Vi välkomnar alla sanningssökare att ta kontakt med oss.

Ordet framträder i köttet

Rena färger

Teman

Typsnitt

Typsnittsstorlek

Radavstånd

Sidbredd

0 resultat

Inga resultat hittades

Alla som inte känner Gud är Guds motståndare

Att förstå syftet med Guds arbete, vilken effekt det får i människan och exakt vad som är hans vilja med människan, det är vad varje människa som följer Gud bör uppnå. Nuförtiden är kunskap om Guds verk precis vad alla människor saknar. Vad Gud har gjort med människor, hela Guds verk och exakt vad som är Guds vilja med människan, sedan världens skapelse till idag — det här är saker som människan varken vet eller förstår. Denna otillräcklighet syns inte bara i hela den religiösa världen, utan även i alla dessa som tror på Gud. När den dagen kommer då du verkligen skådar Gud, när du verkligen inser hans vishet; när du skådar allting Gud har gjort och inser vad Gud är och har — när du skådar hans överflöd, vishet, under och allt han har gjort med människor — det är då du kommer att ha uppnått framgång med din tro på Gud. När Gud sägs vara allomfattande och nåderik — exakt på vilket sätt är han allomfattande? Och vad menas med överflöd? Om du inte förstår detta, så kan du inte anses tro på Gud. Varför säger jag att dessa i den religiösa världen inte tror på Gud utan är missdådare, som är av samma slag som djävulen? När jag säger att de är missdådare, beror det på att de inte förstår Guds vilja och är oförmögna att se hans vishet. Gud uppenbarar aldrig sitt verk för dem. De är blinda; de kan inte se inte Guds gärningar, de har övergivit av Gud saknar fullständigt Guds omsorg och beskydd, än mindre den Helige Andes verk. Alla som saknar Guds verk är missdådare och motståndare till Gud. Det motstånd mot Gud som jag talar om, syftar på dessa som inte känner Gud, dessa som erkänner Gud i ord men ändå inte känner honom, dessa som följer Gud men ändå inte lyder honom och dessa som åtnjuter Guds nåd men likväl är oförmögna att vittna om honom. Utan att förstå syftet med Gud verk eller det arbete Gud utför i människan, kan människan inte vara i samklang med Guds vilja och inte heller vittna om Gud. Att människan motsätter sig Gud beror å ena sidan på människans fördärvade sinnelag, och å andra sidan på okunnighet om Gud och bristande insikt om principerna för Guds verk och hans vilja med människan. Dessa två aspekter utgör sammantaget en bakgrund till människans motstånd mot Gud. Nybörjare i tron motsätter sig Gud eftersom detta motstånd ligger i deras natur, medan motståndet mot Gud hos dem som varit troende i många år beror på deras okunnighet om Gud, liksom deras fördärvade sinnelag. Innan Gud blev kött, berodde bedömningen av huruvida en människa motsatte sig Gud på om hon följde de stadgar som Gud i himlen utfärdat. Under lagens tidsålder betraktades till exempel den som inte höll Jehovas lagar som motståndare till Gud; dema som stal av offren till Jehova liksom de som tog ställning mot dem som hade Jehovas välvilja ansågs vara Guds motståndare och skulle stenas till döds; de som inte respekterade sin far och mor, och de som slog eller förbannade en annan människa ansågs vara personer som inte höll lagarna. Och alla som inte höll Jehovas lagar ansågs vara hans motståndare. Så var det inte längre under nådens tidsålder, då de som tog ställning mot Jesus ansågs ta ställning mot Gud, och de som inte lydde orden som Jesus talade ansågs sätta sig upp emot Gud. På den tiden började man definiera motstånd mot Gud på ett både mer korrekt och praktiskt sätt. Innan Gud blev kött bedömdes en människas eventuella motstånd mot Gud efter huruvida hon tillbad och såg upp till den osynlige Guden i himlen. Definitionen av motstånd mot Gud var inte så praktisk på den tiden eftersom människan inte kunde se Gud och inte heller veta hur hans skepnad såg ut eller hur han verkade och talade. Människan hade inga föreställningar om Gud över huvud taget och hennes gudstro var diffus eftersom han fortfarande inte hade framträtt för människan. Så oavsett hur människan trodde på Gud i sina fantasier, varken fördömde han henne eller ställde alltför stora krav på henne, för människan var fullständigt oförmögen att se Gud. När Gud blir kött och kommer för att verka bland människor, ser alla honom och hör hans ord, och alla ser de gärningar Gud utför i sin fysiska kropp. I den stunden blir alla människans uppfattningar till skum. De som har sett Gud framträda i köttet kommer inte att fördömas om de villigt lyder honom, medan de som medvetet tar ställning mot honom kommer att betraktas som Guds motståndare. Dessa personer är antikrister, fiender som avsiktligt tar ställning mot Gud. De som har egna uppfattningar om Gud men ändå är redo och villiga att lyda honom kommer inte att fördömas. Gud fördömer människan på grundval av hennes avsikter och handlingar, aldrig för hennes tankar och idéer. Om han skulle fördöma människan utifrån hennes tankar och idéer skulle ingen kunna undkomma Guds vrede. De som avsiktligt tar ställning mot den inkarnerade Guden kommer att straffas för sin olydnad. När det gäller dessa människor som medvetet sätter sig upp mot Gud så stammar deras motstånd från det faktum att de bär på olika uppfattningar om honom, vilket i sin tur får dem att begå handlingar som stör Guds verk. Dessa individer motsätter sig och förstör Guds verk med avsikt. De har inte bara egna föreställningar om Gud, utan de ägnar sig också åt aktiviteter som stör hans verk, och därför ska sådana människor fördömas. De som inte avsiktligt stör Guds verk skall inte fördömas som syndare, eftersom de är i stånd att villigt lyda och inte ägna sig åt aktiviteter som orsakar avbrott och störningar. Sådana individer kommer inte att fördömas. Men om människor efter att ha har upplevt Guds verk under många år fortsätter att hysa egna föreställningar om honom och förblir oförmögna att lära känna den förkroppsligade Gudens arbete, och om de trots många års erfarenhet av hans arbete fortsätter att hålla fast vid egna åsikter om Gud och fortfarande inte kan lära känna honom, då är deras hjärtan likväl fyllda med många uppfattningar om Gud, och även om inte dessa uppfattningar blir märkbara så är den här sortens människor inte till någon som helst nytta för Guds verk. De är oförmögna att sprida evangeliet åt Gud eller att vittna om honom. Den sortens människor är odugliga och idioter. Eftersom de inte känner Gud och dessutom helt oförmögna att göra sig av med sina föreställningar om Gud, är de fördömda. Man kan uttrycka det så här: Det är normalt att de som nyligen blivit troende har olika föreställningar om Gud eller inte vet något om honom, men det är inte normalt för den som har varit troende i många år och som har upplevt mycket av Guds verk att fortsätta att ha sådana föreställningar, och än mindre normalt att en sådan person inte har någon kunskap om Gud. Det är just på grund av att det här inte är ett normalt tillstånd som de fördöms. De här onormala människorna är enbart avfall; det är de som motsätter sig Gud mest och som utan fog har åtnjutit Guds nåd. Till slut ska alla sådana personer elimineras!

