Gud har anförtrott människorna mycket och har också ägnat sig åt deras inträde på en mängd olika sätt. Men eftersom människornas kaliber är ganska dålig, är det många av Guds ord som inte har slagit rot. Det finns olika orsaker till denna dåliga kaliber, som till exempel det mänskliga tänkandets och moralens fördärv och brist på riktig uppfostran; feodala vidskepelser som har fått ett allvarligt grepp om människans hjärta; depraverade och dekadenta livsstilar som har lagrat mycket ont i människohjärtats innersta vrår; ett ytligt grepp om kulturell kompetens – nästan nittioåtta procent av människorna saknar kulturell utbildning, och det är mycket få som når upp till en högre grad av kulturell bildning. Därför har människorna i grund och botten ingen aning om vad som menas med Gud eller Anden, utan de har bara en vag och oklar bild av Gud som härrör från feodala vidskepligheter. Det skadliga och djupgående inflytande som ”nationalismens höga anda” har haft på människohjärtat under tusentals år, och även det feodala tänkande som binder och fjättrar människorna utan ett uns av frihet, utan någon vilja att sträva eller hålla ut, utan någon önskan att göra framsteg utan i stället förbli passiva och regressiva, fast i slavmentalitet, och så vidare – dessa objektiva faktorer har på ett outplånligt, smutsigt och fult sätt format människornas ideologiska hållning, deras ideal, moral och sinnelag. Det verkar som om människorna lever i en mörk värld av terrorism, som ingen av dem försöker ta sig ur, och ingen bland dem tänker på att flytta vidare till en idealisk värld; tvärtom är de nöjda med sin lott i livet, att tillbringa sina dagar med att föda och uppfostra barn, sträva, svettas, utföra sina dagliga rutiner, drömma om en behaglig och lycklig familj, drömma om äktenskaplig kärlek, lydiga barn och glädje på ålderns höst när de fridfullt lever resten av sitt liv … I tiotals, tusentals, ja tiotusentals år fram till nu har människorna förslösat sin tid på detta sätt, utan att någon skapar sig ett perfekt liv. Alla är endast inställda på att döda varandra i denna mörka värld, i en jakt på berömmelse och rikedom, och på att intrigera mot varandra. Vem har någonsin sökt efter Guds vilja? Har någon någonsin brytt sig om Guds verk? Alla delar av den mänskliga karaktären som präglats av mörkrets inflytande har för länge sedan länge blivit människans natur, och därför är det väldigt svårt att utföra Guds verk. I dag har folk ännu mindre lust att ägna någon uppmärksamhet åt det som Gud har anförtrott dem. Jag tror hur som helst inte att folk kommer att ha något emot att jag yttrar dessa ord, eftersom det jag talar om är tusentals års historia. Att tala om historien innebär att jag talar om fakta och dessutom skandaler som är uppenbara för alla, så vad skulle det vara för mening med att säga något som strider mot fakta? Men jag tror också att när förnuftiga människor ser dessa ord, kommer de att vakna och börja sträva efter framsteg. Gud hoppas att människorna ska kunna leva och arbeta i fred och förnöjsamhet och samtidigt älska Gud. Guds vilja är att hela mänskligheten ska kunna träda in i vila; och i än högre grad är det Guds ivriga önskan att hela landet ska uppfyllas av hans härlighet. Det är bara synd att människorna fortfarande lever i glömska och inte har vaknat, så illa fördärvade av Satan att de idag inte längre liknar människor. Därför är människornas tänkande, moral och utbildning en viktig länk, och undervisning i kulturell bildning utgör en andra länk, för att förbättra människornas kulturella kaliber och förändra deras andliga synsätt.

Guds krav på mänskligheten är faktiskt inte så höga, men eftersom klyftan mellan folks kaliber och Guds krav är så stor, lyfter de flesta bara på huvudet och tittar upp i riktning mot Guds krav men saknar förmågan att uppfylla dem. Människornas medfödda gåvor, tillsammans med vad de utrustas med efter födelsen, är långt ifrån tillräckliga för att möta Guds krav. Men att enbart inse detta är inte någon garanterad lösning. Avlägset vatten kan inte släcka en omedelbar törst. Även om människorna vet att de är mindre värda än damm – vad har den kunskapen för värde om de inte föresätter sig att behaga Guds hjärta och än mindre anstränger sig för att möta Guds krav? Är det inte som att hämta upp vatten med en bambukorg – totalt meningslöst? Kärnan i det jag säger har med inträde att göra; det är det som är huvudämnet.

