Arbete och inträde (2)

Ert arbete och inträde är rätt skrala – människan lägger inte vikt vid arbete och är ännu mer planlös vad gäller inträde. Människan betraktar dem inte som lärdomstillfällen att inträda i. I människans andliga erfarenhet är nästan allt hon ser tomma synvillor. Inte särskilt mycket begärs av er vad gäller er erfarenhet av arbete. Men såsom någon som ska göras fullkomlig av Gud behöver du ta lärdom rörande att arbeta för Gud, så att du inom kort kan rätta dig efter Guds vilja. Genom tidsåldrarna har de som utfört arbete kallats arbetare eller apostlar, ord som syftar på ett litet antal personer som används av Gud. Det arbete jag idag talar om syftar dock inte enbart på dessa arbetare eller apostlar, utan avser snarare alla som ska göras fullkomliga av Gud. Många har kanske föga intresse av detta, men med inträde i åtanke vore det bäst att tala om sanningen i den här frågan.

Vad gäller arbete så tror människan att det går ut på att ränna omkring åt Gud, predika överallt och förbruka sina krafter i hans tjänst. Denna uppfattning stämmer visserligen, men den är för ensidig. Vad Gud begär av människan är inte bara att ränna omkring åt honom; utöver just detta handlar arbetet också om att tjäna och att se till andliga behov. Många bröder och systrar har inte ens efter alla dessa år av erfarenhet någonsin funderat på att arbeta för Gud, eftersom arbete såsom människan föreställer sig det är oförenligt med vad Gud begär. Därför har människan inte något som helst intresse vad gäller arbete, och detta är just anledningen till att även människans inträde är tämligen ensidigt. Ni borde alla påbörja ert inträde med att arbeta för Gud, så att ni bättre kan ta er igenom varje aspekt av erfarenhet. Det är det här ni ska träda in i. Arbete syftar inte på att ränna omkring åt Gud, utan på huruvida människans liv och vad människan lever ut kan vara Gud till behag. Arbete syftar på att människor använder sin hängivenhet till Gud och sin kunskap om Gud till att vittna om Gud och även till att tjäna människor. Det här är människans ansvar och det är vad alla människor borde förstå. Man skulle kunna säga att ert inträde är ert arbete och att ni under ert arbete för Gud eftersträvar inträde. Att erfara Gud innebär inte bara att veta hur man äter och dricker Guds ord. Än viktigare att man vet hur man vittnar om Gud kan tjäna Gud och kan och sörja för människors andliga behov. Det här är arbete, och det är även ert inträde; det är vad varje människa borde uträtta. Det finns många som bara fokuserar på att ränna omkring åt Gud och predika överallt men förbiser sin personliga erfarenhet och försummar sitt inträde i det andliga livet. Det här är vad som lett dem som tjänar Gud till att bli de som stretar emot Gud. Dessa människor, som har tjänat Gud och sörjt för människor under alla dessa år, har helt enkelt betraktat arbete och predikan som inträde. Ingen av dem har uppfattat sin personliga andliga erfarenhet som ett viktigt inträde. I stället har de räknat den upplysning de erhållit från den helige Andes verk som kapital att undervisa andra ur. När de predikar är de djupt tyngda och mottar den helige Andes verk, och på så sätt frigör de den helige Andes röst. De som arbetar fylls då av självbelåtenhet, som om den helige Andes verk har blivit deras personliga andliga erfarenhet. De känner att alla ord de talar tillhör deras eget jag, om än som om deras egen erfarenhet inte är så tydlig som de har beskrivit. Dessutom har de inte minsta aning om vad de ska säga innan de börjar tala, men när den helige Ande verkar i dem flödar orden ut i en aldrig sinande ström. Efter att du har predikat på det sättet en gång, upplever du att din egentliga mognad inte är så liten som du trott, och som i ett läge då den helige Ande har verkat i dig flera gånger slår du fast att du redan uppnått mognad och tror felaktigt att den helige Andes verk är ditt eget inträde och ditt eget jag. När du ständigt har sådana upplevelser blir du släpphänt rörande ditt eget inträde, slirar in i lathet utan att märka det och slutar att lägga någon vikt vid ditt personliga inträde. Av det skälet måste du, i ditt tjänande av andra, tydligt skilja mellan din mognad och den helige Andes verk. Det kan bättre underlätta ditt inträde och vara mer till gagn för din erfarenhet. När människan tolkar den helige Andes verk som sin personliga erfarenhet, blir detta en källa till moraliskt förfall. Därför säger jag: Ni bör betrakta ert inträde som en viktig lärdom vilken uppgift ni än utför.