De som inte förstår syftet med Guds verk är de som tar ställning mot honom, och de som har förstått syftet med Guds verk men ändå inte försöker behaga honom ska i än högre grad betraktas som hans motståndare. Det finns de som läser Bibeln i ståtliga kyrkor och reciterar den dagarna i ända, men likväl förstår ingen av dem syftet med Guds verk. Inte en enda en av dem är kapabel att lära känna Gud; än mindre är någon av dem vara i samklang med Guds vilja. De är värdelösa, hemska människor allesamman som upphöjer sig själva och läxar upp Gud. Samtidigt som de bär Guds banér sätter de sig medvetet upp emot honom. De påstår sig tro på Gud men äter likväl människans kött och dricker hennes blod. Alla dessa individer är djävlar som förtär människans själ, onda andar som avsiktligt hindrar dem som försöker slå in på den rätta vägen, och stötestenar som blockerar vägen för dem som söker Gud. De må ge intryck av att ha "sund fysik", så hur ska deras anhängare kunna veta att de är antikrister som leder människan till att sätta sig upp mot Gud? Hur ska deras efterföljare kunna veta att de är levande djävlar som är fast beslutna att sluka mänskliga själar? De som högaktar sig själva i Guds närvaro är de mest obetydliga bland människorna, medan de som ödmjukar sig är de mest hedervärda. Och de som tror sig känna till Guds verk och som dessutom kan förkunna Guds verk för andra med pompa och ståt samtidigt som de tittar trotsigt på honom – de är de mest okunniga bland människorna. Sådana individer saknar Guds vittnesbörd och är arroganta och inbilska. De som tror att de har för lite kunskap om Gud, trots att de har verklig erfarenhet och praktisk kunskap om honom, är de han älskar mest. Det är endast dessa personer som verkligen vittnar om Gud och verkligen kan bli fullkomnade av honom. De som inte förstår Guds vilja är hans motståndare; de som förstår Guds vilja men inte utövar sanningen är hans motståndare; de som äter och dricker Guds ord men ändå går emot Guds ords innersta väsen är hans motståndare; de som har egna föreställningar om den inkarnerade Guden och dessutom vill göra uppror är hans motståndare; de som dömer Gud är hans motståndare; och var och en som inte är i stånd att lära känna Gud och vittna om honom är hans motståndare. Så jag uppmanar er: Om ni verkligen tror att ni kan vandra denna väg, fortsätt då att följa den. Men om ni inte kan låta bli att sätta er upp mot Gud, då är det bäst att ni ger er av innan det är för sent. Annars är risken synnerligen stor att det kommer att gå illa för er, för er natur är helt enkelt alltför fördärvad. Ni hyser inte ett uns lojalitet eller lydnad, ni har inte ett hjärta som törstar efter rättfärdighet och sanning, och ni har inte heller den minsta kärlek till Gud. Man kan säga att ert tillstånd inför Gud är fullkomligt i spillror. Ni kan inte hålla fast vid vad ni borde håll fast vid och ni kan inte säga vad som borde sägas. Ni har underlåtit att omsätta i praktiken vad ni ska omsätta i praktiken, och den funktion ni borde fylla har ni inte klarat av att fylla. Ni har inte den lojalitet, det samvete, den lydnad eller viljekraft som ni borde ha. Ni har inte utstått det lidande som ni borde ha, och ni har inte den tro som ni borde ha. Ni saknar helt enkelt alla förtjänster; skäms ni inte över att leva? Jag ska säga er att det vore bättre för er att sluta ögonen till evig vila, och på så sätt låta Gud slippa bekymra sig över er och lida för er skull. Ni tror på Gud men ändå känner ni inte hans vilja; ni äter och dricker Guds ord och ändå kan ni inte leva upp till Guds krav på människan. Ni tror på Gud men ni känner honom likväl inte, och ni lever utan något mål att sträva mot, utan några värden, utan någon mening. Ni lever som mänskliga varelser men har varken samvete, integritet eller den minsta trovärdighet — hur kan ni kalla er människor? Ni tror på Gud, men bedrar honom. Dessutom tar ni Guds pengar och äter upp offergåvorna som getts till honom. Och i slutändan tar ni ändå inte minsta hänsyn till Guds känslor och känner inte minsta samvetskval. Ni kan inte ens uppfylla de mest triviala av Guds krav. Hur kan ni kalla er människor? Ni äter maten Gud ger er och andas luften han ger er, ni åtnjuter hans nåd, men i slutändan har ni inte den minsta kunskap om Gud. Tvärtom har ni blivit oduglingar som sätter sig upp mot Gud. Är ni då inte djur, inte bättre än hundar? Finns det något djur som är mer illvilligt än ni?

