar er och om ni fortsätter på samma sätt som ni gjorde i det förflutna kan ni inte bli fullkomliga. Det handlar inte om att skrämma er ‒ det är ett faktum. Efter att Petrus hade genomgått en hel del av Guds verksamhet fick han viss inblick och en hel del omdöme. Han förstod också en hel del av tjänandets princip och senare kunde han ägna sig helt åt vad Jesus anförtrodde honom. Den stora förfining som han fick berodde mest på att han, när han gjorde saker och ting, kände att han var skyldig Gud alltför mycket och att han aldrig skulle kunna gottgöra honom, och han insåg att människan är mycket fördärvad, så han hade ett dåligt samvete. Jesus hade sagt många saker till honom och vid den tiden hade han bara lite förståelse. Ibland uppvisade han fortfarande motstånd och upproriskhet. Efter att Jesus hade spikats fast på korset upplevde han slutligen något av ett uppvaknande, och i sitt inre kände han självförebråelsens starka kval. Till slut nådde de en punkt då han kände att det var oacceptabelt att ha några uppfattningar som var felaktiga. Han kände mycket väl till sitt eget tillstånd och han kände också Herrens helighet väl. Till följd av det växte hans hjärta ännu mer av kärlek till Herren, och han fokuserade mer på sitt eget liv. På grund av detta som led han stora umbäranden och även om det ibland verkade som om han led av en allvarlig sjukdom och till och med som om han var död, hade han många gånger en större förståelse av sig själv efter att ha förfinats på detta sätt och endast på detta sätt hade han utvecklat äkta kärlek till Herren. Man kan säga att hela hans liv tillbringades med förfining och än mer, tillbringades med tuktan. Hans erfarenhet var annorlunda från någon annan persons och hans kärlek överträffade den som finns någon som inte har gjorts fullkomlig. Anledningen till att han valdes som en förebild är att han upplevde den största våndan under sin livstid och hans erfarenheter var de mest framgångsrika. Om ni verkligen är i stånd att vandra den sista sträckan av vägen, precis som Petrus, då finns det inte en enda skapad varelse som kan ta ifrån er era välsignelser.

Petrus var en samvetsgrann man, men trots att han besatt en sådan mänsklighet hade han många oppositionella och upproriska uppfattningar under den tiden då han först började följa Jesus. Men medan han följde Jesus tog han inte det på allvar och han trodde att människor borde vara sådana och därmed kände han till att börja med inte något klander, inte heller var han åtgärdad. Jesus tog inte de reaktioner han hade på allvar, och han brydde sig inte heller om dem. Han fortsatte bara med det verk han skulle utföra. Han kritiserade aldrig detaljer hos Petrus eller hans bröder. Ni kanske säger: ”Kan det vara så att Jesus inte kände till de här idéerna de reagerade med?” Inte alls! Det var därför att han verkligen förstod Petrus – man skulle kunna säga att han hade en stor förståelse för honom – som han inte vidtog några åtgärder mot Petrus. Han hatade mänskligheten men tyckte också synd om den. Finns det inte många bland er idag som är motsträviga precis som Paulus, och som har många föreställningar, precis som Petrus hade om Herren Jesus vid den tiden? Jag säger er, det är bäst att ni inte tror alltför mycket i ert tredje sinne. Er känsla är opålitlig och förstördes för länge sedan helt av Satans fördärv. Tror ni att er känsla är helt perfekt? Paulus motsatte sig Herren Jesus många gånger men Jesus reagerade inte. Kan det vara så att Jesus kunde bota sjuka och driva ut demoner, men att han inte var i stånd att fördriva ”demonen” i Paulus? Varför är det så att det var först efter att Jesus återuppstod och for upp till himlen, medan Paulus fortsatte att godtyckligt gripa Jesu lärjungar, som Jesus slutligen visade sig för honom på vägen till Damaskus och slog honom till marken? Kan det vara så att Herren Jesus reagerade för långsamt? Eller berodde det på att han inte hade någon auktoritet i köttet? Tror ni att jag inte vet om när ni i hemlighet är destruktiva och motsträviga bakom min rygg? Tror ni att de rester av upplysning ni har från den Helige Ande kan användas för att motsätta er mig? När Petrus var omogen utvecklade han så många idéer om Jesus, så varför blev han inte klandrad? Just nu är det många människor som gör saker utan att klandras och de lyssnar inte ens när de blir tydligt tillsagda att det inte är rätt att göra så. Beror inte det helt och hållet på människans upproriskhet? Jag har sagt så mycket nu, men ni saknar fortfarande till och med en strimma av uppfattning om samvete, så hur ska ni kunna vandra den sista sträckan av vägen till dess slut? Tycker ni inte att det är en enorm fråga?