När människans inträde pågår är livet alltid tråkigt, fullt av det andliga livets monotona inslag, som att be, äta och dricka Guds ord eller att samlas till möten, och följaktligen tycker folk alltid att tron på Gud inte ger någon större glädje. De här andliga aktiviteterna utförs alltid utifrån mänsklighetens ursprungliga sinnelag som Satan har fördärvat. Även om människor ibland kan ta emot upplysning från den helige Ande, är deras ursprungliga tänkande, sinnelag, livsstil och vanor fortfarande djupt rotade i dem, och därför förblir deras natur oförändrad. Vad Gud avskyr mest är de vidskepliga aktiviteter som folk ägnar sig åt, men många kan ändå inte låta bli dem eftersom de tror att de här vidskepliga aktiviteterna är något som Gud har påbjudit, och än idag har de inte gjort sig av med dem helt och hållet. Det handlar om sådana saker som de arrangemang unga människors ställer till när det gäller bröllopsfester och brudutstyrslar; penninggåvor, middagar och liknande sätt att fira glada händelser på; urgamla riter som har gått i arv; alla de meningslösa vidskepliga aktiviteterna som utförs för avlidna och vid begravningshögtidligheter: det här är något som Gud avskyr ännu mer. Till och med gudstjänstdagen (inklusive sabbaten, så som den firas av den religiösa världen) är förhatlig för honom; och de sociala relationerna och det världsliga samspelet människor emellan föraktar och förkastar Gud ännu mer. Inte ens nyårsfirandet och julfirandet, som alla känner till, är något som Gud har påbjudit, än mindre allt man roar sig med vid dessa festliga helger som till exempel sånger, smällare, lyktor, nattvard, julklappar och julfester – är inte det här avgudar i folks sinnen? Brödsbrytelsen på sabbaten, vinet och det fina linnet är ännu mer påtagliga avgudar. Alla de traditionella helgdagar som är populära i Kina, till exempel drakfestivalen, drakbåtsfestivalen, månfesten, labafestivalen, nyårsdagen och högtiderna i den religiösa världen som till exempel påsken, dopdagen och juldagen – alla dessa oförsvarliga högtider har arrangerats och gått i arv från gamla tider till idag av mängder av människor. Det är mänsklighetens rika fantasi och påhittighet som har fått dem att leva kvar ända till idag. Det verkar helt oskyldiga, men i själva verket är det Satan som spelar människorna ett spratt. Ju fler djävlar som trängs på ett ställe och ju mer gammalmodig och underutvecklad denna plats är, desto djupare rotade är platsens feodala sedvänjor. De här sakerna knyter samman människorna och lämnar absolut ingen rörelsefrihet. Många av högtiderna i den religiösa världen visar prov på stor originalitet och tycks skapa en bro till Guds verk, men i själva verket är de osynliga band som Satan binder folk med för att hindra dem från att lära känna Gud – allihop är alla Satans listiga knep. Faktum är att när en etapp i Guds verk är avslutad, har Gud redan förstört den tidens verktyg och metod utan att de lämnat några spår. Men ”hängivna troende” fortsätter att dyrka dessa påtagliga materiella föremål; samtidigt glömmer de vad Gud har och studerar det inte längre, till synes uppfyllda av kärleken till Gud fastän de i själva verket föste ut honom ur huset för länge sedan och placerade Satan på bordet för att dyrka honom. Bilder av Jesus, korset, Maria, Jesu dop och nattvarden – folk vördar de här bilderna som himlens Herre alltmedan de gång på gång ropar: ”Herre, himmelske Fader”. Är inte allt det här rena skämtet? Än idag avskyr Gud många liknande fraser och sedvänjor som har gått i arv bland människorna; de utgör ett allvarligt hinder för Guds väg framåt och dessutom åstadkommer de väldiga bakslag när det gäller mänsklighetens inträde. Bortsett från hur mycket Satan har fördärvat mänskligheten, är människornas inre helt uppfyllt av sådana saker som Witness Lees lag, Lawrences upplevelser, Watchman Nees översikter och Paulus verk. Det finns helt enkelt inget sätt för Gud att påverka människor eftersom de har alltför mycket individualism, lagar, regler, föreskrifter, system och liknande i sig; detta i kombination med människornas feodala vidskepliga tendenser har fångat och slukat mänskligheten. Det är som om folks tankar är en intressant film som berättar en färggrann saga med fantastiska varelser som far omkring på molnen, varelser som är så fantasifulla att människor blir förbluffade, förvirrade och mållösa. Sanningen är att det verk som Gud kommer för att utföra idag framför allt går ut på att ta itu med och skingra människornas vidskepligheter och förändra deras tänkande helt och hållet. Att Guds verk har bestått ända till idag beror inte på det arv som mänskligheten har fört vidare genom generationerna; det är verk som har initierats av Gud och fullbordats av honom utan något behov av att överta arvet från någon viss stor andlig gestalt eller ärva något typiskt verk som Gud har utfört i någon tidigare era. Människorna behöver inte befatta sig med något av detta. Idag har Gud ett annat sätt att tala och verka, så varför ska människorna besvära sig? Om folk vandrardagens väg i den nuvarande strömmen och samtidigt bevarar arvet från sina ”förfäder”, kommer de inte att nå sitt mål. Gud känner djup motvilja mot just detta slags mänskliga beteende, på samma sätt som han avskyr den mänskliga världens år, månader och dagar.