De pastorer och äldste som står i de höga predikstolarna och undervisar människan är motståndare till Gud och i allians med Satan; måste då inte de av er som inte står i höga predikstolar och undervisar människan vara ännu större motståndare till Gud? Är ni inte ännu mer än de i maskopi med Satan? De som inte förstår syftet med Guds verk vet inte hur man står i samklang med Guds vilja. Det kan väl knappast vara så att de som förstår syftet med hans verk inte vet hur de ska följa Guds vilja? Guds verk är aldrig felaktigt, utan det är människans strävan som är bristfällig. Är inte dessa depraverade individer, som avsiktligt motarbetar Gud, mer lömska och illvilliga än dessa pastorer och äldste? Det är många som sätter sig upp mot Gud, men bland dessa finns det också många olika typer av motstånd mot Gud. Eftersom det finns troende av alla de slag, så finns det också alla slags motståndare till Gud, var och en olik de andra. Inte en enda av dem som inte tydligt inser syftet med Guds verk kan bli frälst. Oavsett hur människan må ha motsatt sig Gud i det förflutna, kommer Gud att sopa bort hennes tidigare synder när hon kommer till insikt om Guds verk och ägnar sina ansträngningar åt att behaga Gud. Så länge som människan söker sanningen och utövar sanningen, kommer Gud inte att hålla i minnet vad hon har gjort. Dessutom är det utifrån människans utövande av sanningen som Gud rättfärdiggör henne. Detta är Guds rättfärdighet. Innan människan har sett Gud eller upplevt hans verk lägger han inte hennes agerande på minnet oavsett hur hon har agerar gentemot honom. Men så snart människan har sett Gud och upplevt hans verk präntar Gud ner alla hennes gärningar och handlingar i "krönikorna", för människan har sett Gud och levt i hans verk.