När människor har blivit erövrade kan de lyda Guds iscensättning; de kan lita på sin tro och sin vilja att älska Gud för att följa honom. Så hur kan den sista sträckan av vägen vandras? Under den tid då ni upplevt vedermöda måste ni uthärda alla svårigheter och ni måste ha viljan att lida; endast på detta sätt kan ni avklara den här sträckan av vägen på ett bra sätt. Tycker ni att det är lätt att avklara den här sträckan av vägen? Ni bör veta vilken funktion ni bör fylla; ni måste öka er kaliber och utrusta er med tillräcklig sanning. Det är inte ett arbete för en eller två dagar – det är inte så enkelt som ni tror! Att vandra den sista sträckan av vägen beror på vilken slags tro och vilja ni verkligen har. Ni kanske inte kan se att den Helige Ande verkar i er eller kan kanske inte upptäcka den Helige Andes verk i kyrkan, så ni är pessimistiska och besvikna, fulla av förtvivlan inför vägen framför er. I synnerhet har alla de där tidigare stora krigarna fallit – är inte allt detta ett slag mot er? Hur bör ni se på dessa ting? Har ni tro eller inte? Förstår ni helt dagens verk eller inte? Allt detta kan avgöra huruvida ni kan vandra den sista sträckan av vägen på ett bra sätt.