Det bästa sättet att förändra människornas sinnelag är att bota de delar av människornas innersta hjärta som har blivit grundligt förgiftade, så att människorna börjar förändra sitt tänkande och sin moral. Först och främst måste människorna inse att alla dessa religiösa riter, religiösa aktiviteter, år och månader och högtider är något Gud hatar. De måste bryta sig loss från det feodala tänkandets bojor och utplåna varje spår av sin djupt rotade vidskepliga läggning. Allt detta ingår i mänsklighetens inträde. Ni måste förstå varför Gud leder mänskligheten ut ur den sekulära världen och även varför han leder mänskligheten bort från regler och föreskrifter. Det här är porten ni kommer att träda in genom, och även om de här sakerna inte har något med er andliga upplevelse att göra, så är de det största hindret för ert inträde, det som hindrar er från att lära känna Gud. De bildar ett nät som snärjer människor. Många läser Bibeln alldeles för mycket och kan till och med citera mängder av stycken i Bibeln ur minnet. I sitt inträde i dag använder folk omedvetet Bibeln som måttstock för Guds verk, som om Bibeln är grunden för denna etapp i Guds verk, som om dess källa är Bibeln. När Guds verk stämmer överens med Bibeln stödjer folk Guds verk och ser på honom med nyvunnen aktning; när Guds verk inte stämmer med Bibeln blir människorna så nervösa att de börjar svettas och letar i Bibeln för att hitta grunden för Guds verk; om Guds verk inte omnämns i Bibeln så struntar människorna i Gud. Man kan säga att när det gäller Guds verk idag så accepterar de flesta människor det ängsligt och försiktigt, lyder det halvhjärtat och är likgiltiga inför att lära känna det; när det gäller det som var förr, håller de fast vid hälften och överger resten. Kan det kallas för inträde? Människorna betraktar böcker av andra som skatter och behandlar dem som den gyllene nyckeln till rikets port, och de visar helt enkelt inget intresse för vad Gud kräver av dem idag. Dessutom är det många ”intelligenta experter” som håller Guds ord i vänstra handen och andras ”mästerverk” i den högra, som om de vill finna grunden för Guds ord idag i dessa mästerverk så att de kan veta att Guds ord är korrekta, och de till och med förklarar Guds ord för andra genom att införliva dem med mästerverken, som om de höll på att arbeta. Sanningen att säga finns det många ”vetenskapliga forskare” bland människorna som aldrig har haft några höga tankar om dagens senaste vetenskapliga prestationer, vetenskapliga prestationer som saknar motstycke (till exempel Guds verk, Guds ord och vägen för inträde i livet), så de är allesamman ”självständiga”, ”predikar” vitt och brett i kraft av sin vältalighet och stoltserar med ”Guds goda namn”. Samtidigt är deras eget inträde i fara och de verkar vara lika långt från Guds krav som skapelsen är från idag. Hur lätt är det att utföra Guds verk? Det verkar som om folk redan har bestämt sig för att lämna kvar den ena halvan av sig själva i gårdagen och ta med sig den andra halvan till idag, överlämna den ena halvan till Satan och den andra halvan till Gud, som om detta är rätt sätt att lätta sitt samvete och känna något slags ro. Människornas inre värld är så lömsk, de är rädda att mista inte bara morgondagen utan också gårdagen, livrädda för att kränka både Satan och dagens Gud, som verkar finnas och ändå inte finnas. Eftersom människorna har misslyckats med att öva sitt tänkande och sin moral på rätt sätt, lider de brist på omdöme och kan helt enkelt inte säga om dagens verk är av Gud eller inte. Kanske beror det på att människornas feodala och vidskepliga tänkande är så djupt rotat att de för länge sedan har placerat vidskepelse och sanning, Gud och avgudar, i samma kategori och inte bryr sig om att skilja mellan dem, och de verkar oförmögna att skilja dem åt trots att de rådbråkar sin hjärna. Det är därför som människorna har gått i stå och inte längre rör sig framåt. Alla de här problemen beror på människornas brist på rätt slags ideologisk utbildning, vilket skapar stora problem för deras inträde. Följden blir att människorna aldrig känner något intresse för den sanne Gudens verk utan envist håller fast vid¹ det verk som utförs av människor (exempelvis människor de betraktar som stora män), som om de har präglats av det. Är inte de här ämnena det sista som människorna bör träda in i?

Fotnoter:

1. ”Envist hålla fast vid” används på ett hånfullt sätt. Denna fras antyder att människorna är envisa och motspänstiga, att de håller fast vid det som är föråldrat och inte vill släppa det.