Man arbetar för att uppfylla Guds vilja, för att föra alla dem som är efter Guds hjärta inför honom, för att föra människan till Gud och för att introducera den helige Andes verk och Guds ledning till människan, så att frukterna av Guds verk blir fullkomliga. Därför är det nödvändigt att ni är helt på det klara med arbetets väsen. I egenskap av att vara någon Gud använder sig av är varenda människa värdig att arbeta för Gud. Var och varenda en har alltså möjlighet att användas av den helige Ande. Det finns dock något ni måste inse: När människan utför Guds verk har hon givits möjligheten att användas av Gud, men vad människan säger och känner till är inte helt och hållet människans mognad. Allt ni kan göra är att bättre känna till era brister under arbetets gång, och komma i besittning av större upplysning från den helige Ande. På så sätt får ni möjlighet att vinna bättre inträde under arbetets gång. Om människan betraktar den ledning som kommer från Gud som sitt eget inträde och som något medfött hos sig, då saknar människans mognad potential att växa. Den upplysning som den helige Ande tillför människan äger rum när hon är i rätt tillstånd. Vid sådana tillfällen misstar människor ofta den upplysning de mottar för sin egen egentliga mognad, eftersom den helige Andes sätt att upplysa på är högst normalt och han använder det som finns medfött hos människan. När människor arbetar eller talar, eller då de ber och förrättar sina andakter, så går plötsligt en sanning upp för dem. I verkligheten är dock det människan inser bara den helige Andes upplysning (en upplysning som förstås är kopplad till människans medverkan) och inte något som avspeglar människans sanna mognad. Efter en tid av erfarenhet då människan möter en uppsjö av praktiska svårigheter, framstår människans sanna mognad tydligt under sådana omständigheter. Först då ska människan upptäcka att hennes mognad inte är så omfattande, och människans själviskhet, personliga överväganden och människans girighet kommer alla till ytan. Först efter flera cykler av sådana erfarenheter ska många av dem som blivit uppväckta i anden inse att vad de tidigare hade erfarit inte var deras egen personliga verklighet utan ett ögonblick av upplysning från den helige Ande och att människan endast tagit emot detta ljus. När den helige Ande upplyser människan så att hon förstår sanningen, sker det ofta på ett klart och tydligt sätt, utan att han förklarar hur saker uppstod eller vart de är på väg. Det vill säga utan att inlemma människans svårigheter i denna uppenbarelse. Rättframt uppenbarar han sanningen. När människan möter svårigheter i sin inträdesprocess och sedan inlemmar den helige Andes upplysning, blir detta människans verkliga erfarenhet. En ogift syster sade till exempel så här under en samling: ”Vi eftersträvar inte ära och rikedomar, inte heller har vi begär till den lycka som kärleken mellan man och hustru ger. Vi eftersträvar bara att ge oss hän åt Gud med ett rent och odelat hjärta.” Hon fortsatte: ”När människor väl gifter sig är det mycket som ansätter dem, och deras kärlek till Gud är inte längre oförfalskad. Deras hjärtan är alltid upptagna med familjen och den äkta hälften, vilket gör deras inre värld mycket mer komplicerad …” Medan hon talade var det som om det som kom ut ur hennes mun var vad hon tänkte i sitt hjärta. Rungande och kraftfulla var hennes ord, som om allt hon sade kom från hjärtats innersta djup, och som om hennes brinnande längtan vore att helt ge sig hän åt Gud och hennes förhoppning vore att andra bröder och systrar likt henne skulle dela samma föresats. Man kan säga att din känsla av föresats och av att röras i denna stund helt och hållet kommer ur den helige Andes verk. När metoden för Guds verk förändras har du också vuxit dig några år äldre. Du märker att alla dina klasskamrater och jämnåriga vänner har gått och gift sig, eller så hör du sägas att efter att den och den gift sig flyttade hon med sin man till storstan och där hittade hon ett jobb. När du träffar henne börjar du känna dig avundsjuk då du ser hur hon är fylld av charm och upphöjt lugn från topp till tå, och hur hon talar till dig på kosmopolitiskt manér, utan minsta lilla