Varför säger man att ni nu befinner er på den sista sträckan av vägen? Det beror på att ni förstår allt som ni bör förstå och jag har berättat för er om allt som människor bör åstadkomma. Jag har också berättat om allt som ni har anförtrotts. Det ni nu vandrar på är därmed den sista delen av den väg som leds av mig. Jag kräver bara att ni kan uppnå förmågan att leva självständigt, att ni ‒ oavsett när ‒ alltid ska ha en väg att ta, att ni ökar er kaliber som vanligt, läser Guds ord normalt och lever ett normalt mänskligt liv. Jag leder er nu för att ni ska leva på det här sättet, men i framtiden kommer jag inte längre att göra det. Kommer ni fortfarande att kunna leva på det här sättet? Kommer ni att kunna fortsätta? Det var sådan Petrus upplevelse var. När Jesus ledde honom hade han ingen förståelse; han var alltid lika bekymmerslös som ett barn, och han tog inte de saker och ting han gjorde på allvar. Det var först efter det att Jesus gett sig av som han började sitt normala mänskliga liv. Hans meningsfulla liv började efter att Jesus dött. Även om han ägde en del av ett normalt mänskligt förnuft och vad en normal människa bör besitta började hans sanna upplevelser och strävan inte på nytt förrän Jesus dog. Hur går det för er på denna punkt? Jag leder er nu på det här sättet och ni tycker att det är jättebra. Det finns inga miljöer och prövningar som drabbar er, men på det här sättet finns det inget sätt att se vilken slags mognad ni faktiskt har, och inte heller något sätt att se om ni verkligen är några som strävar efter sanningen. Ni säger med er mun att ni förstår ert eget väsen, men det är tomma ord. Först senare, när fakta kommer över er, kommer er förståelse att kontrolleras. Även om ni nu har denna slags förståelse: ”Jag förstår att mitt eget kött är mycket fördärvat, och kärnan i människors kött är att göra uppror mot och motsätta sig Gud. Hela hans upphöjelse är att kunna ta emot Guds dom och tuktan. Jag har förstått det nu, och jag är beredd att återgälda Guds kärlek”, vilket är lätt att säga. Senare, när vedermöda, prövningar och lidande drabbar er, kommer det inte vara lätt att genomleva dem. Ni följer denna väg varje dag, men ni kan ändå inte bibehålla era erfarenheter. Det skulle vara ännu värre om jag släppte er och inte längre brydde mig om er; de flesta människor kommer att falla och bli en saltstod, en skammens symbol. Alla dessa ting är mycket möjliga. Är ni inte oroliga eller bekymrade över detta? Petrus genomlevde den sortens miljö och upplevde den sortens lidande, men han stod ändå fast. Om den miljön skulle komma till er, skulle ni kunna stå fasta? De saker och ting som Jesus sade och det verk som han utförde medan han var på jorden gav Petrus en grundval och det var utifrån denna grundval som han vandrade sin senare väg. Kan ni uppnå den nivån? Kan de vägar ni har vandrat och de sanningar ni har förstått bli er grundval som ni kan stå stadigt på i framtiden? Kan de bli er vision för att senare stå fasta? Jag ska berätta sanningen för er – man skulle kunna säga att allt vad människor förstår just nu är lärosatser. Det beror på att allt de förstår inte är saker och ting som de har genomgått. Att ni har kunnat fortsätta tills nu är helt och hållet på grund av det nya ljusets ledarskap. Det är inte så att er mognad har nått en viss nivå, utan mina ord har lett er fram till i dag; det är inte så att ni har stor tro, utan att ni inte kunde undgå att följa tills nu på grund av mina ords visdom. Om jag inte skulle tala nu, inte yttra min röst, skulle ni inte kunna fortsätta och ni skulle omedelbart sluta röra er framåt. Är inte detta er faktiska mognad? Ni har ingen aning om från vilka aspekter ni ska träda in i och inom vilka aspekter ni ska kompensera för vad ni saknar. Ni förstår inte hur ni ska leva ut ett meningsfullt mänskligt liv, hur ni ska återgälda Guds kärlek eller bära starkt och genljudande vittnesbörd. Ni kan inte alls uppnå dessa ting! Ni är både lata och dumma! Allt ni kan göra är att luta er mot något annat och vad ni lutar er mot är nytt ljus och den som befinner sig längst fram och leder er. Att ni har kunnat framhärda tills idag har helt berott på nytt ljus och de allra senaste uttalandena. Ni är inte alls som Petrus, som var skicklig på att följa den sanna vägen, eller som Job, som hängivet kunde tillbe Jehova och tro att han var Gud oavsett hur Jehova prövade honom och vare sig han välsignade honom eller inte. Kan ni göra det? Hur har ni blivit erövrade? En aspekt är dom, tuktan och förbannelse, och en annan aspekt är mysterier som erövrar er. Ni är alla som åsnor. Om det jag talar om inte är upphöjt nog, om det inte finns några mysterier, kan ni inte bli besegrade. Om det var en person som predikade och denne alltid predikade om samma sak under lång tid, skulle det ta mindre än två år för er alla att ge er av och ni skulle inte kunna fortsätta. Ni vet inte hur ni ska tränga djupare och ni förstår inte heller hur ni ska eftersträva sanningen eller livets väg. Allt ni förstår är att ta emot något som är nytt, som att lyssna till mysterier eller visioner, eller lyssna till hur Gud brukade verka, eller lyssna till Petrus erfarenheter, eller bakgrunden till Jesu korsfästelse ... Ni vill bara lyssna till dessa ting och ju mer ni lyssnar desto mer energiska blir ni. Ni lyssnar till allt detta för att skingra er sorg och tristess! Era liv upprätthålls helt och hållet av dessa nya ting. Tror ni att ni har kommit hit i dag av er egen tro? Är inte detta den magra, patetiska gnutta mognad som ni besitter? Var är er integritet? Var är er mänsklighet? Äger ni mänskligt liv? Hur många av beståndsdelarna för att bli fulländade har ni? Är inte vad jag säger ett faktum? Jag talar och verkar på det här sättet, men ni bryr er knappt ens nu. Samtidigt som ni följer iakttar ni också. Ni har alltid en likgiltig uppsyn och ni leds alltid av näsan. Så här har ni alla fortsatt. Det som har lett er tills idag har uteslutande varit tuktan, förfining och tillrättavisning. Om endast vissa predikningar om inträde i livet hade predikats, skulle ni inte alla ha smitit iväg för länge sedan? Var och en av er är snobbigare än den andra, men i verkligheten är era magar inte fyllda av annat än smutsvatten! Ni har förstått vissa mysterier och ni har förstått en del ting som människor inte förstått tidigare, så ni har nätt och jämnt klarat det tills nu. Ni har ingen anledning att inte följa, så ni har nätt och jämnt stålsatt er själva och följt med strömmen. Detta är bara det resultat som har åstadkommits genom mina ord, men det är definitivt inte er egen bedrift. Ni har inget att skryta över. I detta skede av verket har ni alltså tills idag framför allt letts genom orden. Vem av dessa människor skulle annars vara kapabel att lyda? Vem skulle kunna klara det fram till idag? Från ett tidigt stadium ville ni ge er av vid första möjliga tillfälle, men ni vågade inte; ni hade inte modet. Fram till idag har ni halvhjärtat följt efter.