När människan verkligen har sett vad Gud har och är, när hon har sett hans överhöghet, när hon verkligen har lärt känna Guds verk och när människans tidigare sinnelag också har förändrats, då kommer människan att helt ha gjort sig av med sitt upproriska sinnelag som sätter sig upp mot Gud. Man kan säga att alla människor någon gång har opponerat sig mot Gud och att alla människor någon gång har gjort uppror mot Gud. Men om du villigt lyder den inkarnerade Guden och i fortsättningen behagar Guds hjärta genom din trohet, utövar sanningen så som du borde, gör din plikt så som du borde och följer bestämmelserna så som du borde, då är du en människa som är villig att göra dig av med din upproriskhet för att behaga Gud och som kan fullkomnas av Gud. Om du envist vägrar att inse dina misstag och inte har någon avsikt att ångra dig, om du håller fast vid ditt rebelliska beteende och inte har minsta intention att samarbeta med Gud och behaga honom, då kommer en sådan styvnackad och oförbätterlig människa som du garanterat att straffas och kommer garanterat aldrig att fullkomnas av Gud. Om du är Guds fiende i dag kommer du att vara det även i morgon, och du kommer att förbli Guds fiende också nästa dag; du kommer för alltid att vara Guds motståndare och Guds fiende. Hur skulle Gud då rimligen kunna låta dig komma undan? Det är människans natur att sätta sig upp mot Gud, men människan får inte medvetet söka upp "hemligheten" med att göra motstånd mot Gud bara därför att det är en oöverstiglig uppgift att ändra sin natur. I så fall vore det säkrast för dig att ge dig av innan det är för sent, så att inte din framtida tuktan blir ännu strängare, och så att inte din råa natur bryter fram och bli oregerlig tills Gud till sist gör slut på din köttsliga kropp. Du tror på Gud för att bli välsignad; vore det inte en skam om du slutligen bara drabbas av olycka. Jag uppmanar er att utarbeta en annan plan. Vad som helst som ni kan göra vore bättre än att tro på Gud. Inte kan det väl vara så att den här vägen är den enda som finns? Skulle du inte leva vidare om du inte sökte sanningen? Varför måste du vara oense med Gud på det här viset?

Föregående:Att ha ett oförändrat sinnelag är att vara i fiendskap med Gud

Nästa:Arbete och inträde (1)

Relaterat innehåll