antydan kvar av lantlolla. När du ser detta väcks känslor i dig. Du som hela tiden ägnat dina krafter åt Gud har varken familj eller karriär, och du har fått utstå en hel del behandling. För en tid sedan blev du medelålders, och din ungdom har för länge sedan tynat bort som i en dröm. Nu när du kommit hela vägen fram till idag vet du inte var du ska slå dig till ro. Just nu är du fast i en virvelvind av tankar, som om du förlorat förståndet. Helt ensam och oförmögen att komma till ro ligger du vaken hela långa natten. Innan du vet ordet av börjar du fundera över dina föresatser och högtidliga löften till Gud och varför du ändå sjunkit till ett sådant bedrövligt tillstånd. Omedvetet fäller du tårar i tysthet och känner hjärtskärande sorg. När du vänder dig till Gud för att be minns du hur förtroligt och oskiljaktigt nära ni var på den tiden då du var tillsammans med Gud. Scen efter scen sveper fram inför dina ögon, och det löfte du gav den dagen klingar än en gång i dina öron: ”Är inte Gud min ende förtrogne?” Vid det här laget skakar du redan i snyftningar: ”Gud! Älskade Gud! Jag har redan givit dig mitt hjärta helt och hållet. Jag vill lova mig till dig för alltid, och jag ska trofast älska dig i resten av mitt liv …” Bara genom att kämpa i dessa intensiva kval får du verkligen klart för dig hur ljuvlig Gud är, och bara då inser du klart: Jag gav mitt allt till Gud för länge sedan. Efter att ha utstått ett sådant slag blir du mycket mognare inom sådana områden, och du inser att den helige Andes verk den gången inte var något som människan ägde. I dina fortsatta erfarenheter kommer du inte längre att begränsas i denna aspekt av inträde; det är som att ärren från dina gamla sår har gjort mycket gott för ditt inträde. Närhelst du möter en liknande situation kommer du genast att dra dig till minnes de tårar du fällde den dagen, som om du återförenats med Gud efter en separation och ständigt fruktar att din relation med Gud än en gång skulle brista och det känslomässiga bandet (den riktiga relationen) mellan dig och Gud skadas. Det här är ditt arbete och ditt inträde. Därför bör ni, samtidigt som ni tar emot den helige Andes verk, lägga ännu större vikt vid ert inträde, inse exakt vad som är den helige Andes verk och vad som är ert inträde, och dessutom inlemma den helige Andes verk i ert inträde, så att ni kan göras fullkomliga av den helige Ande på många fler sätt och så att hans verks väsen ska kunna smidas i er. Under tiden ni erfar den helige Andes verk kommer ni att lära känna den helige Ande, likväl som er själva. Dessutom kommer ni, mitt i vem vet hur många attacker av intensiva kval, att utveckla en riktig relation med Gud och relationen mellan er och Gud kommer att djupna för var dag. Efter att ha beskurits och förfinats ett oräkneligt antal gånger kommer ni att utveckla en sann kärlek till Gud. Det är därför ni måste förstå att kval, slag och prövningar inte är något att frukta. Skrämmande är i stället att bara ha den helige Andes verk men inte ert inträde. När den dagen kommer då Guds verk är avslutat kommer ni att ha slitit för intet. Fastän ni erfarit Guds verk har ni inte lärt känna den helige Ande, inte heller har ni fått ert inträde. Den upplysning som den helige Ande verkar i människan är inte att upprätthålla människans passion, utan att öppna en väg för människans inträde liksom att låta människan lära känna den helige Ande och från den stunden utveckla känslor av vördnad och tillbedjan för Gud.

Föregående: Arbete och inträde (1)

Nästa: Arbete och inträde (3)

Om du har några svårigheter eller frågor som rör din tro, kontakta oss när du vill.
Kontakta oss
Kontakta oss via Messenger

Relaterat innehåll

Gud själv, den unike I

Guds auktoritet (I)De senaste gemenskaperna jag hållit handlade om Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv. Tycker ni att ni har fått...

Om slutmål

Närhelst slutmål nämns, behandlar ni det med särskilt allvar; ni är alla särskilt känsliga när det gäller denna fråga. Vissa människor kan...

Inställningar

  • Text
  • Teman

Rena bakgrundsfärger

Teman

Stil

Stilstorlek

Radavstånd

Radavstånd

Sidbredd

Innehåll

Sök

  • Sök i denna text
  • Sök i denna bok