Det var först efter att Jesus spikats fast på korset och dött som Petrus började gå sin egen väg, började vandra den väg han skulle; han började bli utrustad först efter att han såg sina egna brister och tillkortakommanden. Han såg att han hade för lite kärlek, att hans önskan att lida var otillräcklig, att han inte har någon insikt och att hans förnuft var bristfälligt. Han såg att det fanns mycket i honom som inte överensstämde med Jesu vilja och att det fanns mycket som var upproriskt och motståndskraftigt, mycket som blandats med mänsklig vilja. Det var först därefter han trädde in i varje aspekt. När Jesus ledde honom avslöjade han hans tillstånd och Petrus erkände det och avgav genast löften, men han hade inte sann förståelse förrän senare. Det berodde på att han, vid den tiden, helt enkelt inte hade någon erfarenhet och han kände inte alls till sin egen mognad. Nu använder jag alltså bara ord för att leda er och det är omöjligt att göra er fullkomliga inom en kort tidsperiod, och ni kommer bara att kunna förstå och veta sanningen. Detta beror på att det nuvarande verket är att erövra er och övertyga er i era hjärtan, och först efter att människor har erövrats kommer vissa av dem att bli fullkomliga. Just nu lägger dessa visioner och sanningar som ni förstår en grundval för era framtida erfarenheter. I den framtida vedermödan kommer ni alla att få praktisk erfarenhet av dessa ord. Senare, när ni drabbas av prövningar och genomgår vedermödan, kommer ni att tänka på de ord ni säger idag: Oavsett vilken vedermöda, prövning eller stor plåga jag möter, måste jag tillfredsställa Gud. Tänk på Petrus erfarenhet och tänk på Jobs – ni kommer att drivas på av dagens ord. Endast på detta sätt kan er tro vara inspirerad. På den tiden sade Petrus att han inte var värdig att ta emot Guds dom och tuktan och vid det laget kommer ni också att vara beredda att låta alla människor se Guds rättfärdiga sinnelag genom er. Ni kommer genast att vara beredda att acceptera hans dom och tuktan, och hans dom, tuktan och förbannelse kommer att vara en tröst för er. För närvarande är det helt enkelt inte acceptabelt att ni utrustas med sanningen. Det är inte bara så att ni inte kommer att kunna stå fasta i framtiden, utan ni kanske inte klarar av att genomgå det nuvarande verket. Kommer ni inte på så sätt att bli föremål för eliminering och bestraffning? Just nu har det inte funnits några fakta som har kommit till er, och jag har försörjt er i varje aspekt där ni lider brist; jag talar från varje aspekt. Ni har absolut inte utstått mycket lidande; ni tar bara in vad som är tillgängligt, ni har inte betalat något som helst slags pris och vad än mer är har ni inte era egna äkta upplevelser och insikter. Så vad ni förstår är inte er sanna mognad. Ni är begränsade till endast förståelse, kunskap och syn, men ni har inte skördat särskilt mycket. Om jag aldrig hade brytt mig om er utan låtit er genomgå upplevelser i ert eget hem, skulle ni ha flytt tillbaka ut i den stora världen för länge sedan. Den väg som ni vandrar i framtiden kommer att vara ett lidandets stråt och om ni vandrar den aktuella sträckan av vägen på ett bra sätt kommer ni att ha vittnesbörd när ni senare genomgår den större vedermödan. Ni förstår vikten av mänskligt liv och ni är på rätt väg i det mänskliga livet, och oavsett hur Gud handlar med er i framtiden kommer ni att underkasta er hans planer utan några klagomål eller val, och ni kommer inte att ställa några krav på Gud. På så vis kommer ni att ha ett värde. Just nu har ni inte genomgått vedermödan, så ni kan lyda vad som helst. Ni säger att det är bra hur Gud än leder och att ni skulle underkasta er alla hans planer! Om Gud förbannar eller tuktar er kommer ni att vara villiga att tillfredsställa honom. Med detta sagt, vad ni säger nu representerar inte nödvändigtvis er mognad. Vad ni är villiga att göra nu kan inte visa att ni är kapabla att följa ända till slutet. När stora vedermödor drabbar er eller när ni genomgår någon förföljelse, tvång eller större prövningar kommer ni inte att kunna säga de orden. Om ni då kan ha den här sortens förståelse och kan stå fasta är det bara detta som kommer att utgöra er mognad. Hur var Petrus vid den tiden? Han sade: ”Herre, jag kommer att offra mitt liv för dig. Om du vill att jag ska dö kommer jag att dö!” Det var också sättet han bad på vid den tiden och han sade också: ”Även om andra inte älskar dig, älskar jag dig ända till slutet. Jag kommer hela tiden att följa dig.” Det är vad han sade vid den tiden, men så snart han drabbades av prövningar bröt han ihop och grät. Ni vet alla att Petrus förnekade Herren tre gånger, eller hur? Det finns många människor som kommer att gråta och uttrycka mänsklig svaghet när de drabbas av prövningar. Ni är inte era egna härskare. I fråga om detta kan ni inte styra er själva. Kanske gör ni riktigt bra ifrån er idag, men det beror på att ni har en lämplig miljö. Om det skulle förändras i morgon skulle ni visa er feghet och inkompetens och ni skulle också visa er nedrighet och ovärdighet. Er ”manlighet” skulle ha gått åt skogen för länge sedan och ibland skulle ni till och med ha kastat in handduken och gett er av. Detta visar att vad ni förstod på den tiden inte var er riktiga mognad. Man måste titta på en persons faktiska mognad för att se om de i sanning älskar Gud, oavsett om de verkligen kan underkasta sig Guds plan, och om de kan fokusera all sin kraft på att åstadkomma vad Gud kräver och fortfarande förbli tillgiven Gud och ge det bästa till Gud, även om det innebär att de offrar sina egna liv.

Ni måste komma ihåg att dessa ord nu har uttalats: Senare kommer ni att genomgå större vedermöda och större lidande! Att bli fullkomlig är inte en simpel eller enkel sak. Ni måste åtminstone besitta Jobs tro eller kanske en ännu större tro än hans. Ni bör veta att dessa prövningar kommer att vara större än Jobs prövningar och att ni fortfarande måste genomgå långsiktig tuktan. Är det en enkel sak? Om er kaliber inte kan förbättras, er förmåga till förståelse är bristfällig och ni vet alltför lite, då kommer ni inte att ha något vittnesbörd vid den tiden, utan ni kommer att bli ett skämt, en leksak för Satan. Om ni inte kan hålla fast vid era nuvarande syner har ni ingen grundval alls och i framtiden kommer ni att kasseras! Det finns inte någon del av vägen som är lätt att vandra, så ta inte lätt på det här. Överväg nu detta noga och gör förberedelser för hur ni ska vandra den sista sträckan av vägen. Detta är den väg som man måste ta i framtiden och alla människor måste ta den. Ni kan inte låta denna nuvarande förståelse gå in i ena örat och ut genom det andra, och tro inte att allt det jag säger till er är slöseri med tid. Dagen kommer då ni ska tillämpa allt detta till något gott; ord kan inte uttalas förgäves. Det är hög tid att utrusta er; det är dags att bana väg för framtiden. Ni bör bereda vägen som ni senare ska vandra; ni bör vara oroliga och bekymrade över hur ni kommer att kunna stå fasta vid ett senare tillfälle och förbereda er väl för er framtida väg. Var inte glupska och lata! Ni måste göra absolut allt ni kan för att bäst utnyttja er tid till att vinna allt ni behöver. Jag ger er allt, så att ni kan förstå. Ni har sett med era egna ögon att jag på mindre än tre år har sagt så många saker och utfört så mycket arbete. En aspekt av att verka på det här sättet kommer sig av att människor saknar så mycket och en annan aspekt kommer sig av att tiden är för kort och att det inte får bli ytterligare förseningar. Utifrån det sätt som ni föreställer er det är det för långsamt, så hur länge måste jag slå följe med er? Om ni ville att jag slog följe med er tills jag är gammal och grå skulle det vara omöjligt! Det är nödvändigt att åstadkomma människor som är fullständigt klara inuti sig själva och de kan då bära vittnesbörd och användas. Är inte det alltför långsamt? Genom att genomgå större vedermöda kommer äkta förståelse att åstadkommas inom alla människor. Det här är verkets steg. När ni fullständigt förstår de visioner vi delar gemenskap kring idag och ni åstadkommer en äkta mognad kommer de inte att övermanna er, oavsett vilka svårigheter ni genomgår i framtiden – ni kommer att kunna motstå dem. När jag har slutfört detta sista steg av verket och jag har yttrat de sista orden, kommer människor i framtiden att behöva vandra sin egen väg. Detta kommer att uppfylla de ord som har sagts förut: Den Helige Ande har ett uppdrag för varje enskild person och verk att utföra i varje enskild person. I framtiden kommer alla att vandra den väg som de bör ta, ledda av den Helige Ande. Vem kommer att kunna ta hand om dem när de genomgår vedermödan? Varje individ har sitt eget lidande och var och en har sin egen mognad. Ingens mognad är densamma som någon annans. Män kommer inte att ta hand om sina hustrur och föräldrar kommer inte att ta hand om sina barn; ingen kommer att kunna ta hand om någon annan. Det är inte som nu; ömsesidig omsorg och stöd är fortfarande möjligt. Det kommer att komma en tid då varje sorts människa avslöjas. Med andra ord, när Gud slår ned herden kommer fåren i flocken att skingras och vid den tiden kommer ni inte att ha någon sann ledare. Folk kommer att delas upp; det kommer inte att vara som nu, när ni kan samlas som en församling. Senare kommer de som inte har den Helige Andes verk att visa sin sanna form. Män kommer att förråda sina hustrur och hustrur sina makar, barn kommer att förråda sina föräldrar, föräldrar sina barn – det mänskliga hjärtat är oförutsägbart! Allt man kan göra är att hålla fast vid vad man hars och vandra den sista sträckan av vägen på ett bra sätt. Just nu ser ni inte detta klart och ni är alla närsynta. Det är inte en lätt sak att framgångsrikt genomgå detta steg av verket.

Tiden för vedermödan kommer inte vara alltför utdragen; den kommer inte ens att vara ett år. Om den skulle pågå ett år skulle det försena nästa steg av verket och människors mognad skulle inte vara tillräcklig. Om den var för lång skulle de inte kunna motstå det; deras mognad har sina begränsningar. Efter att mitt eget verk har slutförts, kommer nästa steg för människor vara att vandra den väg de bör vandra. Alla måste förstå vilken väg de ska vandra – det här är en lidandets väg och en lidandets process, och det är också en väg för att förfina er vilja att älska Gud. Vilka sanningar ni bör träda in i, vilka sanningar ni bör komplettera, hur ni bör uppleva och från vilken aspekt ni bör träda in – ni måste förstå alla dessa saker. Ni måste utrusta er nu. Om ni väntar tills vedermödan drabbar er kommer det att vara för sent. Varje människa måste bära en börda för sitt eget liv och inte alltid vänta på andras varningar eller på att andra alltid ska ta henne i örat och dra med henne. Jag har sagt så mycket, men ni vet fortfarande inte vilka sanningar ni bör träda in i eller utrusta er med. Detta visar att ni inte har ansträngt er för att läsa Guds ord. Ni bär inte alls någon börda för ert eget liv; hur kan det vara okej? Ni är inte klara över vad ni ska träda in i, ni förstår inte vad ni måste förstå och ni befinner er fortfarande allesamman på ett hav när det gäller vilken framtida väg ni ska ta. Är ni inte fullständigt värdelösa? Vad är ni bra för? Vad ni gör nu är att bygga upp och förbereda era egna vägar. Ni måste veta vad människor bör åstadkomma och normen för Guds krav på mänskligheten. Ni måste ha följande förståelse: Oavsett vad, fastän jag är så fördärvad, måste jag kompensera för dessa brister inför Gud. När Gud inte hade berättat för mig förstod jag inte, men nu när han har berättat för mig måste jag, eftersom jag har förstått, skynda mig för att komma ikapp, för att leva ut en normal mänsklighet och leva ut en avbild som kan tillfredsställa Guds vilja. Även om jag inte kan leva upp till vad Petrus gjorde, bör jag åtminstone leva ut en normal mänsklighet och på så sätt kan jag tillfredsställa Guds hjärta.

Den sista sträckan av den här vägen är från och med nu till avslutningen av den framtida vedermödan. Denna sträcka av vägen kommer att vara den då människors äkta mognad avslöjas, liksom huruvida de har sann tro eller inte. Eftersom denna sträcka av vägen kommer att vara mer krävande än någon från det förflutna och eftersom det kommer att vara en mer stenig väg än tidigare kallas den för ”den sista sträckan av vägen”. Sanningen är att det inte är den allra sista delen av vägen; det beror på att ni, efter att ni har genomgått vedermödan, kommer att genomgå arbetet med att sprida evangeliet och det kommer att finnas en del människor som kommer att genomgå arbetet med att bli använda. Så ”den sista sträckan av vägen” talar man endast om med hänvisning till vedermödan med att förfina människor och den hårda miljön. I det förflutna var det jag personligen som ledde er genom den sektionen av vägen på er glada färd, tog er i handen för att lära er och matade er mun mot mun. Även om ni har genomgått tuktan och dom många gånger, har det bara förekommit upprepade mindre slag mot er. Det har förstås fått era perspektiv på tron på Gud att förändras en hel del; det har också fått ert sinnelag att stabiliseras en hel del och låtit er få lite förståelse för mig. Men jag säger detta: när människor vandrar den delen av vägen, är priset eller den mödosamma ansträngning de betalar med ganska litet – det är jag som har lett er tills idag. Det beror på att jag inte kräver att ni gör någonting och mina krav är inte alls höga; jag låter er bara ta in det som finnas tillgängligt. Under denna tid har jag oupphörligt ombesörjt era behov och jag har aldrig ställt orimliga krav. Ni har lidit av upprepad tuktan, men ni har inte uppnått mina ursprungliga krav. Ni backar och är nedslagna, men jag tar inte hänsyn till det, eftersom det nu är tid för mitt personliga verk och jag tar inte er hängivenhet till mig på så stort allvar. Men från och med nu kommer jag inte längre att verka eller tala på vägen och vid den tiden kommer jag inte längre låta er fortsätta på ett så långtråkigt sätt. Jag kommer att låta er ha gott om läxor att lära och jag kommer inte tillåta att ni tar in i det som finns tillgängligt. Den äkta mognad som ni har i dag måste blottställas. Huruvida era fleråriga ansträngningar har varit fruktsamma eller inte kommer att synas i hur ni vandrar den här sista sträckan av vägen. I det förflutna tänkte ni att det var mycket enkelt att tro på Gud och det berodde på att Gud inte var särskilt allvarlig med er. Och hur är det nu? Anser ni att det är enkelt att tro på Gud? Tycker ni fortfarande det är lika glatt och bekymmerslöst att på Gud som barn som leker på gatan? Det är sant att ni är får, men ni måste kunna vandra den väg ni bör vandra för att återgälda Guds nåd och för att helt vinna den Gud ni tror på. Försök inte leka med er själva – lura inte er själva! Om ni kan klara den här sträckan av vägen, kommer ni att kunna se den oöverträffade, storslagna scen av hur mitt evangelieverk sprids över hela universum och ni kommer att ha turen att vara mina förtrogna och spela er roll i utbredandet av mitt verk över hela universum. Vid den tidpunkten kommer ni mycket gärna att fortsätta vandra den väg som ni bör vandra. Framtiden kommer att vara gränslöst ljus, men det viktigaste just nu är att vandra den sista sträckan av vägen på ett bra sätt. Ni måste söka och förbereda er på hur ni ska göra detta. Det är vad ni måste göra just nu – detta är en brådskande fråga nu!

Föregående: Ni måste förstå verket: Följ inte förvirringens väg!

Nästa: Hur ska du sköta din framtida uppgift?

Om du har några svårigheter eller frågor som rör din tro, kontakta oss när du vill.

Relaterat innehåll

Fokusera mer på verkligheten

Varje person har möjligheten att bli fulländad av Gud, alla bör därför känna till vilken tjänst för Gud som bäst passar Guds avsikter. De...

Inställningar

  • Text
  • Teman

Rena bakgrundsfärger

Teman

Stil

Stilstorlek

Radavstånd

Radavstånd

Sidbredd

Innehåll

Sök

  • Sök i denna text
  • Sök i denna bok

Kontakta oss via Messenger